Lag (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

27 av 49 paragrafer (55 %) har ändrats i lag (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar sedan utfärdandet (t.om. SFS 1992:342). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Lag (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar upphävdes 1993-01-01 genom SFS 1992:701


Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-09-24


2 §

  Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av tio ledamöter.

Regeringen utser tre ledamöter och tre suppleanter för dem för tre år.
Regeringen förordnar en av dessa ledamöter att vara ordförande och en att vara vice ordförande.

Sex ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem väljs på ordinarie ombudsstämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras suppleanter varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie ombudsstämma som hålls under tredje året efter det år då valet förrättades.

Verkställande direktören är ledamot i styrelsen. Hans ställföreträdare är suppleant.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han är vald, väljs ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie ombudsstämma.

Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen utsedda ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (1989:239)

4 §

  För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper utses årligen fyra revisorer. Av dessa utses en av regeringen, en, som skall vara revisionens ordförande, av bankinspektionen och två på ordinarie ombudsstämma. I samma ordning utses lika antal personliga suppleanter.
Av de på ombudsstämma utsedda skall en revisor och hans suppleant vara auktoriserade revisorer. Den andre på ombudsstämma utsedde revisorn och hans suppleant skall äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning.

Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos stadshypoteksförening eller av kassastyrelsen utsedd ledamot av föreningsstyrelse får ej vara revisor eller suppleant. Ej heller får den vara revisor eller suppleant som är tjänsteman hos kassan eller annars intager en underordnad eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller till sådan tjänsteman hos kassan åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver. Ej heller får den vara revisor som är eller varit gift med eller sambo till sådan styrelseledamot eller tjänsteman som avses i detta stycke eller den som med honom är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon. Lag (1989:239)

6 §

  Ombud för föreningarna skall årligen före utgången av juni månad sammanträda till ordinarie ombudsstämma i Stockholm på tid, som kassans styrelse bestämmer. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter och suppleanter i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter för dessa, avgör fråga om fastställande av balansräkningen och beslutar i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

Extra ombudsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det lämpligt eller revisorerna begär det.

Varje förening får till ombudsstämma utse fem ombud jämte fem suppleanter.

Till ombud får ej utses ledamot eller suppleant i kassans styrelse eller tjänsteman hos kassan.

Ingen får på ombudsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och kassan. Ej heller får någon deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans. Detta äger motsvarande tillämpning på gåva från kassan och på rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos förening eller av kassan utsedd styrelseledamot hos förening får ej såsom ombud vid ombudsstämma deltaga i beslut om ansvarsfrihet. Lag (1983:578)

7 §

  Kassan anskaffar medel för sin verksamhet genom lån mot obligationer eller genom annan upplåning. Sammanlagda beloppet av kassans låneskuld får ej uppgå till mera än tio gånger summan av den i 13 § angivna grundfonden och de i 15 § angivna reserv- och kapitaltäckningsfonderna.

Nedgår grundfonden genom förluster som uppkommit på kassans rörelse i dess helhet med mer än fem procent, får kassan ej upptaga nytt lån utan regeringens medgivande. Är nedgången större än tio procent, fordras för upptagande av nytt lån även riksdagens medgivande.

Tages grundfonden i anspråk för att täcka förlust, skall kassan anmäla detta hos regeringen. Lag (1984:991)

8 §

  Skuldförbindelse med tillhörande säkerhet, som lämnats till förening för utlämnat lån, skall, om ej annat beslutats enligt andra stycket, snarast ställas under offentlig vård.

Förening kan besluta att första stycket icke skall tillämpas av föreningen. Sådant beslut skall godkännas av kassan.

Förening ansvarar för att dess skuld till kassan ständigt motsvaras av lånefordringar för vilka finns säkerhet enligt denna förordning eller av tillgodohavande hos bank eller av kontanta medel. Kassan övervakar att föreningen uppfyller detta ansvar.

Kassan ansvarar för att dess fordringar hos föreningarna vid varje tidpunkt svarar mot lägst sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer. Lag (1970:66)

9 §

  Kassan fastställer ränte- och återbetalningsvillkoren för lån som lämnas till förening.

Förfallotiden för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren för kassans förbindelser. Lag (1987:611)

10 §

  Sedan tio år förflutit efter det att visst lån utlämnats till förening, får föreningen säga upp lånet till betalning efter ett år, om kassan icke finner att villkoren för dess förbindelser utgör hinder mot det. Föreningen är därvid skyldig att på det sätt och med det belopp som kassan bestämmer utge ersättning för den ränteförlust som inbetalningen kan föranleda (ränteskillnadsersättning).

Kassan får medge förening att betala lån även tidigare än enligt första stycket, om det kan ske med hänsyn till kassans förbindelser. Kassan kan i sådant fall föreskriva villkor för betalningen utöver skyldighet att utge ränteskillnadsersättning.

Underlåter förening att fullgöra föreskriven inbetalning, är föreningen skyldig att betala ränta på det förfallna beloppet enligt vad som föreskrives i räntelagen (1975:635). Lag (1975:653)

11 §

  Medel som inflyter till kassan och som denna inte omedelbart använder för att infria sina förbindelser eller för att lämna lån till föreningarna skall göras rän tebärande genom kall göras rän insättning hos riksgäldskontoret, bankaktiebolag, sparbank eller central föreningsbank eller genom placering i statsobligationer eller andra statspapper eller i Sveriges allmänna hypoteksbanks obligationer eller genom utlåning mot betryggande säkerhet av sådana obligationer eller i form av panträtt i fastighet eller i tomträtt eller genom utlåning åt samfällighetsförening. Lag (1987:611)

16 §

  Har förening lidit förlust som den ej kan täcka med sin säkerhetsfond, får kassan bevilja föreningen bidrag ur reservfonden utan återbetalningsskyldighet med belopp som svarar mot högst hälften av reservfonden. Sådant bidrag får dock ej lämnas utan ombudsstämmans hörande.

I övrigt får kassans reservfond användas endast till att täcka förlust som uppkommit på kassans rörelse i dess helhet.

Nedgår reservfonden under föreskrivet belopp, skall den snarast åter ökas till detta. Lag (1970:66)

16 a §

  Medel som har avsatts till kassans kapitaltäckningsfond får användas endast för överföring till reservfonden. Överföring skall göras när det behövs på grund av 16 § tredje stycket och får i övrigt ske i den mån inte kapitaltäckningskravet enligt 34 § eftersätts därigenom.

Om kapitaltäckningsfonden har blivit otillräcklig med hänsyn till 34 §, skall den snarast ökas i erforderlig mån. Lag (1983:958)

19 §

  Stadshypoteksförening har till ändamål att inom sitt verksamhetsområde utöva låneverksamhet avseende
   1. fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet som bebyggs för att användas huvudsakligen till bostäder eller affärslokaler,
   2. annan bebyggelse, om denna finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal, och
   3. bostadsrätt i bebyggelse som avses under 1 eller 2.

Vad i denna lag sägs om bostadsrätt skall även gälla andel i bostadsförening eller aktie i bostadsaktiebolag där en utan begränsning i tiden upplåten nyttjanderätt till en lägenhet är oskiljaktigt förenad med andelen eller aktien.

Förening får även driva annan verksamhet som har samband med långivningen. Lag (1987:611)

21 §

  Medlem i stadshypoteksförening är fastighetsägare, tomträttshavare eller samfällighetsförening, som hos stadshypoteksföreningen häftar för lån för vilket denna erhållit medel från kassan. Lag (1973:1162)

22 §

  Förening förvaltas av en styrelse med säte i den ort regeringen bestämmer. Styrelsen består av minst fem och högst sju ledamöter. Kassan utser en av ledamöterna och suppleant för honom. Sådan ledamot och suppleant bör ha insikt och erfarenhet av rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning. Övriga ledamöter och suppleanter för dem till högst samma antal väljes på ordinarie föreningsstämma.

Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie föreningsstämma som hålles under tredje året efter valet.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid på nästa ordinarie föreningsstämma.

Styrelsen väljer årligen inom sig ordförande och vice ordförande.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (1987:1256)

24 §

  För revision av föreningsstyrelses förvaltning och förenings räkenskaper skall årligen utses minst tre och högst fem revisorer jämte suppleanter. Kassan utser en av revisorerna och suppleant för honom.
Ordinarie föreningsstämma väljer övriga rev isorer och lika många suppleanter.

Den av kassan utsedde revisorn och hans suppleant bör ha insikt och erfarenhet av rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning. Av de valda revisorerna bör en revisor och hans suppleant vara auktoriserade revisorer.

Den som är tjänsteman hos förening eller annars intager en underordnad eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller till sådan tjänsteman hos föreningen, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, får ej vara revisor eller suppleant i samma förening. Ej heller får den vara revisor som är eller varit gift med eller sambo till sådan styrelseledamot eller tjänsteman som avses i detta stycket eller den som med honom är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon. Lag (1987:802)

28 §

  För de ändamål som anges i 19 § 1 och 2 får förening, om ej annat följer av denna lag, lämna lån endast mot betryggande säkerhet i form av panträtt i fastighet eller tomträtt (inteckningssäkerhet).

För att täcka kostnader under tiden för uppförande av byggnad på fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet får förening lämna lån i form av byggnadskreditiv. Byggnadskreditiv får dock lämnas endast om låntagaren utöver säkerhet, som föreskrivs i första stycket, ställer annan betryggande säkerhet för lånet.

För det ändamål som anges i 19 § 3 får förening lämna lån mot pantsäkerhet i bostadsrätten. Om det krävs för att betryggande säkerhet för lånet skall anses föreligga, skall låntagaren även ställa annan säkerhet. Lag (1983:958)

30 §

  Pantbrev i fast egendom eller tomträtt skall lyda på minst det belopp, till vilket lån beviljas, och ligga inom 75 % av uppskattningsvärdet av den fasta egendomen eller av byggnad, som hör till tomträtten, eller, om det kapitaltäckningskrav som anges i 34 § är uppfyllt, inom 85 % av uppskattningsvärdet.

Pantbrev, som utgör säkerhet för byggnadskreditiv, skall lyda på minst det belopp med vilket kreditivet tages i anspråk.

Uppskattningsvärdet bestämmes av den långivande föreningen på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, bör till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Åtnjuter samfällighetsförening, som förvaltar gemensamhetsanläggning, förmånsrätt för fordran i lånesökandens fasta egendom eller tomträtt, skall vid beviljande av lån mot inteckningssäkerhet anses som om lånesökanden till belopp, motsvarande den del av kostnaden för utförande av anläggningen som belöper på hans fasta egendom eller tomträtt, erhållit lån mot säkerhet i form av panträtt på grund av inteckning med bästa förmånsrätt. Lag (1983:958)

31 §

  Utan pantsäkerhet får en förening lämna lån för vilket någon av följande svarar som låntagare eller på grund av borgen: staten, kommun, landsting, sådan församling eller kyrklig samfällighet som avses i kyrkolagen (1992:300), riksbanken, riksgäldskontoret, bankaktiebolag, sparbank eller central föreningsbank. Lag (1992:342)

32 §

  Till samfällighetsförening får statshypoteksförening lämna lån utan inteckningssäkerhet. Lån får inte beviljas till högre belopp än det vartill lån, med hänsyn till 30 § första och tredje styckena, mot inteckningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter som har del i samfälligheten. Lån får under samma förutsättningar lämnas även i form av byggnadskreditiv. Lag (1982:133)

33 §

  Förenings behållna årsvinst skall avsättas till en säkerhetsfond i den mån inte annat följer av fjärde stycket.

Säkerhetsfonden skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en procent av föreningens skulder.

Om förening ej kan uppfylla i andra stycket angivet krav, skall säkerhetsfonden sammanlagd med övriga föreningars säkerhetsfonder och kassans reservfond uppgå till lägst ett belopp som svarar mot två procent av kassans skulder. Kassan meddelar anvisningar om tillämpningen av denna bestämmelse.

Om det i andra stycket angivna kravet är uppfyllt, får ur årsvinsten avsättning göras till en kapitaltäckningsfond.

I den mån förenings medel ej behövs i rörelsen får de göras räntebärande på betryggande sätt. Lag (1983:958)

35 a §

  Medel som har avsatts till en förenings kapitaltäckningsfond får användas endast för överföring till säkerhetsfonden. Överföring skall göras när det behövs på grund av 33 § andra stycket och får i övrigt ske i den mån inte kapitaltäckningskravet enligt 34 § eftersätts därigenom.
Lag (1983:958)

36 §

  I samband med beslut, varigenom del av förenings verksamhetsområde överföres till annan förenings område, kan regeringen efter hörande av kassan och de berörda föreningarna bestämma om överförande av medel som tillhör säkerhetsfonden eller kapitaltäckningsfonden. Lag (1983:958)

37 §

  Låntagare skall erlägga förvaltnings- och fondbidrag till sin förening. Bidraget utgår med belopp som fordras för föreningens förvaltningskostnader och för avsättning till säkerhetsfonden eller kapitaltäckningsfonden. Lag (1983:958)

38 a §

  Regeringen får lämna tillstånd till verkställande av avtal om fusion mellan stadshypoteksföreningar innebärande att den ena föreningen (överlåtande föreningen) skall uppgå i den andra föreningen (övertagande föreningen) på så sätt att medlemmarna i den överlåtande föreningen blir medlemmar i den övertagande föreningen samt att den överlåtande föreningen upplöses utan likvidation och att alla dess tillgångar och skulder övertages av den övertagande föreningen. Fusionen skall anses genomförd den dag regeringen bestämmer.

Tillstånd till verkställande av fusionsavtal får meddelas endast om förslag till avtalet godkänts av den överlåtande föreningens stämma.

Medlem i stadshypoteksförening som ej samtyckt till fusion har rätt att inom en månad efter det regeringen lämnat tillstånd till fusionsavtalets verkställande säga upp sig till utträde. Hans lån förefaller därvid till betalning. Den övertagande föreningen får betinga sig ersättning för ränteförlust och för förlorade förvaltnings- och fondbidrag enligt de bestämmelser för betalning av lån i förtid som anges i det i 39 § angivna reglementet.

I beslut om tillstånd enligt första stycket kan regeringen i fråga om den övertagande föreningens styrelse för viss tid medge undantag från bestämmelserna i 22 § om högsta antalet styrelseledamöter och om den tid för vilken ledamöterna skall väljas. Lag (1975:653)

39 a §

  Kassan och föreningarna får förvärva
   1. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt, som har förvärvats för att bereda kassan eller en förening lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,
   2. efter tillstånd av regeringen, aktie i sådant bolag eller andel i sådan ekonomisk förening som tillgodoser intressen som är gemensamma för kassan och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut, samt garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller ekonomisk förening som nu nämnts.

För en förening gäller i fråga om förvärv enligt första stycket 1 att kassan skall ha medgett förvärvet samt i fråga om förvärv enligt första stycket 2 att kassan skall ha medgett att föreningen ansöker om regeringens tillstånd. Lag (1985:348)

39 b §

  Kassan och föreningarna skall tillsammans vid varje tidpunkt ha en kapitalbas, beräknad enligt 39 c §, som motsvarar åtta procent av värdet av kassans och föreningarnas placeringar, beräknat enligt 39 d § (kapitalkrav). Lag (1989:1091)

40 §

  Kassan och föreningarna står under tillsyn av bankinspektionen.

Vid meddelande av föreskrift eller förbud i samband med tillsynen kan bankinspektionen förelägga vite.

Talan mot bankinspektionens beslut enligt denna förordning föres hos regeringen genom besvär.

Beslut i fråga om tillsynen länder omedelbart till efterrättelse, om ej regeringen förordnar annat.

I övrigt meddelar regeringen närmare bestämmelser om tillsynsverksamheten. Lag (1982:724)

42 §

  Styrelseledamot, verkställande direktör eller annan tjänsteman hos kassan eller förening som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift till bankinspektionen rörande kassan eller föreningen och dess verksamhet dömes till böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.
Lag (1970:66)