Förordning (1967:604) om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar

26 av 31 paragrafer (84 %) har ändrats i förordning (1967:604) om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar sedan utfärdandet (t.om. SFS 1988:627). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Förordning (1967:604) om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar upphävdes 1991-01-01 genom SFS 1990:1157


Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-11-26


1 §

  Denna förordning gäller enskilda järnvägar, tunnelbanor eller spårvägar som är avsedda för allmän trafik eller som i andra fall får användas av allmänheten för personbefordran.

Banverket bestämmer om en anläggning skall hänföras till enskild järnväg, tunnelbana eller spårväg. Om det finns koncession för anläggningen avgörs frågan dock med ledning av koncessionen. En anläggning för lokal trafik med koncession som spårväg anses dock som tunnelbana, om trafiken går fram på en egen banvall som är väl avskild från annan trafik och anläggningen är fri från korsningar i samma plan med annan trafik. Förordning (1988:627)

2 §

  Järnväg står under tillsyn av banverket.

Banverket får förordna tjänsteman hos verket eller annan lämplig person att verkställa besiktning av järnväg. Förordning (1988:627)

3 §

  För järnväg skall finnas säkerhetsordning med trafiksäkerhetsföreskrifter som behövs utöver bestämmelserna i denna förordning. Föreskrifterna i säkerhetsordning skall så nära som möjligt ansluta till motsvarande bestämmelser för statens järnvägar.

Säkerhetsordning fastställes av banverket. Förordning (1988:627)

4 §

  En järnväg eller del därav får inte upplåtas för allmän trafik förrän tillstånd har meddelats av banverket. Inte heller får vid en järnväg, som helt eller delvis upplåtits för allmän trafik, rullande materiel som inte tidigare använts vid järnvägen eller ny eller ändrad anläggning som avses i 8 § tas i bruk innan materielen eller anläggningen godkänts av banverket. Förordning (1988:627)

5 §

  När järnväg skall anläggas, åligger det järnvägens innehavare att anmäla detta till banverket, som prövar frågan om fastställelse av arbetsplan samt kontrollerar arbetets utförande. Förordning (1988:627)

6 §

  När järnväg anlagts åligger det innehavaren att anmäla detta till banverket, som avsynar järnvägen. Göres ansökan om tillstånd att upplåta järnväg eller del därav för allmän trafik utan samband med sådan anmälan, skall banverket besiktiga järnvägen.

Över avsyning och besiktning skall föras protokoll, innehållande besiktningsmannens utlåtande rörande anläggningarnas och materielens beskaffenhet med hänsyn till fastställd plan och till avsedd trafik, körhastighet, axeltryck m.m. samt anmärkning som besiktningsmannen funnit anledning till.

Innan fråga om trafiktillstånd prövas slutligt, skall järnvägens innehavare beredas tillfälle att avge yttrande över framställd anmärkning. Meddelas trafiktillstånd skall banverket också meddela bestämmelser om högsta tillåtna hastighet och största tillåtna lokaxeltryck och vagnaxeltryck. Trafiktillstånd får dock icke meddelas innan säkerhetsordning fastställts. Förordning (1988:627)

7 §

  Göres ansökan om godkännande av ny rullande materiel för allmän trafik, utan samband med avsyning eller besiktning enligt 6 §, skall banverket besiktiga materielen i den mån det är påkallat. Vid besiktning skall upprättas besiktningsbevis, innehållande besiktningsmannens utlåtande om materielens beskaffenhet med hänsyn till den avsedda trafiken och anmärkning som besiktningsmannen funnit anledning till.

Innan fråga om godkännande prövas slutligt, skall järnvägens innehavare beredas tillfälle att avge yttrande över framställd anmärkning.
Förordning (1988:627)

8 §

  Järnvägens innehavare skall inge arbetsplan till banverket om
   1. linjesträckningen skall ändras,
   2. en driftplats med sidospår skall anläggas eller ändras i avsevärd omfattning,
   3. en signal- och säkerhetsanläggning skall utföras eller ändras i avsevärd omfattning,
   4. järnvägens överbyggnad skall ändras i avsevärd omfattning,
   5. en bro skall byggas, byggas om eller förstärkas eller
   6. något annat arbete av avsevärd omfattning, som innebär ändring i planen för järnvägen, skall utföras.

Planen skall inges innan arbetet påbörjas. Banverket prövar frågan om fastställelse av planen.

I fråga om tillsyn över utförandet av ny anläggning eller ändring av anläggning enligt fastställd plan och om besiktning och godkännande för trafik på sådan anläggning gäller 5 och 6 §§ i tillämpliga delar.
Förordning (1988:627)

9 §

  Banverket skall på begäran av järnvägs innehavare förberedande granska ritningar över rullande materiel, som är avsedd att anskaffas för järnvägen. Förordning (1988:627)

12 §

  Frågor om namn på driftplatser prövas av banverket. Innan ett namn fastställs eller ändras skall verket samråda med den berörda kommunen.
Uppnås därvid inte enighet, skall frågan underställas regeringen.
Förordning (1988:627)

13 §

  Den som utför besiktning skall skriftligen underrätta järnvägens innehavare om de brister han finner vid besiktningen. När det behövs skall han även lämna råd om åtgärder för att avhjälpa bristerna. Kan bristerna medföra fara för trafiksäkerheten, får besiktningsmannen förbjuda att bandelar, anläggningar, broar eller rullande materiel används för allmän trafik innan bristerna blivit avhjälpta. Sådant förbud skall omedelbart delges järnvägens innehavare. Besiktningsmannen skall inge rapport över besiktningen till banverket.

Banverket kan vidta åtgärder och meddela förbud enligt första stycket samt upphäva sådana förbud. Förordning (1988:627)

14 §

  har upphävts genom förordning (1977:956)

15 §

  Järnvägens innehavare skall lämna de uppgifter om järnvägen och dess trafik som banverket begär. Förordning (1988:627)

17 §

  Vad som sägs i 1 a - 10 och 13 - 16 §§ om järnväg gäller i tillämpliga delar även tunnelbana och spårväg. Innan säkerhetsordning som avses i 3 § fastställes för spårväg skall banverket samråda med trafiksäkerhetsverket. Förordning (1988:627)

18 §

  Frågor om undantag från 4--8 §§ såvitt avser sådana järnvägar, som endast är avsedda att användas av allmänheten för personbefordran, prövas av banverket.

Undantag får medges, om särskilda skäl föreligger och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Vid medgivande av undantag får särskilda villkor föreskrivas. Förordning (1988:627)

19 §

  Ytterligare föreskrifter om tillsyn enligt denna förordning meddelas av banverket. Förordning (1988:627)

20 §

  Spårvagn får föras endast av den som har körkort med behörigheten B.

I säkerhetsordnig för spårväg får uppställas ytterligare villkor för rätten att föra spårvagn. Förordning (1975:1040)

21 §

  I fråga om förare av spårvagn gäller i tillämpliga delar 5 §, 8-- 10 §§, 11 § första stycket såvitt avser skyldighet att lämna fri väg för järnvägståg, 11 § andra stycket, 12 §, 13 § såvitt avser korsande av järnväg, 14, 19, 27, 39, 41, 60 och 61 §§, 64 § första stycket, 75, 81, 84, 86, 87, 90, 99, 100 och 101 §§ vägtrafikkungörelsen (1972:603).

I säkerhetsordning för spårväg får föreskrivas undantag från 64 § första stycket vägtrafikkungörelsen. Sådant undantag skall anges med tilläggstavla på det vägmärke som anger den enligt 64 § första stycket vägtrafikkungörelsen tillåtna färdhastigheten. Förordning (1986:81)

23 §

  Förare av spårvagn är skyldig att följa sådan trafikregel i lokal trafikföreskrift som avser färdhastighet, väjningsplikt eller stopplikt.

I säkerhetsordning för spårväg får föreskrivas undantag från lokal trafikföreskrift som avses i första stycket. Sådant undantag anges med tilläggstavla på det vägmärke som utmärker trafikregeln i den lokala trafikföreskriften. Förordning (1975:612)

24 §

  Förare av spårvagn skall följa anvisning genom

särskild signal eller särskilt märke för spårvägstrafiken,
trafiksignal,
vägmärke som avser trafikregel som enligt 21 § eller 23 § gäller honom.

Innebär anvisning som avses i första stycket avvikelse från trafikregel, gäller anvisningen framför regeln. Särskild anvisning för spårvägstrafiken gäller framför anvisning genom trafiksignal eller vägmärke. I övrigt äger 7 § andra stycket vägtrafikkungörelsen (1972:603) motsvarande tillämpning i fråga om spårvägstrafiken.

Anvisning som avses i 8 § vägtrafikkungörelsen gäller framför annan anvisning. Förordning (1975:612)

25 §

  Bestämmelserna i 21 - 24 §§ gäller i tillämpliga delar även i fall där spårvagn framföres på annan plats än väg som avses i 2 § vägtrafikkungörelsen (1972:603). Förordning (1975:612)

26 §

  Fråga om undantag i visst fall från 20 § prövas av banverket efter samråd med trafiksäkerhetsverket. Vid medgivande av undantag får särskilda villkor föreskrivas.

Undantag får medges om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten och särskilda skäl föreligger. Förordning (1988:627)

27 §

  Framföres spårvagn i strid mot denna förordning eller föreskrift som meddelats med stöd därav, skall polisman hindra fortsatt färd som ej kan ske utan påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annan väsentlig olägenhet. Förordning (1975:612)

28 §

  Den som bryter mot 4 § eller förbud, som meddelats med stöd av 13 §, dömes till böter. Förordning (1975:612)

29 §

  Den som bryter mot någon bestämmelse som anges i 21 § döms med tillämpning av 164 § vägtrafikkungörelsen (1972:603).

Den som bryter mot 23 eller 24 § eller trafiksäkerhetsföreskrift i säkerhetsordning som fastställts av banverket döms till böter, högst ettusen kronor.

Till straff enligt första eller andra stycket skall ej dömas, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Förordning (1988:627)

30 §

  Talan mot beslut av besiktningsman enligt 13 § första stycket föres hos banverket genom besvär. Besvärshandlingen skall ha inkommit till verket inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Talan mot banverkets beslut enligt denna förordning föres hos regeringen genom besvär. Förordning (1988:627)