Förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön

40 av 90 paragrafer (44 %) har ändrats i förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön sedan utfärdandet (t.om. SFS 2012:260). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2019-08-21


1 kap. 2 §

  I denna förordning avses med

direktiv 2001/18/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG, senast ändrat genom direktiv 2008/27/EG,
förordning (EG) nr 1946/2003: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer,
avsiktlig utsättning: avsiktlig utsättning enligt definitionen i 13 kap. 6 § miljöbalken och som inte innebär ett utsläppande på marknaden, och

tillsynsmyndighet: en myndighet som enligt 2 kap. 4, 13, 14, 15, 16, 17 eller 18 § miljötillsynsförordningen (2011:13) har ansvar för tillsyn i fråga om avsiktlig utsättning, utsläppande på marknaden eller gränsöverskridande förflyttning.

I övrigt har termer och uttryck i denna förordning samma betydelse som i 13 kap. miljöbalken. Förordning (2011:37)

1 kap. 8 a §

  Naturvårdsverket ska ge vägledning till tillsynsmyndigheterna och bistå dem i deras bedömningar av risker för miljön enligt 8 § och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder.
Förordning (2010:1112)

1 kap. 10 §

  Tillsynsmyndigheten får inom sitt tillsynsområde meddela ytterligare föreskrifter om sådana försiktighetsmått som avses i 2 kap. 3 § miljöbalken.

Innan en tillsynsmyndighet meddelar föreskrifter enligt första stycket ska den ge Gentekniknämnden, Naturvårdsverket och de andra tillsynsmyndigheterna tillfälle att yttra sig. Om föreskrifterna avser transport av genetiskt modifierade organismer, ska även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ges tillfälle att yttra sig. Förordning (2008:1033)

2 kap. 6 §

  Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet ge dispens från kraven på dokumentation i 3 §. En dispens får ges endast om sökanden visar att dispensen är förenlig med ett beslut som meddelats med stöd av artikel 7 i direktiv 2001/18/EG.

Tillsynsmyndigheten får inom sitt tillsynsområde meddela de föreskrifter som behövs till följd av EU-beslutet.

Om sökanden har begärt dispens, ska tillsynsmyndigheten underrätta Europeiska kommissionen om sitt beslut i dispensfrågan. Förordning (2010:1193)

2 kap. 9 §

  Senast 30 dagar efter det att ansökan tagits emot ska tillsynsmyndigheten skicka en sammanfattning av ansökan till Europeiska kommissionen. Sammanfattningen ska vara utformad med hänsyn till rådets beslut 2002/813/EG av den 3 oktober 2002 om fastställande av formuläret för sammanfattning av anmälningsinformationen om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön för andra ändamål än utsläppande på marknaden, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG.

Om något annat land i Europeiska unionen begär det, ska tillsynsmyndigheten skicka en kopia av den fullständiga ansökan dit. Förordning (2010:1193)

2 kap. 11 §

  Innan tillsynsmyndigheten beslutar i tillståndsfrågan skall den upprätta ett förslag till beslut och ge Naturvårdsverket tillfälle att yttra sig över förslaget.

Tillsynsmyndigheten skall också ge Gentekniknämnden tillfälle att yttra sig över förslaget om ärendet avser en ny eller tidigare oprövad organism, en tidigare prövad organism som tillförts nya egenskaper eller en organism som avses att sättas ut under väsentligt annorlunda förhållanden än tidigare.
Förordning (2006:1504)

2 kap. 14 §

  Tillsynsmyndigheten ska underrätta Europeiska kommissionen om de slutliga beslut som myndigheten meddelar i ärenden om tillstånd till avsiktlig utsättning.
Om en ansökan har avslagits, ska kommissionen också underrättas om skälen för beslutet. Förordning (2010:1193)

2 kap. 18 §

  Tillsynsmyndigheten ska underrätta Europeiska kommissionen om de resultat som rapporterats enligt 17 §.
Förordning (2010:1193)

3 kap. 4 §

  En ansökan om tillstånd ska innehålla tekniska uppgifter och andra upplysningar i den omfattning som anges i bilagorna 2 och 3 samt en sådan riskbedömning som avses i 1 kap. 6 §. Slutsatserna av riskbedömningen ska uppfylla kraven i bilaga 1 avsnitt D.

Därutöver ska en ansökan innehålla
   1. ett förslag till de villkor som ett tillståndsbeslut bör förenas med, inklusive särskilda villkor för användning och annan hantering av produkten,
   2. ett förslag till tidsperiod för tillståndets giltighet om högst tio år,
   3. en övervakningsplan, i enlighet med bilaga 4, med förslag till den tidsperiod som planen bör omfatta,
   4. ett förslag till märkning och förpackning som uppfyller kraven i bilaga 3,
   5. en sammanfattning av de tekniska uppgifterna, utformad med hänsyn till rådets beslut 2002/812/EG av den 3 oktober 2002 om fastställande av formuläret för sammanfattning av anmälningsinformationen om utsläppande på marknaden av produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, och
   6. uppgifter från tidigare gjorda ansökningar eller utförda utsättningar av samma genetiskt modifierade organism eller kombination av genetiskt modifierade organismer.

Tillsynsmyndigheten får inom sitt tillsynsområde meddela närmare föreskrifter om utformningen av sammanfattningen, föreskrifter om tillämpning av bilaga 3 som behövs till följd av EU-beslut och närmare föreskrifter om tillämpningen av bilaga 4. Förordning (2010:1193)

3 kap. 6 §

  Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet ge dispens från kraven på dokumentation i 4 §, om en sådan dispens
   1. är förenlig med ett EU-beslut som meddelats stöd av artikel 16 i direktiv 2001/18/EG, eller
   2. avser krav enligt bilaga 3 avsnitt B och sökanden visar att utsläppandet på marknaden inte medför någon risk för människors hälsa eller miljön.

Tillsynsmyndigheten får meddela de föreskrifter som behövs till följd av EU-beslut som avses i första stycket 1.
Förordning (2010:1193)

3 kap. 7 §

  När tillsynsmyndigheten har tagit emot en ansökan ska den
   1. skicka en bekräftelse på detta till sökanden och ange vilket datum ansökan togs emot, och
   2. omedelbart skicka en kopia av den sammanfattning som avses i 4 § andra stycket 5 till de andra länderna i Europeiska unionen och till Europeiska kommissionen.
Förordning (2010:1193)

3 kap. 8 §

  Tillsynsmyndigheten ska kontrollera om de krav som följer av 4 § är uppfyllda och om riskbedömningen kan anses riktig.

Tillsynsmyndigheten får förelägga sökanden att lämna in de ytterligare uppgifter som behövs för tillståndsprövningen.
Ett sådant föreläggande ska motiveras.

När ansökan uppfyller de krav som följer av 4 § ska tillsynsmyndigheten skicka en kopia av ansökan till Europeiska kommissionen. Förordning (2010:1193)

3 kap. 10 §

  Tillsynsmyndigheten ska ha upprättat och ska skicka sin bedömningsrapport till sökanden inom 90 dagar efter att ansökan lämnades in. Om myndigheten har tillstyrkt utsläppande på marknaden, ska myndigheten inom samma tid skicka bedömningsrapporten till Europeiska kommissionen.
Vid beräkning av 90-dagarsperioden ska inte räknas med den tid då tillsynsmyndigheten väntar på uppgifter som sökanden har förelagts att lämna in.

Om tillsynsmyndigheten har avstyrkt utsläppande på marknaden, ska den skicka bedömningsrapporten till Europeiska kommissionen tidigast 15 dagar efter det att bedömningsrapporten skickades till sökanden och senast 15 dagar efter utgången av den 90-dagarsperiod som avses i första stycket. Förordning (2010:1193)

3 kap. 11 §

  När tillsynsmyndigheten skickar sin bedömningsrapport till Europeiska kommissionen, ska myndigheten bifoga alla uppgifter som ligger till grund för rapporten och de uppgifter som är relevanta för beräkningen av 90- dagarsperioden. Om den kopia av ansökan som avses i 8 § tredje stycket inte tidigare har skickats till kommissionen, ska kopian skickas tillsammans med bedömningsrapporten. Förordning (2010:1193)

3 kap. 14 §

  I artiklarna 14 och 15 i direktiv 2001/18/EG finns bestämmelser om ett förfarande där de andra länderna i Europeiska unionen och Europeiska kommissionen får begära kompletterande uppgifter, ge synpunkter och göra invändningar. Om kompletterande uppgifter begärs, synpunkter eller invändningar framförs eller om det av någon annan orsak behövs ytterligare uppgifter för tillståndsprövningen, får tillsynsmyndigheten förelägga sökanden att lämna in uppgifterna. Ett sådant föreläggande ska motiveras. Förordning (2010:1193)

3 kap. 15 §

  Tillsynsmyndigheten ska ge tillstånd till utsläppande på marknaden om
   1. det förflutit 60 dagar sedan Europeiska kommissionen skickade ut bedömningsrapporten till de andra länderna i Europeiska unionen, och
   2. det varken från något annat land i Europeiska unionen eller från kommissionen har anmälts en motiverad invändning mot ett utsläppande på marknaden.
Förordning (2010:1193)

3 kap. 16 §

  Om förutsättningarna för tillstånd enligt 15 § inte är uppfyllda på grund av att en motiverad invändning har anmälts, ska tillsynsmyndigheten överlägga med berörda myndigheter i de andra länderna i Europeiska unionen och med Europeiska kommissionen. Överläggningarna ska syfta till att nå en överenskommelse inom 45 dagar efter utgången av den 60-dagarsperiod som avses i 15 §.

Om en överenskommelse nås inom den tid som anges i första stycket, ska tillsynsmyndigheten besluta i tillståndsfrågan i enlighet med överenskommelsen.

Om en överenskommelse inte nås inom den tid som anges i första stycket, får tillsynsmyndigheten ge tillstånd till utsläppande på marknaden endast om ett sådant beslut som avses i artikel 18 i direktiv 2001/18/EG medger det.
Förordning (2010:1193)

3 kap. 17 §

  Ett tillståndsbeslut ska innehålla
   1. uppgift om vilken eller vilka produkter som omfattas av tillståndet med uppgift om produktens eller produkternas unika identitetsbeteckning samt de uppgifter i övrigt som behövs för att identifiera produkten eller produkterna,
   2. uppgift om tillståndets giltighetstid,
   3. de villkor som ska gälla för användning, hantering och förpackning samt de villkor som i övrigt behövs för att skydda människors hälsa och miljön,
   4. villkor om att tillståndshavaren på tillsynsmyndighetens begäran ska tillhandahålla prover för kontroll,
   5. villkor om märkning i enlighet med bilaga 3, och
   6. villkor om övervakning i enlighet med bilaga 4, innefattande skyldighet att rapportera till de andra länderna i Europeiska unionen och till Europeiska kommissionen. Förordning (2010:1193)

3 kap. 18 §

  Om tillsynsmyndigheten beslutar att ge tillstånd, ska den inom 30 dagar skicka en underrättelse om beslutet till sökanden, till de andra länderna i Europeiska unionen och till Europeiska kommissionen.

Även Gentekniknämnden och Naturvårdsverket ska underrättas. Förordning (2010:1193)

3 kap. 25 §

  Tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål skicka en kopia av bedömningsrapporten till sökanden och till Europeiska kommissionen. Till kommissionen ska tillsynsmyndigheten också skicka en kopia av ansökan om förnyat tillstånd.
Förordning (2010:1193)

3 kap. 26 §

  Tillsynsmyndigheten ska besluta i enlighet med sin bedömning i bedömningsrapporten, om
   1. det förflutit 60 dagar sedan Europeiska kommissionen skickade ut bedömningsrapporten till de andra länderna i Europeiska unionen, och
   2. det varken från något annat land i Europeiska unionen eller från kommissionen har anmälts en motiverad invändning mot förslaget i bedömningsrapporten.
Förordning (2010:1193)

3 kap. 28 §

  Om tillsynsmyndigheten i sin bedömningsrapport har tillstyrkt ett förnyat tillstånd, ska myndigheten överlägga med berörda myndigheter i de andra länderna i Europeiska unionen och med Europeiska kommissionen.
Överläggningarna ska syfta till att nå en överenskommelse inom 15 dagar efter utgången av den 60-dagarsperiod som avses i 26 §. Om en överenskommelse nås inom denna tid, ska myndigheten besluta i tillståndsfrågan i enlighet med överenskommelsen. Förordning (2010:1193)

3 kap. 29 §

  Om förutsättningarna för beslut enligt 28 § inte är uppfyllda eller om tillsynsmyndigheten i bedömningsrapporten har avstyrkt ett förnyat tillstånd, ska myndigheten besluta i enlighet med ett sådant EU- beslut som avses i artikel 18 i direktiv 2001/18/EG.
Förordning (2010:1193)

3 kap. 34 §

  Om tillsynsmyndigheten får kännedom om en sådan ny uppgift som avses i 33 §, ska myndigheten omedelbart underrätta de andra länderna i Europeiska unionen och Europeiska kommissionen. Förordning (2010:1193)

3 kap. 37 §

  Tillsynsmyndigheten ska skicka den uppdaterade bedömningsrapporten till Europeiska kommissionen inom 60 dagar från det att myndigheten fick kännedom om den nya uppgiften. Förordning (2010:1193)

3 kap. 38 §

  Tillsynsmyndigheten ska besluta i enlighet med sin bedömning i den uppdaterade bedömningsrapporten, om
   1. det förflutit 60 dagar sedan Europeiska kommissionen skickade ut bedömningsrapporten till de andra länderna i Europeiska unionen, och
   2. det varken från något annat land i Europeiska unionen eller från kommissionen har anmälts en motiverad invändning mot myndighetens bedömning.
Förordning (2010:1193)

3 kap. 40 §

  Om tillsynsmyndigheten i sin uppdaterade bedömningsrapport inte har ansett att tillståndet bör upphöra att gälla, ska myndigheten överlägga med berörda myndigheter i de andra länderna i Europeiska unionen och med Europeiska kommissionen. Överläggningarna ska syfta till att nå en överenskommelse inom 15 dagar efter utgången av den 60-dagarsperiod som avses i 38 §. Om en överenskommelse nås inom denna tid, ska tillsynsmyndigheten besluta i enlighet med överenskommelsen. Förordning (2010:1193)

3 kap. 41 §

  Om förutsättningarna för beslut enligt 40 § inte är uppfyllda eller om tillsynsmyndigheten i sin bedömningsrapport har ansett att tillståndet bör upphöra att gälla, ska myndigheten besluta i enlighet med ett sådant EU-beslut som avses i artikel 18 i direktiv 2001/18/EG. Förordning (2010:1193)

3 kap. 45 §

  Om tillsynsmyndigheten beslutar om tillfällig begränsning eller förbud enligt 44 §, ska myndigheten omedelbart underrätta de andra länderna i Europeiska unionen och Europeiska kommissionen om de beslutade åtgärderna och skälen för dem. Underrättelsen ska innehålla den nya riskbedömning som myndigheten gjort och en redogörelse för de nya uppgifter som föranlett beslutet.

Av underrättelsen ska framgå om tillsynsmyndigheten anser att gällande tillstånd eller godkännande bör upphävas eller om villkoren bör ändras och i så fall på vilket sätt villkoren bör ändras. Förordning (2010:1193)

4 kap. 1 §

  I 3 kap. 17 § finns en bestämmelse om märkning av produkter som släpps ut på marknaden. Om en produkt släpps ut på marknaden med stöd av godkännande i ett annat land i Europeiska unionen, skall produkten vara märkt enligt de villkor som anges i godkännandet.

Produkter som avses i 3 kap. 1 § 1 och 2 skall vara märkta i enlighet med bilaga 3 till denna förordning, i de delar bilagan är relevant för sådana produkter. Märkningen skall innehålla lämpliga rekommendationer och restriktioner för användning av produkten. Det skall framgå att produkten innehåller genetiskt modifierade organismer.

I fråga om en produkt som är avsedd för direkt bearbetning skall första stycket eller sådana villkor om märkning som avses i 3 kap. 17 § 5 inte tilllämpas på spår av godkända genetiskt modifierade organismer om spåren
   1. inte utgör mer än 0,9 procent av produkten, och
   2. är oavsiktliga eller tekniskt oundvikliga.
Förordning (2006:1504)

4 kap. 4 §

  Den som odlar produkter som avses i 3 § 2 skall se till att platser där odling sker anmäls till ansvarig tillsynsmyndighet.

Tillsynsmyndigheten får inom sitt tillsynsområde meddela närmare föreskrifter om en sådan anmälan.
Förordning (2006:1504)

4 kap. 5 §

  Tillsynsmyndigheten ansvarar inom sitt tillsynsområde för att allmänheten får information om
   1. tillsynsmyndighetens beslut enligt 2 kap. 12 och 16 §§ samt 3 kap. 15, 16, 26, 28, 29, 38, 40, 41 och 44 §§,
   2. EU-beslut som avses i 3 kap. 16, 29 och 41 §§,
   3. uppgifter som avses i 2 kap. 16 § första stycket,
   4. sådana resultat av utsättning och övervakning som avses i 2 kap. 17 § och 3 kap. 31 §,
   5. sådana register som avses i 4 kap. 3 §, och
   6. sådan utsättning som avses i 5 kap. 7 §.
Förordning (2010:1193)

5 kap. 1 §

  Tillsynsmyndigheten är inom sitt tillsynsområde den svenska behöriga myndighet som avses i direktiv 2001/18/EG. I denna egenskap får myndigheten, i fråga om ärenden som enligt bestämmelserna i direktivet handläggs i ett annat land i Europeiska unionen eller av Europeiska kommissionen
   1. begära kopia av en ansökan eller begära kompletterande uppgifter,
   2. framföra synpunkter eller motiverade invändningar,
   3. lägga fram förslag till sådana beslut som avses i artiklarna 7 och 16 i direktiv 2001/18/EG, och
   4. begära att kommissionen samråder med en vetenskaplig eller med en etisk kommitté i situationer som avses i artiklarna 28 och 29 i direktiv 2001/18/EG.
Förordning (2010:1193)

5 kap. 2 §

  När en tillsynsmyndighet har underrättats om en ansökan om utsläppande på marknaden, som har gjorts i ett annat land i Europeiska unionen, skall den skyndsamt informera regeringen om detta.

Regeringen får förbehålla sig avgörandet i frågan om en motiverad invändning skall göras. Förordning (2006:1504)

5 kap. 4 §

  Tillsynsmyndigheten ska, inom sitt tillsynsområde, fullgöra den rapportering till Europeiska kommissionen som avses i artiklarna 11.4 och 31.4 i direktiv 2001/18/EG.
Förordning (2010:1193)

5 kap. 4 a §

  Naturvårdsverket skall samordna det nationella arbetet med Sveriges deltagande i det internationella informationsförfarandet enligt förordning (EG) nr 1946/2003.

Tillsynsmyndigheterna skall lämna uppgifter till Naturvårdsverket enligt artikel 15.1 samma förordning.
Tillsynsmyndigheterna skall samråda med Naturvårdsverket om hur uppgifterna skall lämnas. Förordning (2006:1504)

5 kap. 6 §

  Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det operativa tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i 2 kap. 4 och 13-18 §§ miljötillsynsförordningen.
Förordning (2011:37)

5 kap. 7 §

  Om en genetiskt modifierad organism sätts ut eller en produkt som består av eller innehåller en genetiskt modifierad organism släpps ut på marknaden utan att tillstånd har getts enligt denna förordning, ska tillsynsmyndigheten vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse i enlighet med 26 kap. miljöbalken.

Myndigheten ska även underrätta de andra länderna i Europeiska unionen och Europeiska kommissionen om det inträffade. Förordning (2010:1193)

5 kap. 9 §

  I förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter finns bestämmelser om miljösanktionsavgifter.
Förordning (2012:260)

5 kap. 10 §

  I 19 kap. 1 § och 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om överklagande samt straff och förverkande.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2002:1086
   1. Denna förordning träder i kraft den 17 januari 2003 då förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer upphör att gälla.
   2. Ansökningar om avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden som gjorts före den 17 januari 2003 men som ännu inte avgjorts vid tiden för ikraftträdandet, skall handläggas enligt den nya förordningen.
   3. Tillstånd till utsläppande på marknaden som enligt äldre bestämmelser getts före den 17 oktober 2002 får före den 17 oktober 2006 förnyas enligt bestämmelserna i 3 kap. 21-30 §§, om ansökan om förnyat tillstånd lämnas in till tillsynsmyndigheten före den 17 oktober 2006.

Bilaga 1

Principer för riskbedömning

I denna bilaga beskrivs det mål som skall uppnås med den riskbedömning som avses i 1 kap. 6 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. I bilagan beskrivs också de faktorer som skall beaktas samt de allmänna principer och den metodik som skall följas när riskbedömningen görs.

Vid tillämpningen av denna bilaga skall hänsyn tas till vad som sägs i kommissionens beslut 2002/623/EG av den 24 juli 2002 om vägledande kommentarer för att komplettera bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG.

I denna bilaga avses med
   - direkta effekter: primära effekter på människors hälsa eller miljön som kan härledas direkt till en genetiskt modifierad organism och inte genom en serie av sammanhängande orsaker,
   - indirekta effekter: effekter på människors hälsa eller miljön som kan härledas till en genetiskt modifierad organism genom en serie av sammanhängande orsaker, genom mekanismer som t.ex.
interaktion med andra organismer, överföring av genetiskt material eller förändringar i bruk eller hantering (observationer av indirekta effekter kommer sannolikt att vara fördröjda),
   - omedelbara effekter: effekter på människors hälsa eller miljön som observeras under den period då genetiskt modifierade organismer sätts ut (omedelbara effekter kan vara direkta eller indirekta),
   - fördröjda effekter: effekter på människors hälsa eller miljön som kanske inte observeras under den period då genetiskt modifierade organismer sätts ut men som visar sig som en direkt eller indirekt effekt antingen i ett senare skede eller då utsättningen avslutats,
   - kumulativa långsiktiga effekter: de ackumulerade effekter som ett tillstånd kan ha på människors hälsa eller miljön inbegripet bl.a. floran och faunan, markens bördighet, markens nedbrytning av organiskt material, näringskedjan, den biologiska mångfalden, djurens hälsa samt resistensproblem i samband med antibiotika,
   - högre växter: växter som hör till den taxonomiska gruppen Spermatophytae (Gymnospermae och Angiospermae).
      A. Mål

Målet med en riskbedömning är att från fall till fall identifiera och utvärdera de möjliga negativa effekter som en avsiktlig utsättning eller ett utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer kan få för människors hälsa eller miljön. De negativa effekterna kan vara direkta eller indirekta, omedelbara eller fördröjda. Riskbedömningen bör göras för att utreda om det finns behov av riskhantering och i så fall vilka metoder som är lämpligast.
      B. Allmänna principer

Vid riskbedömningen skall genomföras en analys av olika effekter, inklusive kumulativa långsiktiga effekter, som hänger samman med utsättningen eller utsläppandet på marknaden.

Därutöver bör, i enlighet med försiktighetsprincipen, följande allmänna principer följas när riskbedömningen görs:
   - De identifierade egenskaper hos en genetiskt modifierad organism och dess användning, som kan förorsaka negativa effekter, bör jämföras med egenskaperna hos den icke- modifierade organism från vilken den härstammar och användningen av denna i motsvarande situationer.
   - Riskbedömningen bör göras på ett vetenskapligt sunt och öppet sätt och grunda sig på tillgängliga vetenskapliga och tekniska data.
   - Riskbedömningen bör göras från fall till fall. Den information som behövs kan variera beroende på den typ av genetiskt modifierade organismer som berörs, deras avsedda användning och den miljö som eventuellt skall ta emot dem.
Därvid skall beaktas bl.a. de genetiskt modifierade organismer som redan finns i miljön.
   - Om nya uppgifter om en genetiskt modifierad organism och dess effekter på människors hälsa eller miljön blir tillgängliga, kan riskbedömningen behöva göras om för att avgöra om risknivån har förändrats eller om det finns behov av att ändra riskhanteringen.
      C. Metodik

C.1 Egenskaper hos genetiskt modifierade organismer och utsättningar

Vid riskbedömningen måste, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, beaktas relevanta tekniska och vetenskapliga fakta om egenskaperna hos
   - mottagar- eller föräldraorganism,
   - genetiska modifieringar (genom införande eller borttagande av genetiskt material) inklusive relevanta uppgifter om vektorn och givaren,
   - den genetiskt modifierade organismen,
   - den utsättning eller användning som avses, inklusive utsättningens eller användningens omfattning,
   - den potentiella utsättningsmiljön, samt
   - interaktionen mellan dessa.

Uppgifter från utsättning av liknande organismer och organismer med liknande egenskaper och deras interaktion med liknande miljöer kan vara till hjälp vid riskbedömningen.

C.2 Olika steg i riskbedömningen

Riskbedömningen bör leda fram till slutsatser i fråga om följande.
   1. Identifiering av egenskaper som kan ge upphov till negativa effekter

I en riskbedömning skall identifieras alla egenskaper hos genetiskt modifierade organismer som är knutna till den genetiska modifieringen och som kan leda till negativa effekter för människors hälsa eller miljön. Identifieringen av sådana negativa effekter kan underlättas vid en jämförelse mellan egenskaperna hos en eller flera genetiskt modifierade organismer och egenskaperna hos den motsvarande icke- modifierade organismen under motsvarande utsättnings- och användningsvillkor. Det är viktigt att inte bortse från någon möjlig negativ effekt med hänvisning till att det är osannolikt att effekten uppträder.

De möjliga negativa effekterna av genetiskt modifierade organismer varierar från fall till fall och kan inbegripa
   - sjukdom hos människor, inklusive allergiframkallande eller toxiska effekter (se t.ex. bilaga 2 A, avsnitt II A punkt 11 och avsnitt II C punkt 2 samt bilaga 2 B, avsnitt B punkt 7),
   - sjukdom hos djur och växter och i förekommande fall allergiframkallande effekter (se t.ex. bilaga 2 A, avsnitt II A punkt 11 och avsnitt II C punkt 2 samt bilaga 2 B, avsnitt B punkt 7 och avsnitt D punkt 8),
   - effekter på populationsdynamiken inom och mellan arter i utsättningsmiljön och den genetiska mångfalden inom var och en av dessa populationer (se t.ex. bilaga 2 A, avsnitt IV B punkterna 8, 9 och 12),
   - ändrad känslighet för patogener, vilket underlättar spridning av smittsamma sjukdomar eller skapar nya reservoarer eller vektorer,
   - äventyrande av läkar-, veterinär- och växtskyddsbehandlingar i profylaktiskt eller terapeutiskt syfte, t.ex. som en följd av överföring av gener som ger resistens mot antibiotika som används inom human- eller veterinärmedicinen (se t.ex. bilaga 2 A, avsnitt II A punkt 11 e samt avsnitt II C punkt 2 i, underpunkt iv),
   - biogeokemiska effekter (biogeokemiska kretslopp), särskilt återvinning av kol och kväve, genom att nedbrytningen av organiskt material i marken förändras (se t.ex. bilaga 2 A, avsnitt II A punkt 11 f och avsnitt IV B punkt 15 samt bilaga 2 B, avsnitt D punkt 11).

Negativa effekter kan uppträda direkt eller indirekt genom mekanismer som kan inbegripa
   - spridning av en eller flera genetiskt modifierade organismer i miljön,
   - överföring av det införda genetiska materialet till andra organismer, eller till samma organism oavsett om den är genetiskt modifierad eller inte,
   - fenotypisk och genetisk instabilitet,
   - interaktion med andra organismer, eller
   - ändrad hantering, t.ex. ändrade jordbruksmetoder.
   2. Utvärdering av de möjliga konsekvenserna av varje negativ effekt

Omfattningen av de konsekvenser som kan bli följden av varje möjlig negativ effekt bör utvärderas. Vid denna utvärdering bör man förutsätta att en sådan negativ effekt kommer att inträffa.
Konsekvensernas omfattning påverkas sannolikt av den miljö där man avser att sätta ut en eller flera genetiskt modifierade organismer och av hur utsättningen genomförs.
   3. Utvärdering av sannolikheten för att en identifierad eventuell negativ effekt skall inträffa

Vid utvärdering av om det är rimligt eller sannolikt att en negativ effekt inträffar, är det viktigt att beakta egenskaperna hos den miljö där utsättningen av en eller flera genetiskt modifierade organismer är avsedd att göras samt hur utsättningen genomförs.
   4. Uppskattning av den risk som varje identifierad egenskap hos en eller flera genetiskt modifierade organismer utgör

En uppskattning av risken för människors hälsa eller miljön bör göras i fråga om varje identifierad egenskap hos den genetiskt modifierade organismen som kan ge upphov till negativa effekter. Denna uppskattning skall göras mot bakgrund av senaste vetenskapliga rön. När uppskattningen görs skall sannolikheten för att den negativa effekten uppstår kombineras med omfattningen av de konsekvenser som skulle följa om effekten uppstod.
   5. Tillämpning av riskhanteringsstrategier vid avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden av en eller flera genetiskt modifierade organismer

Riskbedömningen gör det möjligt att identifiera risker som kräver hantering liksom de sätt på vilka riskerna bäst hanteras. En riskhanteringsstrategi bör fastställas.
   6. Fastställande av den totala risken med en eller flera genetiskt modifierade organismer

En utvärdering av den totala risken med en eller flera genetiskt modifierade organismer bör göras med hänsyn till varje riskhanteringsstrategi som föreslås.
      D. Slutsatser om potentiell inverkan på miljön till följd av utsättning eller utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer

Mot bakgrund av den riskbedömning som skall göras enligt de principer och den metodik som anges i avsnitt B och C, bör uppgifter i de avseenden som räknas upp i avsnitt D.1 och D.2 finnas med i ansökningarna. Uppgifterna skall utgöra en hjälp då slutsatser skall dras i fråga om potentiell miljöpåverkan till följd av att genetiskt modifierade organismer sätts ut i miljön eller släpps ut på marknaden.

D.1 Andra genetiskt modifierade organismer än högre växter
   1. Sannolikheten för att den genetiskt modifierade organismen blir motståndskraftig och invasiv i naturliga livsmiljöer under villkoren för den eller de föreslagna utsättningarna.
   2. Selektiva fördelar eller nackdelar som tilldelas den genetiskt modifierade organismen och sannolikheten för att dessa förverkligas under villkoren för den eller de föreslagna utsättningarna.
   3. Potential för genöverföring till andra arter under villkoren för den föreslagna utsättningen av den genetiskt modifierade organismen, och selektiva fördelar eller nackdelar som då tilldelas dessa arter.
   4. Potentiell omedelbar eller fördröjd miljöpåverkan till följd av direkt eller indirekt interaktion mellan den genetiskt modifierade organismen och målorganismer (i tillämpliga fall).
   5. Potentiell omedelbar eller fördröjd miljöpåverkan till följd av direkt eller indirekt interaktion mellan den genetiskt modifierade organismen och icke-målorganismer. Häri inkluderas påverkan på populationsnivåerna för konkurrentorganismer, bytesorganismer, värdorganismer, symbionter, predatorer, parasiter och patogener.
   6. Möjliga omedelbara eller fördröjda effekter på människors hälsa till följd av potentiell direkt eller indirekt interaktion mellan den genetiskt modifierade organismen och personer som arbetar med, kommer i kontakt med eller vistas i närheten av utsättningar av genetiskt modifierade organismer.
   7. Möjliga omedelbara eller fördröjda effekter på djurs hälsa och konsekvenser för näringskedjan till följd av konsumtion av den genetiskt modifierade organismen och av produkter som härrör från genetiskt modifierade organismer om de är avsedda att användas som djurfoder.
   8. Möjliga omedelbara eller fördröjda effekter på biogeokemiska processer till följd av potentiell direkt eller indirekt interaktion mellan den genetiskt modifierade organismen och målorganismer eller icke-målorganismer i närheten av en eller flera utsättningar av genetiskt modifierade organismer.
   9. Möjlig omedelbar eller fördröjd, direkt eller indirekt miljöpåverkan till följd av de specifika metoder som används för att hantera den genetiskt modifierade organismen, när dessa metoder skiljer sig från sådana som används för icke-genetiskt modifierade organismer.

D.2 Genetiskt modifierade högre växter (GMHV)
   1. Sannolikheten för att en GMHV blir mer motståndskraftig än den mottagande växten eller moderväxten i jordbruksmiljöer, eller mer invasiv i naturliga livsmiljöer.
   2. Selektiva fördelar eller nackdelar som tilldelas en GMHV.
   3. Potential för genöverföring till samma eller andra sexuellt kompatibla växtarter när villkoren för plantering av GMHV följs samt selektiva fördelar och nackdelar som tilldelas dessa växtarter.
   4. Potentiell omedelbar eller fördröjd miljöpåverkan till följd av direkt och indirekt interaktion mellan GMHV och målorganismer som predatorer, parasiter och patogener (i tillämpliga fall).
   5. Möjlig omedelbar eller fördröjd miljöpåverkan till följd av direkt och indirekt interaktion mellan GMHV och icke- målorganismer, inbegripet organismer som interagerar med målorganismer. Häri inkluderas påverkan på populationsnivåerna för konkurrentorganismer, herbivorer, symbionter (i tillämpliga fall), parasiter och patogener.
   6. Möjliga omedelbara eller fördröjda effekter på människors hälsa till följd av potentiell direkt eller indirekt interaktion mellan GMHV och personer som arbetar med, kommer i kontakt med eller vistas i närheten av en eller flera utsättningar av GMHV.
   7. Möjliga omedelbara eller fördröjda effekter på djurs hälsa och konsekvenser för näringskedjan, till följd av konsumtion av GMHV och av produkter som härrör från GMHV, om de är avsedda att användas som djurfoder.
   8. Möjliga omedelbara eller fördröjda effekter på biogeokemiska processer, till följd av potentiell direkt eller indirekt interaktion mellan GMHV och såväl målorganismer som icke- målorganismer i närheten av en eller flera utsättningar av GMHV.
   9. Möjlig omedelbar eller fördröjd miljöpåverkan till följd av de specifika metoder som används för att odla, hantera och skörda GMHV, när dessa metoder skiljer sig från dem som används för icke-GMHV.

Bilaga 2

Obligatoriska uppgifter i ansökan

En ansökan om tillstånd till avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden enligt förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön skall i tillämpliga delar innehålla de uppgifter som anges i underbilagorna 2 A och 2 B.

De uppgifter som avses i bilagorna 2 A och 2 B är obligatoriska i den utsträckning de är relevanta och behövs för prövningen i det enskilda fallet.

I ansökan skall göras en beskrivning av de metoder som använts i utförda undersökningar eller en hänvisning till de standardiserade eller internationellt erkända metoder som använts. Namn på det eller de organ som har ansvaret för undersökningarna skall också anges.

Bilaga 2 A skall tillämpas på utsättningar av alla typer av genetiskt modifierade organismer utom högre växter. Bilaga 2 B skall tillämpas på utsättningar av genetiskt modifierade högre växter.

Med termen högre växter avses i denna bilaga växter som hör till den taxonomiska gruppen Spermatophytae (Gymnospermae och Angiospermae).

Bilaga 2 A

Obligatoriska uppgifter i ansökan om utsättning av andra genetiskt modifierade organismer än högre växter
      I. Allmänna uppgifter
      A. Sökandens (företag, institution eller motsvarande) namn och adress.
      B. Den eller de ansvariga forskarnas namn, utbildning och erfarenhet.
      C. Projektets namn.

II. Uppgifter om den genetiskt modifierade organismen
      A. Egenskaper hos a) givarorganism, b) mottagarorganism eller c) moderorganism (i förekommande fall)
   1. Vetenskapligt namn.
   2. Taxonomi.
   3. Övriga namn (vedertaget namn, stamnamn osv.).
   4. Fenotypiska och genetiska markörer.
   5. Grad av släktskap mellan givar- och mottagarorganism eller mellan moderorganismer.
   6. Beskrivning av identifierings- och detekteringsmetoder.
   7. Detekterings- och identifieringsmetodernas känslighet, tillförlitlighet (i kvantitativa termer) och specificitet.
   8. Beskrivning av organismens geografiska utbredning och naturliga livsmiljö, inklusive information om naturliga predatorer och bytesorganismer, parasiter och konkurrenter, symbionter och värdorganismer.
   9. Organismer med vilka det är känt att överföring av genetiskt material förekommer under naturliga förhållanden.
   10. Verifiering av organismernas genetiska stabilitet och faktorer som påverkar denna.
   11. Patologiska, ekologiska och fysiologiska egenskaper:
      a) Faroklassificering enligt gällande EU-regler för skyddet av människors hälsa och miljön.
      b) Generationslängd i naturliga ekosystem, sexuell och asexuell reproduktionscykel.
      c) Uppgifter om överlevnadsförmåga, inklusive anpassning till årstidsväxlingar samt förmåga att bilda överlevnadsstrukturer.
      d) Patogenicitet; infektionsförmåga, toxicitet, virulens och allergicitet, bärare (vektor) av patogener, möjliga vektorer, spektrum av värdorganismer inklusive icke-målorganismer, möjlig aktivering av latenta virus (provirus). Förmåga att kolonisera andra organismer.
      e) Antibiotikaresistens och möjlig användning av dessa antibiotika för profylax och behandling av människor.
      f) Medverkan i miljöprocesser; primärproduktion, näringsomsättning, nedbrytning av organiskt material, respiration osv.
   12. Egenskaper hos naturliga vektorer:
      a) Sekvens.
      b) Mobiliseringsfrekvens.
      c) Specificitet.
      d) Förekomst av gener som överför resistens.
   13. Historik över tidigare genetiska modifieringar.
      B. Vektorns egenskaper
   1. Vektorns beskaffenhet och ursprung.
   2. Sekvens av transposoner, vektorer och andra icke-kodande genetiska segment, som används för att konstruera en viss genetiskt modifierad organism och för att uppnå att den införda vektorn och den infogade DNA-sekvensen fungerar i denna.
   3. Den införda vektorns mobiliseringsfrekvens eller förmåga att överföra genetiskt material samt metoder för att fastställa detta.
   4. Uppgifter om i vilken omfattning vektorn är begränsad till det DNA som krävs för den avsedda funktionen.
      C. Den modifierade organismens egenskaper
   1. Uppgifter om den genetiska modifieringen.
      a) Använda modifieringsmetoder.
      b) Metoder som använts för att konstruera och införa den eller de aktuella DNA-sekvenserna i mottagaren eller för att ta bort en sekvens.
      c) Beskrivning av det införda genmaterialets eller vektorns uppbyggnad.
      d) Det införda genmaterialets renhet från okända sekvenser samt uppgifter om i vilken omfattning den införda sekvensen är begränsad till det DNA som krävs för den avsedda funktionen.
      e) Metoder och kriterier som används för selektion.
      f) Sekvens, funktionell identitet och lokalisering av berörda ändrade, införda eller borttagna nukleinsyrasegment, med särskild hänvisning till eventuellt förekommande känd skadlig sekvens.
   2. Uppgifter om den färdiga genetiskt modifierade organismen:
      a) Beskrivning av genetiska eller fenotypiska egenskaper, särskilt sådana nya egenskaper som kan yttra sig eller inte längre yttrar sig.
      b) Struktur hos och mängd av den nukleinsyra från vektor eller givare som finns kvar i den modifierade organismens slutliga konstruktion.
      c) Organismens genetiska stabilitet.
      d) Halt av och uttrycksnivå för det nya genetiska materialet samt mätmetoden och dess känslighet.
      e) De uttryckta proteinernas aktivitet.
      f) Beskrivning av identifierings- och detekteringsmetoder, inklusive metoder för att identifiera och detektera införd sekvens och vektor.
      g) Detekterings- och identifieringsmetodernas känslighet, tillförlitlighet (i kvantitativa termer) och specificitet.
      h) Historik över tidigare utsättningar eller användningar av aktuell genetiskt modifierad organism.
      i) Hänsyn till människors och djurs hälsa samt växtskydd:
      i) Toxiska eller allergiframkallande effekter av genetiskt modifierade organismer eller deras metaboliska produkter.

ii) Jämförelse mellan den modifierade organismen och givaren, mottagaren eller (i förekommande fall) moderorganismen avseende patogenicitet.

iii) Koloniseringsförmåga.

iv) Om organismen är patogen för människor med ett fungerande immunförsvar:
   - De sjukdomar som uppkommer samt patogen mekanism inklusive invasiv förmåga och virulens.
   - Grad av smittsamhet.
   - Infekterande dos.
   - Spektrum av värdorganismer, möjliga förändringar.
   - Förmåga att överleva utanför mänsklig värd.
   - Förekomst av vektorer eller spridningssätt.
   - Biologisk stabilitet.
   - Mönster för antibiotikaresistens.
   - Allergiframkallande egenskaper.
   - Befintliga lämpliga behandlingsmetoder.
      v) Övriga risker förknippade med produkten.

III. Uppgifter om utsättningsförhållanden och den mottagande miljön
      A. Uppgifter om utsättningen
   1. Beskrivning av den planerade avsiktliga utsättningen, inklusive dess ändamål och förväntade produkter.
   2. Planerade utsättningstidpunkter och ett tidsschema för försöket med angivande av utsättningarnas frekvens och varaktighet.
   3. Förberedelser avseende platsen för utsättningen.
   4. Platsens storlek.
   5. Utsättningsmetoder.
   6. Den mängd genetiskt modifierade organismer som skall sättas ut.
   7. Störningar på platsen (odlingsslag och -metod, gruvbrytning, konstbevattning eller annan verksamhet).
   8. Arbetarskyddsåtgärder som skall vidtas under utsättningen.
   9. Behandling av platsen efter utsättningen.
   10. Planerade metoder för eliminering eller inaktivering av genetiskt modifierade organismer vid försökets slut.
   11. Uppgifter om och resultat av tidigare utsättningar av samma genetiskt modifierade organismer, framför allt utsättningar som genomförts i annan skala och i andra ekosystem.
      B. Uppgifter om miljön (både på utsättningsplatsen och i dess omgivningar)
   1. Utsättningsplatsens eller -platsernas geografiska lokalisering med hänvisning till rutsystem på karta (vid ansökningar enligt del C motsvarar utsättningsplatserna de områden där produkten är tänkt att användas).
   2. Fysiskt eller biologiskt avstånd till människor och andra livsformer av betydelse.
   3. Avstånd till betydelsefulla biotoper, skyddade områden eller dricksvattentag.
   4. Klimatförhållanden inom de regioner som kan komma att påverkas.
   5. Geografiska, geologiska och pedologiska förhållanden.
   6. Flora och fauna, inklusive grödor, boskap och migrerande arter.
   7. Beskrivning av målekosystem och andra ekosystem som kan komma att påverkas.
   8. En jämförelse mellan mottagarorganismens naturliga livsmiljö och tänkta utsättningsplatser.
   9. Känd planerad utveckling eller förändring av markanvändningen i regionen som skulle kunna påverka utsättningens miljöpåverkan.

IV. Uppgifter om interaktion mellan genetiskt modifierade organismer och miljön
      A. Egenskaper som påverkar överlevnad, förökning och utbredning
   1. Biologiska egenskaper som påverkar överlevnad, förökning och spridning.
   2. Kända eller förutsedda miljöförhållanden, som kan påverka överlevnad, förökning och utbredning (vind, vatten, mark, temperatur, pH osv.).
   3. Känslighet för specifika former av påverkan.
      B. Interaktion med miljön
   1. Förutsedd livsmiljö för de aktuella genetiskt modifierade organismerna.
   2. Undersökningar av uppträdande och egenskaper hos de genetiskt modifierade organismerna samt av ekologiska effekter, utförda i simulerade naturliga miljöer, såsom mikrokosmer, växtkammare eller växthus.
   3. Genöverföringsförmåga:
      a) Överföring av genetiskt material från genetiskt modifierade organismer till organismer i påverkade ekosystem efter utsättningen.
      b) Överföring av genetiskt material från naturligt förekommande organismer till genetiskt modifierade organismer efter utsättningen.
   4. Sannolikheten för att en selektion efter utsättningen leder till att oväntade eller oönskade egenskaper yttrar sig i den modifierade organismen.
   5. Åtgärder för att säkerställa och verifiera genetisk stabilitet. Beskrivning av genetiska egenskaper, som kan hindra eller begränsa spridning av genetiskt material. Metoder för att verifiera genetisk stabilitet.
   6. Biologiska spridningsvägar samt känd eller potentiell interaktion med det som sprids, t.ex. inandning, förtäring, ytkontakt, inträngning osv.
   7. Beskrivning av ekosystem till vilka spridning av de genetiskt modifierade organismerna skulle kunna ske.
   8. Potential för extraordinär populationsökning i miljön.
   9. Konkurrensfördelar för de genetiskt modifierade organismerna i förhållande till icke-modifierade mottagar- eller moderorganismer.
   10. Identifiering och beskrivning av målorganismerna (i tillämpliga fall).
   11. Förväntat förlopp och resultat av interaktionen mellan genetiskt modifierade organismer som sätts ut och målorganismerna (i tillämpliga fall).
   12. Identifiering och beskrivning av icke-målorganismer som kan påverkas negativt av utsättningen av den genetiskt modifierade organismen, och förväntade förlopp för identifierad negativ interaktion.
   13. Sannolikheten för förskjutningar i biologisk interaktion eller i spektrum av värdorganismer efter utsättningen.
   14. Känd eller förutsedd interaktion med icke-målorganismer i miljön, inklusive konkurrentorganismer, bytesorganismer, värdorganismer, symbionter, predatorer, parasiter och patogener.
   15. Känd eller förutsedd medverkan i biogeokemiska processer.
   16. Annan potentiell interaktion med miljön.
      V. Uppgifter om övervakning, kontroll, avfallshantering och åtgärdsplaner för nödsituationer
      A. Övervakningsmetoder
   1. Metoder för att spåra genetiskt modifierade organismer och för att övervaka deras effekter.
   2. Övervakningsmetodernas specificitet (för att identifiera genetiskt modifierade organismer och för att skilja dem från givar-, mottagar- eller i förekommande fall moderorganismerna), känslighet och tillförlitlighet.
   3. Metoder för att upptäcka överföring av det tillförda genetiska materialet till andra organismer.
   4. Övervakningens varaktighet och frekvens.
      B. Kontroll av utsättningen
   1. Metoder och förfaranden för att undvika eller begränsa spridning av genetiskt modifierade organismer bortom utsättningsplatsen eller det avsedda området.
   2. Metoder och förfaranden för att skydda platsen mot tillträde av obehöriga.
   3. Metoder och förfaranden för att hindra att andra organismer tränger in på platsen.
      C. Avfallshantering
   1. Typ av avfall som uppstår.
   2. Förutsedd avfallsmängd.
   3. Beskrivning av planerad avfallshantering.
      D. Åtgärdsplaner i nödsituationer
   1. Metoder och förfaranden för att kontrollera de genetiskt modifierade organismerna vid oväntad spridning.
   2. Metoder för dekontaminering av påverkade områden, t.ex.
utrotning av de aktuella genetiskt modifierade organismerna.
   3. Metoder för omhändertagande eller sanering av växter, djur, jord osv., som exponerats i samband med eller efter spridningen.
   4. Metoder för isolering av det område som påverkats av spridningen.
   5. Åtgärdsplaner för att skydda människors hälsa och miljön om oönskade effekter uppträder.
Förordning (2010:1193)