Lag (1957:132) om särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m.

3 av 18 paragrafer (17 %) har ändrats i lag (1957:132) om särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m. sedan utfärdandet (t.om. SFS 1972:149). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Lag (1957:132) om särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m. upphävdes 1989-01-01 genom SFS 1988:97


Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-11-26


3 §

  Konungen äger bestämma, att lagfaren domare i eller befattningshavare vid underrätt, hovrätt eller högsta domstolen skall tjänstgöra i annan befattning vid någon av nämnda myndigheter, domare dock endast i domarbefattning. Vad nu sagts gäller icke justitieråd.

Vad i lag finnes stadgat om att den som redan innehaft uppdrag som nämndeman eller uppnått viss ålder må avsäga sig uppdraget eller att nämndeman ej må hava uppnått viss ålder, skall ej äga tillämpning.

Förordnande som tekniskt sakkunnig ledamot för patentmål, sakkunnig vid sjöförklaring eller sjöförhör eller särskild ledamot för mål om klander av dispasch skall, om tiden för förordnandet utgår, fortfarande gälla intill dess annat beslut meddelas. Lag (1972:149)

4 §

  Till tjänstgöring såsom nämndeman må i sådant fall som avses i 4 kap. 10 § rättegångsbalken kallas jämväl nämndeman eller till nämndeman valbar person utom domkretsen.

Vid förfall för ledamot eller sakkunnig som avses i 3 § tredje stycket må, om så kräves, annan lämplig person med erforderlig sakkunskap tillkallas. Lag (1971:1063)

13 §

  Finnes det vara av synnerlig vikt för utredningen rörande brott, för vilket ej är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, att expedieringen av samtal till och från telefonapparat, som innehaves av den som skäligen misstänkes för brottet eller eljest kan antagas komma att begagnas av honom, inställes eller fördröjes eller att telefonapparaten avstänges för samtal eller att uppgift från telefonanstalt lämnas å samtal, som expedierats eller beställts till och från nämnda telefonapparat, äger rätten, på yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren, meddela tillstånd till sådan åtgärd.

Giltighetstiden för tillstånd till avhörande av telefonsamtal eller till åtgärd som avses i första stycket må bestämmas till högst en månad från den dag då tillståndet delgavs telefonanstaltens föreståndare.

Kan det befaras att inhämtande av rättens tillstånd till avhörande av telefonsamtal eller till åtgärd som avses i första stycket skulle medföra sådan tidsutdräkt eller annan olägenhet, som är av väsentlig betydelse för utredningen, må förordnande om åtgärden meddelas av undersökningsledaren eller åklagaren. Lag (1964:210)