Lag (1963:583) om avveckling av fideikommiss

14 av 39 paragrafer (36 %) har ändrats i lag (1963:583) om avveckling av fideikommiss sedan utfärdandet (t.om. SFS 1999:1042). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-09-28


6 §

  Har fideikommissegendom synnerligt kulturhistoriskt värde eller äro eljest särskilda skäl därtill, må regeringen förordna att fideikommissurkundens bestämmelser skola äga tillämpning tills vidare eller till dess i beslutet angiven innehavare av fideikommisset avlider.
Lag (1999:1042)

16 §

  Har fast egendom, på vilken bedrives jord- eller skogsbruk, sådan storlek, belägenhet och beskaffenhet i övrigt, att dess bevarande såsom en enhet är av betydande allmänt intresse, må regeringen, om det erfordras för att förebygga uppdelning av egendomen, i samband med fideikommissets avveckling förordna att egendomen skall mot lösen avstås till staten eller till kommun, som regeringen bestämmer.

Inlösningsrätten må förklaras omfatta även sågverk och annan fast anläggning, som lämpligen bör nyttjas i samband med jord- eller skogsbruket, samt, om det finnes påkallat för vinnande av lämplig ägoanordning eller ändamålsenlig drift, jämväl annan mark.

Beträffande inlösen skola i tillämpliga delar gälla de allmänna bestämmelserna i lagen om expropriation. Lag (1999:1042)

17 §

  Till förebyggande av att samling av möbler, tavlor, böcker eller andra föremål av särskilt kulturhistoriskt värde erhåller försämrad vård, skingras eller bortflyttas, må regeringen, när fideikommisset avvecklas, förordna att samlingen skall mot lösen avstås till staten eller kulturvårdande institution, som regeringen bestämmer.

Kan enighet ej nås om lösesummans storlek, skall frågan avgöras av skiljemän. Beträffande sådan tvist skall lagen om skiljemän gälla i tillämpliga delar; dock skall inlösaren, om ej synnerliga skäl till annat föranleda, svara för ersättningen till skiljemännen och gälda motpartens skäliga kostnad för förfarandet. Lag (1999:1042)

18 §

  Avvecklingen av fideikommiss skall ske under medverkan av en särskild nämnd, fideikommissnämnden.

Fideikommissnämnden skall utreda frågor som avses i 6, 16, 17 och 38 §§ samt hos regeringen göra de framställningar, som föranleds av utredningen. Vidare skall nämnden genom rådgivning och på annat sätt verka för att lagens syften fullföljs samt meddela beslut, som enligt vad nedan stadgas ankommer på nämnden. Lag (1999:1042)

19 §

  Fideikommissnämnden består av ordförande och fyra ledamöter, vilka utses av regeringen för en tid av fem år eller, vid komplettering av nämnden, för återstående tid av löpande period. Suppleanter utses till det antal regeringen bestämmer.

Har fideikommissnämnden avslagit framställning om tillstånd eller medgivande som avses i 27-29 §§, må klagan över beslutet föras hos regeringen genom besvär, vilka skola ingivas till nämnden. I övrigt må talan ej föras mot beslut av fideikommissnämnden enligt denna lag.

Närmare föreskrifter om nämnden och dess verksamhet meddelas av regeringen. Lag (1999:1042)

25 §

  På ansökan av fideikommissboet eller delägare däri skall rätten genom kungörelse förelägga dem som vilja göra gällande anspråk på annan förmån än fardagsrätt eller på fullgörande av skyldighet som sägs i 12 § andra stycket att inom viss tid ej understigande tre och ej överstigande sex månader från kungörandet hos rätten anmäla anspråken vid äventyr att dessa eljest förfalla, om de ej ändå äro kända.

Ansökningen skall göras hos rätten i den ort där fideikommissets huvudgård är eller, om huvudgård ej finnes, rätten i den ort där den avlidne fideikommissinnehavaren skolat svara i tvistemål i allmänhet.
Vid ansökningen skall vara fogad förteckning över kända anspråk. Sedan kungörelse utfärdats, skall den införas i Post- och Inrikes Tidningar och i ortstidning. Om handläggningen skall i övrigt vad om kallelse å okända borgenärer är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Hava delägarna giltig anledning antaga att förmån som angives i urkunden ej vidare skall utgå, skall vid tillämpningen av denna paragraf den förmånen ej anses såsom känd. Lag (1977:660)

28 §

  Utan regeringens medgivande må ej under avvecklingen genom tillskott i samband med teckning av aktier överlåtas sådan fideikommissboet tillhörig egendom, som avses i 1 § lagen den 18 juni 1925 angående förbud i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva fast egendom. I övrigt må icke under avvecklingen med mindre fideikommissnämnden medgiver det egendom, som ingår i fideikommissboet, överlåtas eller däröver eljest förfogas i vidare mån än som överensstämmer med sedvanlig hushållning.

Fideikommisskapital, som ställts under särskild förvaltning, må ej under avvecklingen utlämnas utan fideikommissnämndens medgivande.
Lag (1999:1042)

30 §

  Företages rättshandling, för vilken enligt vad ovan stadgas regeringens eller fideikommisnämndens medgivande erfordras, utan att sådant medgivande inhämtats, skall rättshandlingen vara ogill.
Lag (1999:1042)

31 §

  Regeringen må medgiva innehavare av fideikommiss att tillskjuta fideikommissegendom i samband med teckning av aktier i bolag, såframt denne äger eller tecknar samtliga aktier i bolaget. Aktierna och annat vederlag skola därefter förvaltas såsom fideikommisskapital.
Lag (1999:1042)

32 §

  har upphävts genom lag (1999:1042)

34 §

  I bolagsordning för aktiebolag, i vilket aktier tecknats med tillskott av egendom som utgör fideikommiss eller ingår i fideikommissbo under avveckling, skall intagas bestämmelse att bolagsordningen skall vara fastställd av regeringen och att, om ej regeringen annat föreskrivit, bolagsordningen må ändras allenast med regeringens medgivande. Lag (1999:1042)

37 §

  Omfattar fideikommiss allenast egendom av ringa värde eller äro eljest synnerliga skäl därtill, må regeringen på framställning av innehavaren förordna, att fideikommisset genast skall upphöra. När fideikommisset upphör, tillfaller egendomen innehavaren, om ej regeringen annat förordnar. Lag (1999:1042)

38 §

  Kan enligt fideikommissurkunden egendomen innehavas av två eller flera samtidigt eller föreskriver urkunden att, när innehavarens rätt upphör, annan än avkomling till honom skall vara närmast berättigad till egendomen, skall fideikommisset upphöra vid den tidpunkt regeringen förordnar.

Regeringen bestämmer ock, efter vad som prövas skäligt med hänsyn till fideikommissurkundens innehåll och övriga omständigheter, huruvida egendomen skall tillfalla fideikommissets innehavare eller sättas under särskild förvaltning för beredande av understöd åt behövande medlemmar av den släkt, som stiftaren avsett att gynna, eller hur med egendomen eljest skall förfaras. Förordnande som nu sagts må icke inkräkta på innehavares rätt till fideikommissegendomen, med mindre denne lämnat medgivande därtill.

Har beslut om upphörande av fideikommiss som avses i första stycket icke meddelats före den 1 januari 1980, skall fideikommisset upphöra nämnda dag. Regeringen meddelar därefter på framställning förordnande enligt andra stycket.

Vad i denna paragraf stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga om fideikommiss, beträffande vilket i fideikommissurkunden insatts särskild ägare till egendomen, dock må i sådant fall förordnande enligt andra stycket ej utan ägarens medgivande inkräkta på hans rätt till egendomen. Lag (1999:1042)

39 §

  Den som försummar vad som åligger honom enligt 21 §, döms till böter. Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av fideikommissnämnden. Lag (1991:287)