Kungl. Maj:ts Utlandsresereglemente (1953:666)

5 av 6 paragrafer (83 %) har ändrats i kungl. Maj:ts Utlandsresereglemente (1953:666) sedan utfärdandet (t.om. SFS 1987:485). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Kungl. Maj:ts Utlandsresereglemente (1953:666) upphävdes 1992-01-01 genom SFS 1991:1754


Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-10-25


1 kap. 4 §

  I reglementet omförmälda ersättningar utgå med hänsyn tagen till den väg och det färdsätt, som verkligen använts, dock må ersättning icke tillgodonjutas med sammanlagt högre belopp än som skulle hava utgått, därest förrättningsmannen begagnat sig av den väg och det färdsätt, som med avseende å resans ändamål samt för åstadkommande av minsta sammanlagda kostnad eller eljest varit lämpligast. Bestämmelserna i första stycket innebära icke skyldighet för förrättningsman att färdas med flygplan vid resa mellan Sverige och ort inom något av länderna Danmark, Finland och Norge eller vid resa mellan så närbelägna utrikes orter, att begagnandet av angivna färdsätt skulle medföra ringa eller ingen tidsvinst. Vederbörande myndighet äger även eljest för särskilda fall förordna, att förrättningsman icke skall vara skyldig att färdas med flygplan.

Beträffande utrikes tjänsteresor, som företagas med förrättningsman tillhörigt motorfordon eller med flygplan, äger myndighet, som regeringen därtill bemyndigar, förordna, att resekostnadsersättning skall utgå även i fall, då förrättningsmannen icke enligt bestämmelserna i första stycket är berättigad till ersättning för sådant färdsätt.

Vederbörande myndighet äger medgiva, att vid en med hänsyn till restidens längd eller eljest särskilt tröttande utrikes tjänsteresa skäligt uppehåll för vila må inräknas i restiden. Förordning (1963:44)

1 kap. 5 §

  För beräknande av resekostnadsersättning och traktamente må utrikes tjänsteresa anses påbörjad respektive avslutad vid förrättningsmannens tjänsteställe eller hans bostad eller ock å annan plats, där han haft eller har att fullgöra utrikes förrättning, förrättning enligt allmänna resereglementet eller allmänt uppdrag. Om utrikes tjänsteresa påbörjas eller avslutas annorstädes än nu sagts, skall, där ej regeringen annat föreskriver, i ersättningshänseende så anses, som om resan påbörjats respektive avslutats vid tjänstestället eller bostaden.


2 kap. Resekostnadsersättning

6 § 1 mom. Om inte annat följer av 2 mom., utgår resekostnadsersättning vid utrikes tjänsteresa enligt följande.

Färdmedel

Resekostnadsersättning

Tåg

Fartyg

Flygplan

Spårvagn,
tunnelbana,
buss eller

taxi

Egen bil Annat

färdmedel

Reseklass A: Avgift för en plats i första klass, i förekommande fall inberäknat avgift för en sovplats i enbäddskupe

Reseklass B: Avgift för en plats i första klass, i förekommande fall inberäknat avgift för en sovplats i tvåbäddskupe

Reseklass A: Avgift för en enskild hytt i första klass

Reseklass B: Avgift för en plats i tvåbäddshytt i första klass
   1. Avgift för en plats i ekonomiklass, om inte annat följer av 2 eller 3.
   2. Vid resa helt eller delvis utanför en zon som utgörs av Europa och Nordamerika: Avgift för en plats i första klass, om förrättningsmannen företar resan för att på Sveriges vägnar föra förhandlingar.
   3. Myndigheten får även i andra fall än som avses i 2 medge ersättning för resa i första klass, om det finns synnerliga skäl till det.

Avgift för en person

Enligt vederbörande myndighets bestämmande, dock högst med det belopp som skulle ha utgått vid en tjänsteresa med egen bil inom Sverige

Enligt vederbörande myndighets bestämmande, dock högst med det belopp som förrättningsmannen visar att han har betalat. Förordning (1980:765)

2 kap. 8 §

  Drabbas förrättningsman under utrikes tjänsteresa av skada till följd av flygolycka, utgår, om ej annat följer av andra stycket, ersättning av statsmedel enligt följande grunder:
      a) vid bestående fullständig invaliditet på grund av olycksfallet med ett belopp av 75000 kronor och vid bestående nedsättning av arbetsförmågan med minst en tiondel med motsvarande lägre belopp;
      b) vid dödsfall på grund av olycksfallet med ett belopp av 75000 kronor till den avlidnes efterlevande.

Omfattas skadan av statlig personskadeförsäkring enligt kollektivavtal mellan staten och arbetstagarorganisation, utgår dock ingen ersättning enligt detta reglemente.

Med efterlevande avses make och arvsberättigade barn under 21 år samt arvsberättigade föräldrar. Finnes ej annan efterlevande än make, tillfaller hela beloppet maken. Finnas jämte make andra efterlevande, tillfaller halva beloppet maken. Belopp, som utgår till andra efterlevande än make, fördelas dem emellan enligt de regler, som gälla för fördelning av arvfallen egendom.

Har i fall som avses under a ersättning utgivits efter viss invaliditetsgrad och befinnes sedermera att den bestående invaliditetsgraden blir högre än beräknat, utgives den tilläggsersättning, som svarar häremot.

Utgiven invaliditetsersättning skall i förekommande fall avräknas från dödsfallsersättning till efterlevande enligt b ovan.

Ersättningen bestämmes och utbetalas av riksförsäkringsverket.
Förordning (1974:667)

4 kap. 12 §

  För bestridande av utgifter i samband med utrikes förrättning och utrikes tjänsteresa äger förrättningsman uppbära lämpligt förskott att redovisas inom tid, som vederbörande myndighet bestämmer. Har utlämnat förskott överstigit den ersättningssumma, som fastställts efter granskning av ingiven reseräkning, skall det överskjutande förskottsbeloppet vara till fullo ersatt inom en månad efter det avräkningsbesked erhållits. Förordning (1963:44)

5 kap. 14 §

  Beslut om ersättning enligt detta reglemente får överklagas hos kammarrätten genom besvär. Förordning (1987:485)