Kungl. Maj:ts Jaktstadga (1938:279)

23 av 33 paragrafer (70 %) har ändrats i kungl. Maj:ts Jaktstadga (1938:279) sedan utfärdandet (t.om. SFS 1985:849). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Kungl. Maj:ts Jaktstadga (1938:279) upphävdes 1988-01-01 genom SFS 1987:905


Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-10-21


1 §

  Vilda däggdjur och fåglar för vilka det inte gäller någon allmän jakttid enligt jakttidsförordningen (1976:432) är fridlysta under hela jaktåret (den 1 juli-den 30 juni). Andra vilda däggdjur och fåglar är fridlysta under den tid som inte är allmän jakttid enligt jakttidsförordningen.

När djur är fridlysta får de inte jagas, om inte annat följer av denna stadga.

Om särskilt skydd för djurlivet inom vissa områden och om utplantering eller annat utsättande av vilt i frihet finns särskilda föreskrifter. Förordning (1981:678)

4 a §

  Jakt med skjutvapen är tillåten på följande tider av dygnet
   1. under hela dygnet dels efter bäver, rödräv, grävling, mård och sådana djur som avses i 1 § jakttidsförordningen (1976:432), dels i Norrbottens län efter annat vilt än klövvilt under tiden den 1 november-utgången av februari,
   2. under tiden från en timme före solens uppgång till solens nedgång dels efter älg, dels efter gäss med de undantag som anges i 2 § jakttidsförordningen,
   3. under tiden från en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång efter övrigt vilt.

I fråga om första stycket 3 gäller dock att dovvilt, kronvilt och rådjur får jagas efter solens nedgång endast om jakten bedrivs utan hjälp av drivande hund och endast om en hund som kan spåra skadat vilt finns att tillgå. Förordning (1981:678)

8 §

  Bekämpning av djur som får dödas enligt 15 § 1 mom. första stycket lagen (1938:274) om rätt till jakt får ske med bekämpningsmedel som enligt förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel får säljas eller användas. Efter särskilt tillstånd, som meddelas av naturvårdsverket, får sådant bekämpningsmedel användas även för att döda fåglar som genom talrik förekomst eller av annan orsak är till sanitär olägenhet, till hinder för nyttig verksamhet eller till betydande men för jakt- eller naturvård.

Bevis om tillstånd att använda bekämpningsmedel skall innehålla de villkor som naturvårdsverket finner behövliga. Förordning (1985:849)

9 §

  Jakt med hjälp av bloss, lampa eller annan belysningsanordning är förbjuden.

Utan hinder av första stycket får
   1. fast ytterbelysning vid väg eller byggnad användas vid jakt efter vildkanin, rödräv, grävling, mink eller vildsvin,
   2. handlampa användas vid jakt efter grävling med ställande hund och för jakt vid gryt eller lya eller när ett fångstredskap vittjas.

Om det finns särskilda skäl får naturvårdsverket i visst fall besluta om undantag från första stycket. Förordning (1981:678)

10 §

  Levande rovfågel får inte användas som hjälpmedel vid jakt.
Förordning (1981:678)

14 a §

  Polismyndigheten får låta avliva eller fånga moderlös årskalv av dovvilt, kronvilt, rådjur eller älg under tiden den 15 april-den 31 augusti och efter samråd med länsstyrelsen även under annan tid.
Förordning (1981:678)

14 b §

  Inom områden där det finns fasta stammar av björn får naturvårdsverket efter samråd med länsstyrelsen besluta om jakt efter ett visst antal djur, om sådan jakt är lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning. Länsstyrelsen skall höra jaktvårdssammanslutning för länet i fråga om jakten. Förordning (1981:678">1981:678).

Särskilda bestämmelser om vissa rovdjur

15 § 1 mom. Jakt efter varg, björn, järv eller lo får utan hinder av fridlysning företas efter tillstånd av länsstyrelsen. Sådant tillstånd får meddelas endast om och i den mån stammen av sådant djur inom visst område utvecklats så, att den är till synnerligt obehag för befolkningen eller är till avsevärt men för tamdjursskötseln. Vid tillståndsgivningen skall beaktas att fasta stammar av nämnda rovdjursarter bör bevaras i landet. Förordning (1981:678">1981:678).

2 mom. Har rovdjur som avses i 1 mom. angripit och skadat eller dödat tamdjur och finns det skälig anledning att befara nytt angrepp, får tamdjurets ägare eller vårdare utan hinder av fridlysning förfölja och döda det angripande djuret, om det sker i omedelbar anslutning till angreppet. Sådan jakt får dock inte företas inom nationalpark, om inte annat följer av reglementet för parken.

Om särskilda hänsyn till skyddet för tamdjursskötseln föranleder det, får länsstyrelsen besluta att sådan jakt som avses i första stycket får företas även på annans jaktområde. Förordning (1981:678)

19 §

  Är djur i annat fall än som avses i 13, 15, 17 eller 18 § på grund av talrik förekomst eller av annan orsak till avsevärd skada eller olägenhet eller till men för jaktvården, får naturvårdsverket förlänga eller flytta medgiven allmän jakttid.
Under samma förutsättningar får länsstyrelsen meddela tillstånd till jakt under viss tid.

Orsakar visst djur avsevärd skada eller kan djuret antagas vara farligt för människors säkerhet, får polismyndigheten låta avliva djuret utan hinder av fridlysning.

I den mån det behövs för att hindra avsevärd skada, får länsstyrelsen medge att bävers boplats och dammbyggnad förstöras inom länet eller del därav under tiden den 1 maj--den 31 augusti. Länsstyrelsen får medge att sådana anläggningar förstöras också under annan tid av året, om det är oundgängligen nödvändigt för att hindra avsevärd skada.
Länsstyrelsen skall i sådant fall höra jaktvårdssammanslutning för länet. Förordning (1982:981)

20 §

  För vetenskapliga behov, för undervisningsändamål eller för att i ett visst fall tillgodose något jaktvårds- eller naturvårdsintresse eller för något annat särskilt ändamål får naturvårdsverket medge undantag från fridlysning. För samma ändamål får naturvårdsverket även medge undantag från bestämmelserna i 12 § 1 och 2 mom., om inte länsstyrelsen har meddelat föreskrifter om hundförbud till skydd för en viss djurart. Särskilt tillstånd till jakt efter hare, kanadagås, fasan samt tillstånd att för avelsändamål samla in ägg av sådan fågelart som inte är fridlyst hela jaktåret meddelas dock av länsstyrelsen.

Tillståndsbevis skall innehålla de villkor och kontrollföreskrifter som skall gälla för tillståndets användning. Förordning (1982:319)

22 §

  Skottpengar eller annan belöning får ej utlovas eller utges för att uppmuntra till jakt efter djur som enligt 18 § lagen om rätt till jakt skall tillfalla kronan eller som är fridlyst under hela eller någon del av jaktåret.

Naturvårdsverket får medge undantag från första stycket.

Naturvårdsverket meddelar kontrollföreskrifter för utgivande av skottpengar eller annan sådan belöning. Kungörelse (1974:552).

Om kronans villebråd

23 § 1 mom. Har björn dödats eller fångats vid jakt som avses i 14 b §, får djuret behållas av den jagande, om han har företagit jakten på eget jaktområde. Detsamma gäller i fråga om lo som dödats eller fångats under allmän jakttid. Företogs jakten på annans jaktområde med stöd av förordnande enligt 15 § 2 mom. andra stycket, tillfaller djuret jakträttsinnehavaren. Förordning (1981:678).

2 mom. Har dovvilt, kronvilt, rådjur eller älg skadats av annan orsak än påskjutning och med anledning härav dött eller avlivats under fridlysningstid, får djuret behållas av jakträttsinnehavaren, om han enligt de föreskrifter som naturvårdsverket meddelar har hjälpt till med att vid behov spåra och avliva djuret eller ta hand om det.

Inom ett jaktvårdsområde, där jakt efter dovvilt, kronvilt, rådjur eller älg sker gemensamt, får dock jaktvårdsområdesföreningen behålla sådant vilt på de villkor som anges i första stycket.

Första och andra styckena gäller även i fråga om sådana djur som under fridlysningstid har avlivats eller fångats enligt 14 a §.
Förordning (1981:678)

25 §

  När polismyndigheten har mottagit en anmälan enligt 24 § 1 eller 2 mom., skall den se till att djuret tas om hand, om det är fråga om sådant djur som tillfaller kronan. När detta har skett skall polismyndigheten, enligt föreskrifter som meddelas av naturvårds verket, bestämma hur det skall förfaras med djuret. Om djuret säljs tillfaller de medel som inflyter vid försäljningen jaktvårdsfonden.
Förordning (1983:283)

26 §

  Polismyndighetens kostnader för omhändertagande av djur ersätts med medel ur jaktvårdsfonden. Detsamma gäller när myndigheten har haft särskilda kostnader för spårande eller dödande av djur. Ersättning ur fonden kan även lämnas till den som därvid har hjälpt polismyndigheten, dock ej till den som har skadskjutit djuret eller till deltagarna i det jaktlag han tillhör.

Överlämnas djur enligt föreskrifter som avses i 25 § till naturhistoriska riksmuseet, institution för forskning eller undervisning eller annan mottagare, ersätts kostnaden för överlämnandet av mottagaren.

Redovisning av utgifter som avses i första stycket och av medel som har influtit vid försäljning enligt 25 § sker hos rikspolisstyrelsen. Förordning (1983:283)

27 §

  Den som för uppstoppning eller annan preparering för egen eller annans räkning tar emot däggdjur eller fåglar som avses i 18 § 1 mom.
lagen (1938:274) om rätt till jakt, rovfåglar av annan art eller djur för vilka jakttid inte gäller under någon del av året är skyldig att föra förteckning över dessa. Denna skyldighet gäller även i fråga om skinn eller delar av sådana djur.

Skyldigheten att föra förteckning gäller även näringsidkare som i rörelsen köper eller tar emot matnyttigt vilt, skinnbärande inhemska djur, skinn av sådana djur eller uppstoppade inhemska djur, dock ej i fråga om mård, mink, grävling eller rödräv.

Naturvårdsverket får föreskriva undantag från första och andra styckena. Verket meddelar närmare föreskrifter om skyldigheten att föra förteckning. Förordning (1981:678)

31 §

  har upphävts genom förordning (1981:678)

33 §

  Begår barn under femton år förseelse mot denna stadga, svarar vårdnadshavaren för förseelsen enligt 29 a § tredje stycket lagen (1938:274) om rätt till jakt. Förordning (1981:177)

34 §

  Befattningshavare vid tullverkets gränsbevakning skall, i den utsträckning som framgår av 26 § 1 mom. och 31 § lagen (1938:274) om rätt till jakt, utöva tillsyn över efterlevnaden av nämnda lag och bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen.

De särskilda föreskrifter som behövs för jakttillsyn som utövas av tullverkets gränsbevakning skall meddelas av naturvårdsverket efter samråd med generaltullstyrelsen. Förordning (1984:376)

37 §

  Denna stadga skall inte tillämpas beträffande nationalpark, i den mån särskilda föreskrifter i frågor som avses i stadgan har meddelats för sådan park. Förordning (1981:678)

44 a §

  Jaktkortsblanketter tillhandahålls på postanstalterna.

En jaktkortsblankett gäller som jaktkort när den har försetts med bevis om att jaktvårdsavgiften har betalats samt uppgift om den betalandes namn, personnummer och adress.

Om någon i en dom har förpliktats erlägga jaktvårdsavgiften med stöd av 32 § lagen (1938:274) om rätt till jakt, skall beloppet indrivas och redovisas på samma sätt som är föreskrivet i fråga om böter.
Förordning (1982:319)

46 §

  Förordnande om jakt enligt 24 § 1 mom. lagen (1938:274) om rätt till jakt genom särskilt utsedda jägare skall innehålla de föreskrifter för jaktutövningen som länsstyrelsen bedömer i huvudsak bör följas. Utsedd jägare skall medföra förordnandet under jakten samt efter avslutad jakt lämna länsstyrelsen redogörelse för vad som har förekommit vid jakten och resultatet av denna.

Villebråd som fälls eller fångas vid jakten skall försäljas av länsstyrelsen på lämpligt sätt, om inte villebrådet tillfaller jakträttsinnehavaren enligt 24 § 1 mom. andra stycket lagen om rätt till jakt. Fälls eller fångas villebrådet inom ett jaktvårdsområde, där jakt efter villebrådet sker gemensamt, skall vad som i lagrummet sägs om jakträttsinnehavaren i stället gälla jaktvårdsområdesföreningen. Förordning (1981:678)

47 §

  Länsstyrelsen får tillerkänna den som fått i uppdrag att avge utlåtande som avses i 45 § ersättning för kostnader och skäligt arvode. Detsamma gäller i fråga om jägare som har förordnats enligt 46 §. Överstiger beloppet av sådan ersättning och arvode samt övriga av ärendet föranledda kostnader vad som inflyter för försålt villebråd, skall bristen täckas med medel ur jaktvårdsfonden. Uppstår överskott, skall detta tillföras jaktvårdsfonden. Förordning (1981:678)

48 a §

  Förutom i de fall där det i denna stadga särskilt anges skall länsstyrelsen höra jaktvårdssammanslutning för länet i ärenden enligt 6 § 2 mom., 11 § 3 mom., 12 § 1 mom., 15, 20, 45, 46 eller 48 §.
Avskrift av beslut i sådant ärende skall genast sändas till naturvårdsverket. Förordning (1981:678)

48 b §

  Länsstyrelsens beslut enligt 47 § överklagas hos kammarrätten genom besvär. Detsamma gäller i fråga om överklagande av en myndighets beslut enligt 16 § eller 24 § 4 mom.

Länsstyrelsens beslut enligt 6 § 2 mom., 7 § 1 mom., 11 § 3 mom.
fjärde stycket, 13 § 1 eller 5--7 mom., 14 och 19 §§ samt 20 § första stycket överklagas hos statens naturvårdsverk genom besvär.
Naturvårdsverkets beslut får inte överklagas.

Polismyndighetens beslut enligt 25 § överklagas, i fråga om sådana djur som avses i 18 § 1 mom. lagen (1938:274) om rätt till jakt hos naturvårdsverket och annars hos länsstyrelsen genom besvär.
Naturvårdsverkets och länsstyrelsens beslut får inte överklagas.

Andra beslut av länsstyrelsen och naturvårdsverket än de som avses i första eller andra stycket överklagas hos regeringen genom besvär.
Naturvårdsverket får överklaga länsstyrelsens beslut enligt 15 § 1 mom.

En myndighet får förordna, att dess beslut skall gälla utan hinder av att det har överklagats. Förordning (1983:283)

49 §

  Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om utbildning av jakttillsynsmän och de föreskrifter som i övrigt behövs för att dessa skall kunna utföra sina åligganden. Förordning (1982:319)