Giftermålsbalk (1920:405)

83 av 162 paragrafer (51 %) har ändrats i giftermålsbalk (1920:405) sedan utfärdandet (t.om. SFS 1984:132). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Giftermålsbalk (1920:405) upphävdes 1988-01-01 genom SFS 1987:788


Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-09-22


2 kap. 1 §

  Den, som är under aderton år, må ej träda i äktenskap utan tillstånd av länsstyrelsen i det län, där den underårige har sitt hemvist. Lag (1968:758)

2 kap. 3 §

  Äktenskap får ej ingås mellan dem som är i rätt upp- och nedstigande släktskap med varandra eller som är helsyskon.

Halvsyskon får ej ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av rege ringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1975:845)

2 kap. 4 §

  Den som är gift får ej ingå nytt äktenskap. Lag (1973:645)

2 kap. 5 §

  I ärende om tillstånd enligt 1§ skall den underåriges vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig, om det kan ske.
Yttrande skall även inhämtas från socialnämnden i den kommun där den underårige har sitt hemvist.

Talan mot länsstyrelsens beslut föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot beslut om tillstånd för underårig att ingå äktenskap får talan föras av den underåriges vårdnadshavare. Lag (1981:25)

2 kap. 6 §

  har upphört att gälla genom lag (1968:758)

2 kap. 11 §

  har upphört att gälla genom lag (1968:758)

2 kap. 12 §

  har upphört att gälla genom lag (1970:999)

2 kap. 13 §

  har upphört att gälla genom lag (1973:645)

3 kap. 1 §

  Prövning, huruvida hinder möter mot äktenskap (hindersprövning), sker i den svenska församling, där kvinnan är kyrkobokförd, eller, om hon varken är eller bör vara kyrkobokförd i sådan församling, där hon vistas.

Ansökan om hindersprövning göres av mannen och kvinnan gemensamt hos pastorsämbetet i församlingen. Lag (1973:645)

3 kap. 2 §

  Den som varken är eller skall vara kyrkobokförd i riket skall vid hindersprövningen förete det intyg av utländsk myndighet om sin behörighet att ingå äktenskapet som han kan anskaffa.

Fordras tillstånd eller samtycke till äktenskap enligt 2 kap. 1 eller 2§ eller 3§ andra stycket, skall bevis om sådant tillstånd eller samtycke företes vid hindersprövningen. Lag (1973:645)

3 kap. 4 §

  Finner pastorsämbetet att hinder ej föreligger mot äktenskapet, skall ämbetet på begäran av mannen och kvinnan utfärda intyg därom.

Talan mot pastorsämbetets beslut i fråga om hindersprövning föres hos domkapitlet genom besvär. Mot domkapitlets beslut föres talan hos kammarrätten genom besvär.

5 och 6 §§ upphävda genom lag (1968:758)

4 kap. 2 §

  Kyrklig vigsel må äga rum inom svenska kyrkan eller inom annat trossamfund, om regeringen medgivit att vigsel må förrättas inom samfundet. Lag (1975:845)

4 kap. 3 §

  Till vigsel inom svenska kyrkan får mannen och kvinnan välja den präst inom kyrkan de själva önskar och som är villig att viga. De har rätt till vigsel i församling som någon av dem tillhör.

Inom annat trossamfund förrättas vigsel av den som är behörig därtill enligt regeringens förordnande. Lag (1975:845)

4 kap. 4 §

  Äktenskap får ingås med borgerlig vigsel, även om mannen och kvinnan kan erhålla kyrklig vigsel. Lag (1973:645)

4 kap. 5 §

  Behörig att förrätta borgerlig vigsel är, enligt närmare bestämmelser som regeringen meddelar, lagfaren domare i allmän underrätt och den som länsstyrelsen särskilt förordnar till vigselförrättare. Lag (1975:845)

4 kap. 6 §

  Vigsel skall föregås av hindersprövning enligt 3 kap. Känner vigselförrättaren till äktenskapshinder, som icke uppmärksammats vid nämnda prövning, får vigsel ej ske. Utan intyg enligt 3 kap. 4§ får ej annan viga än präst, som tjänstgör i den församling där hindersprövningen skett.

Har mannen och kvinnan ej blivit vigda inom fyra månader efter hindersprövningen, får vigsel ej ske utan ny hindersprövning. Lag (1968:758).

7 § upphävd genom lag (1968:758)

4 kap. 8 §

  Vigsel förrättas i släktingars eller andra vittnens närvaro.

Vid vigseln skall mannen och kvinnan, samtidigt tillstädes inför vigselförrättaren, på hans fråga avge sitt ja och samtycke till äktenskapet samt därpå av honom förklaras för äkta makar.

I övrigt gäller, vid vigsel inom svenska kyrkan föreskrifterna i kyrkohandboken eller andra föreskrifter som meddelas av kyrkomötet, vid vigsel inom annat trossamfund dess kyrkobruk och vid borgerlig vigsel bestämmelser som meddelas av regeringen.

Den som förrättat kyrklig vigsel skall ofördröjligen ge makarna bevis därom. Vid borgerlig vigsel föres särskilt protokoll enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Lag (1984:113)

4 kap. 9 §

  Vigsel vare utan verkan, om den ej förrättats av någon, som äger behörighet att viga, eller om därvid ej så tillgått, som i 8§ andra stycket är föreskrivet; men ej skall vigsel anses ogill, på den grund att eljest icke så förfarits, som i 8§ är sagt, eller vigselförrättaren överskridit sin behörighet eller vederbörlig hindersprövning ej föregått.

Vigsel, som enligt första stycket eljest skulle vara utan verkan, må godkännas av regeringen på ansökan av mannen eller kvinnan eller, om någondera avlidit, av arvinge till den avlidne. Sådant godkännande må lämnas endast om synnerliga skäl föreligga. Lag (1975:845)

5 kap. 1 §

  Man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa. Lag (1978:854)

5 kap. 7 §

  Talan om att underhållsbidrag skall fastställas får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det. Lag (1973:645)

5 kap. 9 §

  Dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring i förhållandena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får jämkning dock mot parts bestridande göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort.

Avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om det finns särskilda skäl. Lag (1976:613)

5 kap. 10 §

  Makarna är skyldiga att lämna varandra de upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som behövs för att de skall kunna bedöma varandras underhållsskyldighet. Lag (1976:613)

5 kap. 12 §

  Var och en av makarna får med förpliktande verkan även för den andra maken ingå sådana rättshandlingar för den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran som enligt sedvana företas för dessa ändamål.
Rättshandlingen skall anses vara ingången i syfte att förplikta även den andra maken, om inte annat framgår av omständigheterna.

Rättshandling som avses i första stycket förpliktar dock inte den andra maken, om tredje man insåg eller bort inse att det som anskaffades inte behövdes.

Vad som sägs i första stycket om makes behörighet gäller ej, om sammanlevnaden mellan makarna har upphört. Lag (1969:158)

5 kap. 13 §

  Missbrukar make sin behörighet enligt 12§, kan rätten på yrkande av den andra maken besluta att behörigheten skall upphöra.

Sådant beslut kan hävas av rätten om makarna är överens om det eller om ändring i förhållandena föranleder det.

Rätten skall genast anmäla beslut som avses i denna paragraf till äktenskapsregistret och kungöra det i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning. Lag (1977:655)

5 kap. 14 §

  Kan den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fattas medel för familjens underhåll, får den andra maken i behövlig omfattning lyfta den sjuke eller bortavarande makens inkomst och avkastningen av den makens egendom samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Vad som har sagts nu om makes behörighet gäller dock ej, om sammanlevnaden mellan makarna har upphört eller om fullmäktig, förmyndare eller god man finns för den sjuke eller bortavarande maken.

Rättshandling som avses i första stycket är bindande för den sjuke eller bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens underhåll, såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett att behovet ej förelåg. Lag (1978:854)

5 kap. 15 §

  Om makes släktnamn finns särskilda bestämmelser. Lag (1978:854)

6 kap. 2 §

  Över sitt giftorättsgods råde make med de inskränkningar, som följa av vad i 3-6§§ sägs.

Vid äktenskapets upplösning och vid boskillnad tage vardera maken eller hans arvingar hälften av makarnas behållna giftorättsgods, såvida ej annorlunda i denna balk stadgas. Lag (1973:645)

6 kap. 4 §

  Make må ej avhända sig eller låta inteckna fast egendom, vari andra maken har giftorätt, utan att denne skriftligen med två vittnen samtycker därtill. Är andra maken omyndig eller bortovarande, ankomme på förmyndare eller god man att giva samtycke, varom nyss är sagt.
Särskilt samtycke vare ej erforderligt, om den make, som vill företaga åtgärden är förmyndare eller god man för andra maken.

Har make avhänt sig fast egendom utan erforderligt samtycke, vare åtgärden ogill, om andra maken eller dennes förmyndare eller gode man väcker klander därå; han instämme dock sin talan inom tre månader, sedan han fick kännedom om åtgärden, och senast inom ett år, efter det lagfart beviljades.

Vad i denna paragraf är stadgat om fast egendom skall äga motsvarande tillämpning i avseende å tomträtt; och skall vad i andra stycket sägs om lagfart gälla om inskrivning. Lag (1970:999)

6 kap. 6 a §

  Har make, utan tillbörlig hänsyn till andra makens giftorätt, genom gåva av annan egendom än i 4§ sägs väsentligen minskat sina tillgångar och kan efter äktenskapets upplösning eller boskillnad vederlag icke till fullo utgå vid bodelningen, skall gåvotagaren återbära gåvan eller dess värde i den mån det fordras för att tillgodose andra makens rätt, om gåvotagaren insett eller bort inse att gåvan var till förfång för andra maken. Talan härom får dock ej väckas, sedan fem år förflutit från det gåvan fullbordades.

Var vid tiden för bodelningen gåva, som tillkommit under omständigheter varom ovan sägs, ej fullbordad, må den ej göras gällande i den mån det skulle lända till intrång i andra makens rätt.
Lag (1973:645)

6 kap. 7 §

  Har make genom brottslig gärning uppsåtligen bragt andra maken om livet, eller har han, när annan sålunda dräpt denne, haft sådan del i brottet, som i 23 kap. 4 och 5§§ brottsbalken sägs, vare han förlustig sin giftorätt i den egendom, som tillhört den döde. Vad nu sagts skall dock ej gälla den som handlat under inflytande av sådan själslig abnormitet, som avses i 33 kap. 2§ brottsbalken. Lag (1964:164)

7 kap. 2 §

  Är i äktenskapet gäld gjord av bägge makarna, svare de en för bägge och bägge för en för gälden, såvida ej annat avtalats.

Samma lag vare, där ena maken gjort gäld, för vilken enligt 5 kap. 12§ jämväl andra maken svarar.

3-5 §§ upphävda genom lag (1978:854)

8 kap. 5 §

  Har gåva skett, som i 2§ sägs, och är ej sådant fall för handen, som i första stycket andra punkten av samma lagrum avses; kan gäld, för vilken givaren häftade, då gåvan enligt 12§ blev gällande, ej betalas av honom, svare andra maken för vad som brister intill värdet av den överlåtna egendomen, om han ej kan styrka, att givaren hade kvar egendom, som uppenbarligen motsvarade hans gäld. Om vederlag utgått, skall dess värde avräknas från värdet av den överlåtna egendomen. Har denna helt eller delvis gått förlorad utan mottagarens vållande, njute han motsvarande befrielse från ansvar.

Har givaren blivit försatt i konkurs eller vid utmätning befunnits sakna tillgång att betala sin gäld eller, om han är köpman, inställt sina betalningar, eller finnes han eljest vara på sådant obestånd, att det måste antagas, att gäld, som i första stycket avses, ej varde rätteligen gulden, svare andra maken för gälden intill det belopp, som i nämnda stycke sägs, även om det ej är utrett vad som brister hos givaren.

Är talan om gåvans återvinning enligt konkurslagen (1921:225) eller ackordslagen (1970:847) anhängig, må mottagarens ansvar enligt denna paragraf icke göras gällande. Lag (1970:849)

8 kap. 8 §

  Om avtal rörande makes underhållsskyldighet och om vissa avtal med avseende å förestående upplösning av äktenskap, så ock om avtal rörande bodelning eller vad därmed äger samband stadgas i 5, 11 och 13 kap. denna balk. Lag (1973:645)

8 kap. 11 §

  Äktenskapsförord skall ingivas till rätten i den ort, där mannen bör svara i tvistemål, som röra hans person, eller, om mannen ej är skyldig att i mål, som nyss sagts, svara vid svensk domstol, till rätten i den ort, där hustrun bör svara i sådana mål. Finnes ej behörig domstol enligt vad nu är sagt, varde förordet ingivet till Stockholms tingsrätt.

Rätten intage äktenskapsförordet i protokollet och översände ofördröjligen en bestyrkt avskrift därav till den myndighet, som för äktenskapsregistret, med uppgift om dagen, då förordet ingavs till rätten; låte ock i fall, som i 2§ avses, om ingivandet införa kungörelse i Post-och Inrikes Tidningar och ortstidning.

Innehåller förordet ej fullständig upplysning om makarnas namn, yrke och hemvist, infordre rätten sådan uppgift och meddele den till registreringsmyndigheten. Är ej bestyrkt avskrift av förordet till rätten ingiven, låte rätten på sökandens bekostnad ombesörja sådan avskrift. Lag (1977:655)

8 kap. 12 §

  Är äktenskapsförord slutet mellan trolovade, vare det gällande från äktenskapets ingående, om det ingives till rätten inom en månad sedan äktenskapet ingicks. Eljest vare förord ej gällande, förrän det ingivits till rätten. Lag (1946:822)

9 kap. 9 §

  Har ej under boskillnadsmålet uppteckning skett av vardera makens tillgångar och skulder, sådana de voro, när ansökningen om boskillnad gjordes, skall, sedan boskillnad beviljats, sådan uppteckning förrättas. Bouppteckning skall av makarna med edsförpliktelse underskrivas och en avskrift därav till rätten ingivas.

Har avskrift av bouppteckning ej inkommit inom tre månader, från det boskillnadsdomen gavs, förordne rätten lämplig person att verkställa uppteckningen; och åligge det make att under edsförpliktelse redligen uppgiva sina tillgångar och skulder. Förrättningsmannen har att till rätten översända en avskrift av bouppteckningen.

Är boskillnad sökt och har, då ansökningen gjorts allenast av ena maken, skälig anledning därtill visats, skall rätten, om ena maken det äskar, meddela förordnande om boupptecknings förrättande, efter vad förut i denna paragraf är sagt; och åligge det förrättningsmannen att tillställa vardera maken ett exemplar av bouppteckningen ävensom att till rätten insända en avskrift därav med underrättelse om dagen, då makarna erhållit bouppteckningen.

Make, som underlåter att lämna uppgift till bouppteckning, må av rätten vid vite därtill hållas.

Riktigheten av upprättad bouppteckning vare make pliktig att med ed inför rätten fästa, om det yrkas av andra maken eller av borgenär, vilkens fordran tillkommit före bodelningen. Lag (1969:798)

11 kap. 1 §

  Är makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Äktenskapsskillnaden skall föregås av betänketid, om makarna begär det eller om make varaktigt bor tillsammans med eget barn under sexton år som står under den makens vårdnad. Lag (1978:854)

11 kap. 2 §

  Vill endast en av makarna att äktenskapet skall upplösas, har han rätt till äktenskapsskillnad efter betänketid. Lag (1973:645)

11 kap. 3 §

  Betänketid inledes när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller när makes yrkande om äktenskapsskillnad delges andra maken. Har betänketid löpt under minst sex månader, meddelas dom på äktenskapsskillnad, om make framställer särskilt yrkande därom. Har sådant yrkande ej framställts inom ett år från betänketidens början, är frågan om äktenskapsskillnad förfallen.
Avvisas talan om äktenskapsskillnad eller avskrives mål därom, upphör betänketiden. Lag (1973:645)

11 kap. 4 §

  Lever makar åtskilda sedan minst två år, har vardera maken rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. Lag (1973:645)

11 kap. 5 §

  Har äktenskap ingåtts i strid mot 2 kap. 3 § första stycket, har make rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. Detsamma gäller, om äktenskapet ingåtts i strid mot 2 kap. 4 § och det tidigare äktenskapet ej blivit upplöst.

Föreligger tvegifte, har make i det tidigare äktenskapet rätt att få detta upplöst genom äktenskapsskillnad utan föregående betänketid.

I fall som avses i första stycket kan talan om äktenskapsskillnad föras även av åklagare. Lag (1973:645)

11 kap. 6 §

  Egendom, som make förvärvar efter det att talan om äktenskapsskillnad väckts, skall vara hans enskilda, om det dömes till äktenskapsskillnad eller make avlider under tid då målet är anhängigt, utan att frågan om äktenskapsskillnad förfallit enligt 3 §. Detsamma gäller, om det dömes till boskillnad på talan som väckts under tid som nu sagts. Lag (1973:645)

11 kap. 9 §

  Har talan om äktenskapsskillnad väckts skall, om ena maken yrkar det och det behövs för att säkerställa hans rätt, så mycket av andra makens giftorättsgods sättas under särskild vård och förvaltning som motsvarar vad den förre kan antagas vid bodelningen få av detta gods.
Mot makes bestridande får hans giftorättsgods ej sättas under särskild vård och förvaltning, om han ställer godtagbar säkerhet för vad som sålunda kan antagas tillkomma sökanden vid bodelningen.

I samband med förordnande enligt första stycket kan rätten meddela närmare bestämmelser om användning av godset eller dess avkastning till nödvändiga utgifter.

Förordnande enligt första stycket gäller till dess bodelning skett eller talan om äktenskapsskillnad avskrivits eller fråga därom förfallit enligt 3§. Lag (1973:645)

11 kap. 10 §

  Giftorättsgods varöver make råder får utmätas för hans gäld utan hinder av talan om äktenskapsskillnad eller dom därå. Är sådan egendom enligt 9§ satt under särskild vård och förvaltning, får den dock utmätas för makens gäld endast om också andra maken svarar för gälden eller egendomen på grund av panträtt eller eljest särskilt häftar därför. Lag (1973:645)

11 kap. 11 §

  Avträdes makes egendom till konkurs innan bodelning ägt rum eller har bodelning återgått i anledning av makes konkurs, skall det giftorättsgods varöver maken råder stå under konkursboets förvaltning till dess genom bodelning blivit bestämt vad som skall tillfalla maken. Konkursboet får sälja egendomen, om det behövs.

Förordnande enligt 9§ förfaller när konkurs inträffar. Lag (1973:645)

11 kap. 12 §

  När talan om äktenskapsskillnad väckts skall rätten, om någon av makarna yrkar det, förordna lämplig person att uppteckna vardera makens tillgångar och skulder, sådana de var när talan väcktes. Dömes till äktenskapsskillnad och har bouppteckning ej verkställts, skall sådant förordnande meddelas även på yrkande av borgenär vars fordran tillkommit före bodelningen.

Make skall vid bouppteckningen under edsförpliktelse redligen uppge sina tillgångar och skulder. Om make underlåter att lämna sådan uppgift, kan rätten förelägga honom vid vite att fullgöra sin skyldighet. Förrättningsmannen skall insända avskrift av bouppteckningen till rätten.

Make skall inför rätten beediga upprättad bouppteckning, om det yrkas av andra maken eller av borgenär vars fordran tillkommit före bodelningen. Lag (1973:645)

11 kap. 13 §

  Bestämmelserna i 7-12 §§ äger ej tillämpning, om till följd av äktenskapsförord eller boskillnad ingendera maken har giftorättsgods.
Lag (1973:645)

11 kap. 15 §

  Bestämmelserna i 5 kap. 9 § om jämkning tillämpas även i fråga om underhåll efter äktenskapsskillnad. Endast om synnerliga skäl föreligger får dock på grund av ändring i förhållandena underhållsbidrag höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit bestämt. Dom eller avtal om underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp får ej mot parts bestridande jämkas på grund av ändring i förhållandena. Lag (1978:854)

11 kap. 16 §

  Är avtal, som makar med avseende på förestående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad som har samband därmed, uppenbart obilligt för ena maken, skall det på den makens talan jämkas av rätten. Har talan ej väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades, är rätten till talan förlorad. Lag (1978:854).

17-30 §§ har upphört att gälla genom lag (1973:645)

11 kap. 31 §

  har upphört att gälla genom lag (1963:522)

12 kap. 1 §

  Då make dött, skall bodelning ske, såvida ej till följd av äktenskapsförord eller boskillnad ingendera maken vid dödsfallet hade giftorättsgods. Lag (1973:645)

12 kap. 2 §

  Mot någon dödsbodelägares bestridande får bodelning ej äga rum innan alla kända skulder för vilka den döde svarade har betalts eller medel till deras betalning har satts under särskild vård. Har den dödes egendom blivit avträdd till konkurs, får bodelning alltid äga rum utan hinder av någon delägares bestridande. Lag (1981:360)

12 kap. 5 §

  Om det finnes erforderligt till betryggande av arvingars och universella testamentstagares rätt, skall giftorättsgods, varöver efterlevande maken enligt 4§ äger råda, till värde motsvarande vad av nämnda gods kan antagas vid bodelningen tillkomma dem, sättas under särskild vård och förvaltning, till dess bodelning skett; dock må sådant avskiljande ej mot efterlevande makens bestridande äga rum, såvida han ställer säkerhet, som av rätten godkännes.

Vid meddelande av förordnande, som i första stycket sägs, må jämväl givas närmare bestämmelser om användande av godset eller dess avkastning för efterlevande makens och barnens underhåll eller eljest till nödiga utgifter. Lag (1933:316)

13 kap. 1 §

  Bodelning i anledning av boskillnad, äktenskapsskillnad eller ena makens död skall förrättas med iakttagande av bestämmelserna i detta kapitel; och skall vid bodelningen vad som finnes stadgat om arvskiftes form, förordnande av särskild skiftesman samt dennes eller boutredningsmans befattning med skifte äga motsvarande tillämpning.

Vad i detta kapitel sägs om make skall, när make är död, tillämpas beträffande hans arvingar och universella testamentstagare, såvida ej annorlunda stadgas. Lag (1973:645)

13 kap. 2 §

  Häftar make för gäld, som tillkommit innan ansökan om boskillnad eller äktenskapsskillnad blivit gjord eller, om bodelningen äger rum till följd av ena makens död, före dödsfallet, skall av den gäldbundne makens giftorättsgods tilläggas honom egendom till täckning av gälden eller, om bägge makarna häftar för denna, av den del av gälden som makarna emellan belöper på honom. Var, när ansökan om boskillnad gjordes eller dödsfallet inträffade, talan om äktenskapsskillnad anhängig utan att frågan därom förfallit enligt 11 kap. 3§, täckes dock endast gäld som tillkommit före ansökningen om äktenskapsskillnad.

Är gälden gjord före äktenskapets ingående, och häftade, då äktenskapet ingicks, enskild egendom eller egendom, som i 6 kap. 1§ andra stycket avses, och som ej skall ingå i bodelningen, på grund av panträtt eller eljest särskilt för gälden, eller har maken under äktenskapet ådragit sig gälden genom vanvård av sina ekonomiska angelägenheter eller genom annat otillbörligt förfarande eller till förvärv eller förkovran av egendom, som nyss är sagd, skall tilldelning, varom i första stycket stadgas, äga rum allenast för den del av gälden, för vilken betalning ej kan erhållas ur sådan egendom.
Lag (1973:645)

13 kap. 3 §

  Sedan tilldelning för gäld ägt rum, enligt vad i 2§ sägs, skall återstoden av makarnas giftorättsgods delas lika mellan dem, såvida ej annat föranledes av vad i 6 kap. 7§ eller här nedan i 4-12 a§§ sägs.
Lag (1973:645)

13 kap. 10 §

  Till betalning förfallet underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 a§ första stycket har att en gång för alla utge till andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid tillkommer andra maken utöver egendom till täckning av denne åvilande gäld. Lag (1978:854)

13 kap. 12 §

  Sker bodelning i anledning av makes död, och är den egendom, som därvid tillkommer efterlevande maken, ringa, äge han av makarnas giftorättsgods uttaga nödigt bohag ävensom arbetsredskap och andra lösören, som erfordras till fortsättande av hans näring, även om därigenom arvingarnas lott skulle lida inskränkning.

Efterlevande maken äge av giftorättsgodset, såvitt det räcker, städse bekomma egendom till så stort värde, att den jämte egendom, som må enskilt tillhöra honom, motsvarar fyra gånger det vid tiden för dödsfallet gällande basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring.

Vad i andra stycket sägs äge dock ej tillämpning, om den avlidne efterlämnar barn under sexton år som ej jämväl är efterlevande makens barn. Lag (1969:614)

13 kap. 12 a §

  Om vid bodelning på grund av äktenskapsskillnad delning enligt vad förut stadgats skulle framstå som uppenbart obillig med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och den tid äktenskapet varat, skall delning i stället ske efter annan grund som finnes skälig. På grund av denna bestämmelse kan make dock ej erhålla mera än vad som svarar mot hans giftorättsgods. Lag (1952:333)

13 kap. 13 §

  Vid lotternas utläggning äge vardera maken eller, om endera är död, den efterlevande på sin lott bekomma arbetsredskap och andra lösören, som erfordras till fortsättande av hans näring. Därefter vare en var av makarna berättigade att på sin lott erhålla den till hans giftorättsgods hörande egendom han önskar. Fastighet, som tillhör ena makens giftorättsgods, så ock annan till ena makens giftorättsgods hörande egendom, som det av särskild anledning kan vara av intresse för honom att behålla, vare han, även om egendomen i värde överstiger vad på hans lott belöper, berättigad bekomma, om han lämnar penningar till fyllnad av andra makens lott.

Skall ena makens enskilda egendom gå i betalning för vederlag, som i 6 eller 7§ sägs, gånge vederlaget ut i egendom, som maken själv äger anvisa.

Rätt, varom i första stycket sista punkten sägs, tillkomme, när make är död, ej andra arvingar än bröstarvingar; och njute de sådan rätt allenast beträffande fastighet, som maken förvärvat från någon med vilken han varit släkt i rätt uppstigande led eller från sådan anförvants dödsbo. Lag (1971:871)

13 kap. 15 §

  Då bodelning skett, äge make ingiva den däröver upprättade handlingen till rätten; och skall anmälan om ingivandet och dagen därför ofördröjligen göras till äktenskapsregistret samt kungörelse införas i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning. Om återgång av bodelning vid konkurs eller med anledning av förhandling om offentligt ackord eller vid egendoms avträdande till förvaltning av boutredningsman finnas bestämmelser i konkurslagen (1921:225) och ackordslagen (1970:847) samt i ärvdabalken. Lag (1977:655)

15 kap. 2 §

  Fråga, huruvida man och kvinna äro i äktenskap förenade med varandra, må ej bliva föremål för särskild rättegång annorledes än såsom tvist dem emellan men må eljest komma under prövning, när helst någons rätt är av frågan beroende.

3 § upphävd genom lag (1974:1040)

15 kap. 6 §

  har upphört att gälla genom lag (1980:158)

15 kap. 7 §

  Sådant särskilt yrkande om äktenskapsskillnad som avses i 11 kap. 3§ skall framställas muntligen inför rätten eller skriftligen. Rätten skall bereda andra maken tillfälle att yttra sig över yrkandet.

Återkallar make talan om äktenskapsskillnad sedan betänketid börjat löpa, skall målet likväl prövas, om andra maken yrkar det.

Dom på äktenskapsskillnad på yrkande av make samt beträffande därmed sammanhängande frågor, om vilka makarna är ense, får meddelas utan huvudförhandling. Lag (1946:822)

15 kap. 11 §

  I mål om äktenskapsskillnad skall rätten, på yrkande av endera maken, för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna om sammanlevnadens hävande och om förbud för makarna vid vite av fängelse i högst ett år eller böter att besöka varandra. Rätten kan också för samma tid förordna efter vad som finnes skäligt om bidrag av ena maken till den andras underhåll.

Vid förordnande om sammanlevnadens hävande kan rätten bestämma, vilken av makarna som skall få sitta kvar i hemmet. Dömes till äktenskapsskillnad, skall sådan bestämmelse gälla till dess bodelning sker. Make som berättigats att sitta kvar i hemmet får inneha och nyttja de andra maken tillhöriga lösören som ingår i bohaget, såvida ej rätten beträffande viss egendom förordnar annorlunda. Om den nyttjanderätt som sålunda kan tillkomma make gäller vad i 5 kap. 11§ sägs.

Förordnande enligt första eller andra stycket får meddelas utan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall tillfälle att yttra sig över yrkandet beredas andra maken. Har förordnande meddelats, skall rätten när målet avgöres pröva, om åtgärden skall bestå. Förordnande om sammanlevnadens hävande och om besöksförbud skall bestå, om make begär det.

Beslut enligt denna paragraf skall verkställas lika med laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätten. Beslut om sammanlevnadens hävande och om besöksförbud får dock ej återkallas, om make motsätter sig det. Lag (1978:854)

15 kap. 12 §

  Har frågan om äktenskapsskillnad förfallit enligt 11 kap. 3§, skall målet avskrivas och vardera parten bära sin rättegångskostnad.
Lag (1973:645)

15 kap. 15 §

  Boskillnad sökes skriftligen hos den rätt, där mannen bör svara i tvistemål i allmänhet eller, om mannen ej är skyldig att i mål, som nyss sagts, svara vid svensk domstol, hos den rätt, där hustrun bör svara i sådana mål. Finnes ej behörig domstol, enligt vad nu är sagt, varde målet upptaget av Stockholms tingsrätt. Lag (1969:798)

15 kap. 16 §

  Finner rätten, att ansökning om boskillnad ej kan upptagas på den grund att den är ställd till orätt domstol eller av annan orsak, varde beslut därom tecknat å ansökningen. Lag (1969:798)

15 kap. 17 §

  Är ansökning gjord av bägge makarna, och möter ej hinder för dess upptagande, meddele rätten genast beslut om boskillnaden, såvida ej an stånd därmed enligt 20§ skall äga rum. Lag (1969:798)

15 kap. 18 §

  Är ansökning om boskillnad gjord allenast av endera maken, skall föreläggande meddelas andra maken att inom viss tid inkomma med skriftligt svaromål. Föreläggandet skall jämte ansökningen delgivas andra maken på sätt om stämning är stadgat.

Medgiver andra maken ansökningen eller är hans bo avträtt till konkurs, skall, såvida ej anstånd enligt 20§ skall äga rum, beslut genast meddelas om boskillnaden. I annat fall skall förberedelsen fortsättas eller, om fortsatt förberedelse ej erfordras, målet omedelbart utsättas till huvudförhandling. Lag (1946:822)

15 kap. 19 §

  Angående föreläggande för part och parts utevaro i boskillnadsmål äge vad i rättegångsbalken är stadgat om mål, vari förlikning ej är tillåten, motsvarande tillämpning. Lag (1946:822)

15 kap. 21 §

  När ansökning om boskillnad inkommit, så ock då boskillnad blivit beviljad, skall genom rättens försorg kungörelse därom införas i Post- och Inrikes Tidningar och i ortstidning ävensom underrättelse insändas till äktenskapsregistret. Lag (1977:655)

15 kap. 24 §

  Har make yrkat åläggande för andra maken att utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 6 § eller, efter det till äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11 kap. 14 §, eller har make påkallat jämkning i vad genom rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om sådant bidrag, kan rätten på yrkande för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna därom efter vad som finnes skäligt. Lag (1978:854)

15 kap. 26 §

  Förordnande, varom i 24 eller 25 § sägs, må meddelas utan huvudförhandling.

Innan förordnande meddelas, skall tillfälle beredas svaranden att yttra sig över ansökningen.

Har förordnande meddelats, pröve rätten, när målet avgöres, om åtgärden skall bestå. Lag (1946:822)

15 kap. 27 §

  Förordnande, varom i 24 eller 25 § sägs, gånge i verkställighet lika med laga kraft ägande dom men kan när som helst av rätten återkallas. Lag (1946:822)

15 kap. 28 §

  Vill make eller hans arvinge att egendom skall sättas under särskild vård och förvaltning efter vad som stadgas i 9 kap. 6 §, 11 kap. 9 § eller 12 kap. 5 §, skall han hos rätten söka förordnande därom. Sådant förordnande får, om sökanden begär det, meddelas att gälla till dess ärendet avgöres av rätten. Det kan även dessförinnan när som helst återkallas.

Innan förordnande, varom nu är sagt, meddelas, skall tillfälle beredas andra maken att yttra sig över ansökningen.

Förordnande gånge utan hinder av förd klagan i verkställighet, såvida ej förbud däremot kommer från hovrätten. Lag (1946:822)

15 kap. 29 §

  I äktenskapsmål, boskillnadsmål, mål rörande bodelning och mål om underhåll som avses i denna balk skall underrätt vid handläggning, som enligt vad eljest är föreskrivet skall ske med tre eller fyra lagfarna domare, bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Vad nu sagts gäller även annat mål som handläggs i samma rättegång.

Om det behövs med hänsyn till målets omfattning eller någon annan särskild omständighet, får fyra nämndemän sitta i rätten.

Om det inträffar förfall bland nämndemännen sedan huvudförhandling har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.
Lag (1983:371)

15 kap. 30 §

  När nämndemän skall ingå i tingsrätten skall följande avvikelser gälla från vad som annars är föreskrivet om överläggning och omröstning i tvistemål.

Ordföranden skall vid överläggningen framställa saken och vad lag stadgar därom.

Vid omröstning skall först ordföranden och därefter nämndemännen säga sin mening. Lag (1983:371)

15 kap. 30 a §

  Vid huvudförhandling i mål som avses i 29 § är hovrätt domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Flera än fyra lagfarna domare och tre nämndemän får inte delta. Om målet i tingsrätten har avgjorts utan nämndemän, är dock hovrätten domför även med enbart lagfarna domare enligt vad som sägs i 2 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken.

Vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling är hovrätten domför, förutom enligt bestämmelserna i 2 kap. 4 § rättegångsbalken, i sammansättning som anges i första stycket första och andra meningarna.

Om nämndemän deltar enligt första eller andra stycket i målets avgörande, skall vid överläggningen ordföranden eller, om målet har beretts av en annan lagfaren domare, denne framställa saken och vad lag stadgar därom. Vid omröstning skall gälla vad som är föreskrivet om omröstning i tvistemål. Nämndemännen skall dock säga sin mening sist. Lag (1984:132)

15 kap. 31 §

  Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätt i saken bevakas av god man som sägs i 18 kap.
föräldrabalken. Detsamma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kan delges honom eller han underlåter att ställa ombud för sig och särskilda skäl föreligger att förordna god man. Gode mannen skall samråda med part för vilken han förordnats i den mån det kan ske.

I fråga om ersättning till god man som avses i första stycket skall gälla vad i 10 kap. 13 § föräldrabalken stadgas angående ersättning åt rättegångsbiträde. Lag (1978:854)

16 kap. 2 §

  Anteckningar om äktenskaps ingående och upplösning skola göras i kyrkoböckerna enligt de föreskrifter regeringen giver. Lag (1975:845)

16 kap. 3 §

  Hos en för hela riket gemensam registreringsmyndighet skall föras äktenskapsregister för inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna balk skola anmälas för registrering, eller vilkas intagande i registret eljest varder föreskrivet.

4 § upphävd genom lag (1933:41)

16 kap. 5 §

  Närmare föreskrifter om äktenskapsregistrets förande meddelas av regeringen. Lag (1975:845)