Lag (1974:372) om lagsökning och betalningsföreläggande för fordringsanspråk i anställningsförhållanden

1 av 3 paragraf (33 %) har ändrats i lag (1974:372) om lagsökning och betalningsföreläggande för fordringsanspråk i anställningsförhållanden sedan utfärdandet (t.om. SFS 1977:531). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Lag (1974:372) om lagsökning och betalningsföreläggande för fordringsanspråk i anställningsförhållanden upphävdes 1992-01-01 genom SFS 1991:851


Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-09-30


2 §

  Har ansökan om lagsökning eller betalningsföreläggande gjorts av medlem i arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation och hänskjutes målet såsom tvistigt till rättegång eller göres ansökan om återvinning enligt 35 § lagsökningslagen (1946:808), skall organisationen, om den enligt 2 kap. 1 § och 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister kan föra borgenärens talan vid arbetsdomstolen, beredas tillfälle att uppge om den vill föra talan där. Detsamma gäller när ansökan om lagsökning eller betalningsföreläggande har gjorts i kollektivavtalstvist av den som har varit medlem i arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation som har slutit avtalet. Förklarar organisationen att den vill föra talan vid arbetsdomstolen, skall målet överlämnas dit.

Talan får ej föras mot beslut om överlämnande. Har annan domstol än högsta domstolen överlämnat målet, skall arbetsdomstolen, om den finner sig icke vara behörig att pröva tvisten, visa målet åter till den domstol som överlämnat det.

Talan i mål som överlämnats till arbetsdomstolen enligt första stycket skall anses väckt där, när ansökningen om lagsökning eller betalningsföreläggande gjordes vid tingsrätten. Lag (1977:531)