Förordning (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

59 av 62 paragrafer (95 %) har ändrats i förordning (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning sedan utfärdandet (t.om. SFS 2019:797). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-07-11


1 §

  Statistiska centralbyrån ska varje utjämningsår beräkna
   1. skatteutjämningsunderlag, standardkostnad och strukturkostnad enligt 3 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning,
   2. inkomstutjämningsbidrag enligt 5 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
   3. inkomstutjämningsavgift enligt 6 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
   4. kostnadsutjämningsbidrag enligt 9 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
   5. kostnadsutjämningsavgift enligt 10 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
   6. strukturbidrag enligt 11 och 12 §§ lagen om kommunalekonomisk utjämning,
   7. införandebidrag enligt 13 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
   8. regleringsbidrag enligt 15 § lagen om kommunalekonomisk utjämning, och
   9. regleringsavgift enligt 16 § lagen om kommunalekonomisk utjämning. Förordning (2013:976)

2 §

  Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas.

Län            Kommuner    Region
Stockholms        19,05        10,03
Uppsala            19,14        9,94
Södermanlands        19,87        9,21
Östergötlands        18,93        10,15
Jönköpings        19,14        9,94
Kronobergs        19,77        9,31
Kalmar            20,36        8,72
Blekinge        19,11        9,97
Skåne            19,70        9,38
Hallands        19,28        9,80
Västra Götalands    19,41        9,67
Värmlands        19,97        9,11
Örebro            19,00        10,08
Västmanlands        20,19        8,89
Dalarnas        19,52        9,56
Gävleborgs        19,31        9,77
Västernorrlands        21,04        8,04
Jämtlands        20,17        8,91
Västerbottens        20,55        8,53
Norrbottens        20,45        8,63
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 19,60 procent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner.

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 9,48 procent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för regioner.
Förordning (2019:797)

3 §

  Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas.

Län            Kommuner    Region
Stockholms        16,98        9,51
Uppsala            17,07        9,42
Södermanlands        17,80        8,69
Östergötlands        16,86        9,63
Jönköpings        17,07        9,42
Kronobergs        17,70        8,79
Kalmar            18,29        8,20
Blekinge        17,04        9,45
Skåne            17,63        8,86
Hallands        17,21        9,28
Västra Götalands    17,34        9,15
Värmlands        17,90        8,59
Örebro            16,93        9,56
Västmanlands        18,12        8,37
Dalarnas        17,45        9,04
Gävleborgs        17,24        9,25
Västernorrlands        18,97        7,52
Jämtlands        18,10        8,39
Västerbottens        18,48        8,01
Norrbottens        18,38        8,11
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 17,54 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 8,95 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för regioner.
Förordning (2019:797)

3 a §

  Har upphävts genom förordning (2015:1011)

4 §

  Inkomstutjämningsbidrag och inkomstutjämningsavgift ska anges i kronor per invånare i kommunen respektive regionen och avrundas till närmaste hela krontal. Förordning (2019:797)

5 §

  Standardkostnaden ska beräknas utifrån befolkningsuppgifter per den 31 december två år före utjämningsåret, anges i kronor per invånare och avrundas till närmaste hela krontal. Standardkostnaden ska, utom i fråga om 16 § 1 och 2 och 25 a §, beräknas i utjämningsårets prisnivå utifrån utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta.
Förordning (2019:797)

6 §

  En kommuns standardkostnad för förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) ska beräknas genom att summera
   1. åldersersättningar för barn i åldern 1-5 år respektive 6-12 år,
   2. tillägg eller avdrag för skillnader i behov av förskola för barn i åldern 1-5 år,
   3. tillägg eller avdrag för skillnader i behov av fritidshem för barn i åldern 6-12 år,
   4. tillägg eller avdrag för socioekonomiska skillnader för barn i åldern 1-5 år,
   5. tillägg eller avdrag för gles bebyggelse,
   6. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, och
   7. tillägg eller avdrag för förändringar av antalet barn i åldern 1-5 år. Förordning (2019:797)

6 a §

  Åldersersättningarna enligt 6 § 1 ska beräknas enligt följande. Andelen barn i respektive åldersgrupp i kommunen multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp i landet.

Den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp beräknas utifrån de genomsnittliga standardkostnaderna för förskola och pedagogisk omsorg respektive för fritidshem och pedagogisk omsorg per invånare, som anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

6 b §

  Tillägg eller avdrag enligt 6 § 2 ska beräknas enligt följande. Åldersersättningen enligt 6 § 1 för barn i åldern 1-5 år multipliceras med ett index för behov av förskola. Därefter minskas produkten med åldersersättningen för barn i åldern 1-5 år. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Index för behov av förskola anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

6 c §

  Tillägg eller avdrag enligt 6 § 3 ska beräknas enligt följande. Åldersersättningen enligt 6 § 1 för barn i åldern 6-12 år multipliceras med ett index för behov av fritidshem. Därefter minskas produkten med åldersersättningen för barn i åldern 6-12 år. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Index för behov av fritidshem anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

6 d §

  Tillägg eller avdrag enligt 6 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att ett socioekonomiskt index multipliceras med fem procent av åldersersättningen enligt 6 § 1 för barn i åldern 1-5 år. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Beräkningen av det socioekonomiska indexet framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

6 e §

  Tillägg eller avdrag enligt 6 § 5 ska beräknas enligt följande. Ett glesbygdsindex för förskola multipliceras med åldersersättningen enligt 6 § 1 för barn i åldern 1-5 år. Produkten minskas sedan med åldersersättningen för barn i åldern 1-5 år. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Glesbygdsindex för förskola anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

6 f §

  Tillägg eller avdrag enligt 6 § 6 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av kommunens löneindex som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 6 § 1-5 multiplicerad med lönekostnadsandelen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet.

Löneindex och lönekostnadsandel för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

6 g §

  Tillägg eller avdrag enligt 6 § 7 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas så att den del av ökningen av antalet barn i åldern 1-5 år i kommunen under en femårsperiod som överstiger ökningen i landet under samma period med två procentenheter multipliceras med ett ersättningsbelopp som uppgår till 13 000 kronor per barn i 2016 års prisnivå. Motsvarande gäller om antalet barn i åldern 1-5 år i kommunen minskat samtidigt som antalet barn i åldersgruppen minskat i landet under samma period. Om antalet barn i åldern 1-5 år i en kommun minskat när antalet barn i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet barn i åldersgruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbeloppet räknas varje år upp med utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två år före utjämningsåret. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Förändringen under en femårsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet barn i åldern 1-5 år i kommunen den 31 december sju år före utjämningsåret och antalet barn i åldern 1-5 år i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret.
Förordning (2019:797)

7 §

  En kommuns standardkostnad för förskoleklass och grundskola ska beräknas genom att summera
   1. åldersersättning,
   2. tillägg eller avdrag för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk,
   3. tillägg eller avdrag för merkostnader för små skolor och skolskjutsar,
   4. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i förskoleklass och grundskola, och
   5. tillägg eller avdrag för förändringar av antalet barn i åldern 6-15 år. Förordning (2019:797)

7 a §

  Åldersersättning enligt 7 § 1 ska beräknas genom att andelen barn i åldrarna 6 respektive 7-15 år i kommunen multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp i landet. Därefter summeras dessa produkter.

Den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för förskoleklass och grundskola per invånare, som anges i bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797)

7 b §

  Tillägg eller avdrag enligt 7 § 2 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att andelen barn i åldern 7-15 år som är födda utanför Sverige, Norge eller Danmark eller vars båda föräldrar är födda utanför dessa länder i kommunen multipliceras med en genomsnittlig kostnad per barn i åldern 7-15 år i landet för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Beräkningen av den genomsnittliga kostnaden för modersmåls- undervisning och undervisning i svenska som andraspråk per barn i åldern 7-15 år framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

7 c §

  Tillägg eller avdrag enligt 7 § 3 ska beräknas enligt följande. Ett glesbygdsindex för förskoleklass och grundskola multipliceras med åldersersättningen enligt 7 § 1. Produkten minskas sedan med åldersersättningen. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Glesbygdsindex för förskoleklass och grundskola anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

7 d §

  Tillägg och avdrag enligt 7 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 7 § 1-3, multiplicerad med lönekostnadsandelen för förskoleklass och grundskola.

Löneindex och lönekostnadsandel för förskoleklass och grundskola anges i bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797)

7 e §

  Tillägg eller avdrag enligt 7 § 5 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas så att den del av ökningen av antalet barn i åldern 6-15 år i en kommun som under en femårsperiod överstiger ökningen i landet under samma period med två procentenheter multipliceras med ett ersättningsbelopp som uppgår till 15 600 kronor per barn i 2016 års prisnivå. Motsvarande gäller om antalet barn i åldern 6-15 år i kommunen minskat samtidigt som antalet barn i åldersgruppen minskat i landet under samma period. Om antalet barn i åldern 6-15 år i en kommun minskat när antalet barn i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet barn i åldersgruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbeloppet räknas varje år upp med utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två år före utjämningsåret. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Förändringen under en femårsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet barn i åldern 6-15 år i kommunen den 31 december sju år före utjämningsåret och antalet barn i åldern 6-15 år i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret. Förordning (2019:797)

8 a §

  Åldersersättningen enligt 8 § 1 ska beräknas genom att andelen ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per ungdom i åldersgruppen i landet.

Den beräknade genomsnittskostnaden per ungdom beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för gymnasieskola per invånare, som anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

8 b §

  Tillägg eller avdrag enligt 8 § 2 ska beräknas enligt följande. Ett glesbygdsindex för gymnasieskola multipliceras med åldersersättningen enligt 8 § 1. Produkten minskas sedan med åldersersättningen. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Glesbygdsindex för gymnasieskola anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

8 c §

  Tillägg eller avdrag enligt 8 § 3 ska beräknas som ett genomsnitt av kommunens programvalsfaktor två respektive tre år före utjämningsåret.

Hur programvalsfaktorn beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

8 d §

  Tillägg eller avdrag enligt 8 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 8 § 1-3, multiplicerad med lönekostnadsandelen för gymnasieskola.

Löneindex och lönekostnadsandel för gymnasieskola anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

8 e §

  Tillägg eller avdrag enligt 8 § 5 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av ökningen av antalet ungdomar i åldern 16-18 år i en kommun under en femårsperiod som överstiger ökningen i landet under samma period med två procentenheter multipliceras med ett er- sättningsbelopp som uppgår till 15 600 kronor per ungdom i 2016 års prisnivå. Motsvarande gäller om antalet ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen minskat samtidigt som antalet ungdomar i åldersgruppen minskat i landet under samma period. Om antalet ungdomar i åldern 16-18 år i en kommun minskat när antalet ungdomar i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet ungdomar i åldersgruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbeloppet räknas varje år upp med utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två år före utjämningsåret. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Förändringen under en femårsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen den 31 december sju år före utjämningsåret och antalet ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret. Förordning (2019:797)

9 §

  En kommuns standardkostnad för individ- och familjeomsorg ska beräknas genom att ett modellberäknat värde multipliceras med en korrigeringsfaktor. Därefter ska tillägg eller avdrag göras för lönekostnadsskillnader.

För att få fram det modellberäknade värdet ska följande variabler användas:
   - andelen barn och ungdomar i åldern 0-19 år som lever i hushåll med låg inkomststandard justerad för inkomster från ekonomiskt bistånd i kommunen,
   - andelen lågutbildade personer födda i Sverige i åldern 20-40 år i kommunen,
   - roten ur tätortsbefolkningen i kommunen,
   - andelen av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda 1965-1975 i kommunen,
   - ohälsotal i kommunen, och
   - en variabel för justering av inkomsteffekt som beror på gränspendling till Norge och Danmark i kommunen.

Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att det modellberäknade värdet, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och familjeomsorg.

Den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och familjeomsorg samt hur det modellberäknade värdet och korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

9 a §

  Tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader enligt 9 § första stycket ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som produkten av det modellberäknade värdet, korrigeringsfaktorn och lönekostnadsandelen för individ- och familjeomsorg.

Löneindex och lönekostnadsandel för individ- och familjeomsorg anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

10 §

  En kommuns standardkostnad för kommunal vuxenutbildning ska beräknas genom att summera
   1. kostnad för behov av vuxenutbildning på grundläggande nivå,
   2. kostnad för behov av vuxenutbildning på gymnasial nivå,
   3. kostnad för behov av svenska för invandrare, och
   4. tillägg eller avdrag för sysselsättning.
Förordning (2019:797)

11 §

  Kostnaden enligt 10 § 1 ska beräknas genom att antalet personer i åldern 20-56 år utan grundläggande utbildningsnivå i kommunen multipliceras med den genomsnittliga kostnaden per person i denna målgrupp i landet och divideras med befolkningen i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret.

Den genomsnittliga kostnaden per person i målgruppen beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för vuxenutbildning på grundläggande nivå per invånare, som anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

12 §

  Kostnaden enligt 10 § 2 ska beräknas genom att antalet personer i åldern 20-56 år utan gymnasial utbildningsnivå i kommunen multipliceras med den genomsnittliga kostnaden per person i denna målgrupp i landet och divideras med befolkningen i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret.

Den genomsnittliga kostnaden per person i målgruppen beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för vuxenutbildning på gymnasial nivå per invånare, som anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

13 §

  Kostnaden enligt 10 § 3 ska beräknas genom att antalet personer i åldern 20-64 år som haft uppehållstillstånd i mindre än fem år i kommunen, med undantag för de första två åren efter mottagandet i en kommun för personer som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, multipliceras med den genomsnittliga kostnaden per person i denna målgrupp och divideras med befolkningen i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret.

Den genomsnittliga kostnaden per person i målgruppen beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för svenska för invandrare per invånare, som anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

13 a §

  Tillägg eller avdrag enligt 10 § 4 ska beräknas enligt följande. Summan av 10 § 1-3 multipliceras med kvoten av andelen personer som förvärvsarbetar eller bedriver eftergymnasiala studier i landet i åldern 20-64 år och samma andel i kommunen. Produkten minskas sedan med summan av 10 § 1-3. Därefter får samtliga kommuner ett invånarbaserat avdrag till tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.
Förordning (2019:797)

14 §

  En kommuns standardkostnad för äldreomsorg ska beräknas genom att summera
   1. korrigerad åldersersättning,
   2. tillägg eller avdrag för skillnader i dödlighet,
   3. tillägg eller avdrag för personer födda utanför Norden,
   4. tillägg eller avdrag för institutionsboende i glesbygd,
   5. tillägg eller avdrag för hemtjänst i glesbygd, och
   6. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i äldreomsorg. Förordning (2019:797)

14 a §

  Den korrigerade åldersersättningen enligt 14 § 1 ska beräknas enligt följande. Andelen sammanboende respektive ensamboende personer i kommunen i åldersgrupperna 65-79, 80-89 samt 90 år eller äldre multipliceras med en genomsnittlig kostnad per person för respektive åldersgrupp. Därefter summeras produkterna för respektive åldersgrupp till en åldersersättning som multipliceras med en korrigeringsfaktor.

Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att åldersersättningen, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg.

Den genomsnittliga kostnaden per person för respektive åldersgrupp, den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg samt hur korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797)

14 b §

  Tillägg eller avdrag enligt 14 § 2 ska beräknas utifrån skillnaden mellan faktiskt och förväntat antal avlidna personer i kommunen under en femårsperiod och den korrigerade åldersersättningen enligt 14 § 1 per person i åldern 65 år och äldre i kommunen. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Hur tillägg och avdrag för skillnader i dödlighet närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

14 c §

  Tillägg eller avdrag enligt 14 § 3 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att varje kommun får ett tillägg med fem procent av genomsnittskostnaden per person i åldern 65 år eller äldre för andelen personer i åldersgruppen i kommunen som är födda utanför Norden. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Genomsnittskostnaden per person i åldersgruppen beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg per invånare, som anges i bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797)

14 d §

  Tillägg eller avdrag enligt 14 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas för de kommuner som har en glesbygdsfaktor som är lägre än 0,8. Glesbygdsfaktorn baseras på tätortsgrad och antalet invånare per kvadratkilometer. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Hur beräkningarna görs framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

14 e §

  Tillägg eller avdrag enligt 14 § 5 ska beräknas enligt följande. Ett glesbygdsindex multipliceras med den korrigerade åldersersättningen enligt 14 § 1. Därefter minskas produkten med den korrigerade åldersersättningen. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Glesbygdsindex för äldreomsorg anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

14 f §

  Tillägg eller avdrag enligt 14 § 6 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 14 § 1-5 multiplicerad med lönekostnadsandelen för äldreomsorg.

Löneindex och lönekostnadsandel för äldreomsorg anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

15 §

  En kommuns standardkostnad för infrastruktur och skydd ska beräknas genom att summera
   1. klimattillägg för gator och vägar,
   2. ortstillägg för gator och vägar, och
   3. tillägg för räddningstjänst.

Ortstillägg, klimattillägg och tillägg för räddningstjänst anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

16 §

  En kommuns standardkostnad för verksamhetsövergripande kostnader ska beräknas genom att summera
   1. tillägg för befolkningsminskning,
   2. tillägg för eftersläpning av intäkter,
   3. tillägg eller avdrag för uppvärmning,
   4. tillägg eller avdrag för byggnation, och
   5. tillägg för administration.
Förordning (2019:797)

17 §

  Tillägg enligt 16 § 1 ska beräknas så att den del av befolkningsminskningen i kommunen, räknat i antal personer under en tioårsperiod, som överstiger två procentenheter multipliceras med ett ersättningsbelopp som uppgår till 200 kronor per invånare.

Befolkningsminskning under en tioårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 31 december tolv år före utjämningsåret och befolkningen i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret. Förordning (2019:797)

18 §

  Tillägg enligt 16 § 2 ska beräknas för kommuner som under en fyraårsperiod haft en befolkningsökning med i genomsnitt minst 1,2 procent per år och där antalet invånare från och med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämningsåret ökat med minst 1,2 procent.

Befolkningsökningen under en fyraårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 1 november sex år före utjämningsåret och befolkningen i kommunen den 1 november två år före utjämningsåret.

Hur tillägget närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

19 §

  Tillägg eller avdrag enligt 16 § 3 ska beräknas enligt följande. Ett uppvärmningsindex multipliceras med ett ersättningsbelopp som uppgår till 356 kronor i 2016 års prisnivå. Produkten minskas sedan med ersättningsbeloppet.

Uppvärmningsindex anges i bilagan till denna förordningen.
Förordning (2019:797)

20 §

  Tillägg eller avdrag enligt 16 § 4 ska göras enligt bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

20 a §

  Tillägg enligt 16 § 5 ska göras enligt bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

21 §

  En regions standardkostnad för hälso- och sjukvård ska beräknas genom att summera
   1. korrigerad kostnad för befolkningens vårdbehov,
   2. tillägg eller avdrag för hälso- och sjukvård i glesbygd,
   3. tillägg eller avdrag för bemanning i glesbygd, och
   4. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i hälso- och sjukvård. Förordning (2019:797)

22 §

  Den korrigerade kostnaden för befolkningens vårdbehov enligt 21 § 1 ska beräknas enligt följande. Befolkningen delas in i olika grupper enligt bilagan till denna förordning. Antalet personer i respektive grupp den 31 december tre år före utjämningsåret i varje region multipliceras med den genomsnittliga kostnaden för respektive grupp och summeras till en genomsnittlig kostnad för befolkningens vårdbehov. Summan divideras med antalet invånare i regionen den 31 december tre år före utjämningsåret och multipliceras därefter med en korrigeringsfaktor.

Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att den genomsnittliga kostnaden för befolkningens vårdbehov, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för hälso- och sjukvård.

Den genomsnittliga standardkostnaden för hälso- och sjukvård samt hur korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

23 §

  Tillägg eller avdrag enligt 21 § 2 ska beräknas enligt följande. Ett index för vård i glesbygd multipliceras med den korrigerade kostnaden för befolkningens vårdbehov enligt 21 § 1. Därefter minskas produkten med den korrigerade kostnaden för befolkningens vårdbehov. Samtliga regioner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Index för vård i glesbygd anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

24 §

  Tillägg eller avdrag enligt 21 § 3 ska beräknas enligt följande. Ett index för bemanning i glesbygd multipliceras med summan av den korrigerade kostnaden för befolkningens vårdbehov och tillägg eller avdrag för vård i glesbygd. Därefter minskas produkten med summan av den korrigerade kostnaden för befolkningens vårdbehov och tillägg eller avdrag för vård i glesbygd. Samtliga regioner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget och avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Index för bemanning i glesbygd anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

25 §

  Tillägg eller avdrag enligt 21 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga regioner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 21 § 1-3 multiplicerad med lönekostnadsandelen för hälso- och sjukvård.

Löneindex och lönekostnadsandel för hälso- och sjukvård anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

25 a §

  En regions standardkostnad för befolkningsförändringar ska beräknas genom att summera tillägg för eftersläpning av intäkter och tillägg för befolkningsförändringar.
Förordning (2019:797)

25 b §

  Tillägg för eftersläpning av intäkter enligt 25 a § ska beräknas för regioner som under en fyraårsperiod haft en befolkningsökning med i genomsnitt minst 1,2 procent per år och där antalet invånare från och med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämningsåret ökat med minst 1,2 procent.

Befolkningsökning under en fyraårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i regionen den 1 november sex år före utjämningsåret och befolkningen i regionen den 1 november två år före utjämningsåret.

Hur tillägget beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797)

25 c §

  Tillägg för befolkningsförändringar enligt 25 a § ska beräknas genom att den del av en befolkningsökning i regionen, räknat i antal personer under en tioårsperiod, som överstiger ökningen i landet under samma period med två procentenheter multipliceras med ett ersättningsbelopp som uppgår till 100 kronor per person. Motsvarande gäller om befolkningen i regionen minskat samtidigt som befolkningen i landet minskat under samma period. Om regionens befolkning minskat när befolkningen i landet ökat eller ökat när befolkningen i landet minskat, ska den del av minskningen eller ökningen i regionen, räknat i antal personer, som överstiger två procent- enheter multipliceras med ersättningsbeloppet.

Befolkningsförändringarna under en tioårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i regionen den 31 december tolv år före utjämningsåret och befolkningen i regionen två år före utjämningsåret. Förordning (2019:797)

26 §

  Standardkostnaden för kollektivtrafik ska beräknas för respektive län enligt följande. Ett modellberäknat värde multipliceras med en korrigeringsfaktor. Hälften av standardkostnaden tillförs därefter kommunerna i länet i enlighet med 26 a § och hälften regionen, med undantag för Stockholms län där kommunernas andel är 40 procent och regionens andel är 60 procent av standardkostnaden.

För att få fram det modellberäknade värdet ska följande variabler användas:
   - antal boende i tätort i länet,
   - andelen personer som arbetspendlar över kommungräns i länet, och
   - roten ur det genomsnittliga avståndet mellan invånarna i länet.

Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att det modellberäknade värdet, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för kollektivtrafik.

Den genomsnittliga standardkostnaden för kollektivtrafik samt hur det modellberäknade värdet och korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797)

26 a §

  Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden mellan kommunerna i länet ska göras på följande sätt:
   1. För kommunerna i Västmanlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län ska andelen beräknas genom att använda variablerna det genomsnittliga avståndet mellan invånarna, pendlingsavstånd och tätortsbefolkning på det sätt som framgår av bilagan till denna förordning.
   2. För kommunerna i Stockholms län, Uppsala län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Blekinge län, Skåne län, Hallands län, Västra Götalands län, Värmlands län, Örebro län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län och i Gotlands kommun görs fördelningen med lika stora belopp per invånare.
   3. För kommunerna i Södermanlands län fattar regeringen särskilda beslut om varje kommuns andel av de totala kostnaderna i länet. Förordning (2019:797)

28 §

  Har upphävts genom förordning (2013:976)

29 §

  Statistiska centralbyrån ska senast den 1 oktober året före utjämningsåret lämna uppgifter till varje kommun och varje region om preliminära bidrag och avgifter enligt 5, 6 och 9-16 §§ lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.
Förordning (2019:797)

31 §

  Statistiska centralbyrån får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.


Övergångsbestämmelser

2004:881
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.
   2. Genom förordningen upphävs förordningen (1995:1645) om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting samt förordningen (1995:1646) om skattesatser vid beräkning av utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting. De upphävda förordningarna gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2005.

2011:680
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.
   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om underlaget för beräkningen av åldersersättningen enligt 6 § andra och fjärde styckena till och med utjämningsåret 2013.

2012:704
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
   2. Vid beräkning av en kommuns skattekraft ska 2013 och tidigare års taxeringar anses som beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

2013:976
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet.

Bilaga

Beräkningsmetoder och närmare detaljer för kostnadsutjämningen

Generella bestämmelser för kostnadsutjämningen

Uppgifter i beräkningen av kostnadsutjämningen

De uppgifter som används i beräkningen av kostnadsutjämningen ska, om inte annat anges i denna bilaga, hämtas från Statistiska centralbyråns statistik.

Genomsnittlig standardkostnad

Den för landet genomsnittliga standardkostnaden i kronor per invånare före uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för var och en av följande verksamheter är:

Förskola             6 746
Pedagogisk omsorg        119
Fritidshem            1 452
Förskoleklass              674
Grundskola            10 792
Gymnasieskola             3 895
Individ- och familjeomsorg    4 361
Vuxenutbildning på
grundläggande nivå        123
Vuxenutbildning på gymnasial
nivå                285
Svenska för invandrare        228
Äldreomsorg            10 687
Hälso- och sjukvård        23 673
Kollektivtrafik            2 520
Beloppen avser år 2018.

Uppräkning med prisindex

Uppräkning till utjämningsårets prisnivå sker med hjälp av utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta. Som genomsnittlig procentuell förändring i konsumentprisindex med fast ränta för respektive år används följande: 2017 (2,0), 2018 (2,1), 2019 (1,7) och 2020 (1,6).

Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad räknas upp till utjämningsårets prisnivå med hjälp av konsumentprisindex med fast ränta året före utjämningsåret samt utjämningsåret; förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, kommunal vuxenutbildning, äldre- omsorg, hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.

Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad räknas upp till utjämningsårets prisnivå med hjälp av konsumentprisindex med fast ränta från år 2016 till och med utjämningsåret: infrastruktur och skydd samt verksamhetsövergripande kostnader med undantag för 16 § 1 och 2.

Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Index för behov av förskola respektive fritidshem

Index för behov av förskola respektive fritidshem anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Socioekonomiskt index för barn i åldern 1-5 år

Det socioekonomiska indexet per kommun beräknas som genom- snittet av följande kvoter:
   1. Andelen barn 1-5 år i kommunen med föräldrar som saknar eftergymnasial utbildning dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret.
   2. Andelen barn 1-5 år i kommunen som bor i hushåll med låg disponibel inkomst dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet tre år före utjämningsåret.
   3. Andelen barn 1-5 år i kommunen med minst en förälder som har haft uppehållstillstånd i högst fyra år dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret.

Med låg disponibel inkomst avses personer som lever i hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll, i enlighet med Statistiska centralbyråns definition.

Glesbygds- respektive löneindex

Glesbygds- respektive löneindex för förskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Lönekostnadsandel förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Lönekostnadsandelen i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet är 0,738.

Förskoleklass och grundskola

Genomsnittlig kostnad för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk

Genomsnittlig kostnad för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk beräknas genom att den genomsnittliga lärarlönen i landet per månad i kommunal skola för grundskollärare, inklusive lönekostnadspålägg, två år före utjämningsåret multipliceras med 12. Produkten multipliceras därefter med kvoten av antal lärare (heltid) i landet för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk under det läsår som avser höstterminen två år före utjämningsåret och vårterminen ett år före utjämningsåret och antalet elever i landet som deltog i modersmålsundervisning eller svenska som andraspråk under samma läsår.

Statistik över antal lärare och elever hämtas från Statens skolverk.

Lönekostnadspålägget i beräkningen av genomsnittlig kostnad är 39,17 procent.

Glesbygds- respektive löneindex för förskoleklass och grundskola

Glesbygds- respektive löneindex för förskoleklass och grundskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Lönekostnadsandel förskoleklass och grundskola

Lönekostnadsandelen i förskoleklass och grundskola är 0,688.

Gymnasieskola

Glesbygdsindex för gymnasieskola

Glesbygdsindex för gymnasieskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Programvalsfaktor för gymnasieskola

Programvalsfaktorn för respektive kommun beräknas genom att produkten av antalet folkbokförda elever per hemkommun och program och landets genomsnittskostnad per program summeras med produkten av antalet ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen som inte är inskrivna i gymnasieskolan och genomsnitts- kostnaden för nationella gymnasieprogram och introduktions- program. Denna summa ska sedan minskas med ett relationstal.

Relationstalet ska beräknas genom att antalet ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen multipliceras med gymnasiets genomsnittskostnad i landet per ungdom i åldersgruppen. Därefter divideras denna produkt med antalet invånare i kommunen.

Uppgifter om kostnader för de nationella gymnasieprogrammen hämtas från Statens skolverks statistik. Kostnaden för introduktionsprogrammen uppgår till 111 523 kronor i 2016 års prisnivå och ska räknas upp med den genomsnittliga kostnads- utvecklingen för de nationella programmen (riksprislistan) till motsvarande år.

Lönekostnadsandel gymnasieskola

Lönekostnadsandelen i gymnasieskola är 0,678.

Individ- och familjeomsorg

Beräkning av det modellberäknade värdet

Det modellberäknade värdet för individ- och familjeomsorg beräknas genom att summera
   1. 488,71,
   2. 11 523,54 multiplicerat med andelen barn och ungdomar i kommunen i åldersgruppen 0-19 år som lever i hushåll med låg inkomststandard justerad för inkomster från ekonomiskt bistånd,
   3. 26 610,39 multiplicerat med andelen lågutbildade personer födda i Sverige i åldern 20-40 år i kommunen,
   4. 2,60 multiplicerat med roten ur tätortsbefolkningen i kommunen,
   5. 2 797,15 multiplicerat med andelen av befolkningen i kommunen boende i flerfamiljshus byggda 1965-1975,
   6. 17,29 multiplicerat med ohälsotalet i kommunen,
   7. - 495,53 multiplicerat med en variabel för justering av en inkomsteffekt av gränspendling i kommunen.

Med låg inkomststandard avses den definition som används av Statistiska centralbyrån, där hushållets disponibla inkomst sätts i relation till hushållets baskonsumtion. Uppgiften avser tre år före utjämningsåret.

Med andel lågutbildade personer avses personer som har grundskola som högsta avslutade utbildningsnivå.

Med ohälsotal avses genomsnittligt antal dagar med sjukpenning eller sjukersättning i åldersgruppen 16-64 år i kommunen. Uppgifter om ohälsotal hämtas från Försäkringskassan.

Variabeln roten ur tätortsbefolkningen i kommunen avser år 2015 och uppdateras vart femte år.

Variabeln för justering av en inkomsteffekt av gränspendling definieras som produkten av andelen av befolkningen i åldern 16-74 som gränspendlar till Norge eller Danmark multiplicerad med andelen barn och ungdomar i åldern 0-19 år som lever i hushåll med låg inkomststandard. Uppgifterna som avser andelen i befolkningen som gränspendlar till Danmark är från 2015 och motsvarande uppgifter avseende Norge är från 2014 och dessa uppgifter uppdateras inte.

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att det genomsnittliga modellberäknade värdet överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och familjeomsorg enligt följande. Det modellberäknade värdet multipliceras med befolkningen i kommunen, därefter summeras produkterna för samtliga kommuner. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och familjeomsorg divideras därefter med denna kvot.

Lönekostnadsandel individ- och familjeomsorg

Lönekostnadsandelen i individ- och familjeomsorg är 0,578.

Äldreomsorg

Genomsnittliga kostnader per person för äldreomsorg

Sammanboende (65-79 år)            6 948
Sammanboende (80-89 år)            47 954
Sammanboende (90 år eller äldre)    129 050
Ensamboende (65-79 år)            32 678
Ensamboende (80-89 år)            127 094
Ensamboende (90 år eller äldre)        258 543
Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att den genomsnittliga åldersersättningen överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg enligt följande. Den ålders- ersättningen multipliceras med befolkningen i kommunen, därefter summeras produkterna för samtliga kommuner. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standard- kostnaden för äldreomsorg divideras därefter med denna kvot.

Beräkning av skillnader i dödlighet

Tillägg eller avdrag för skillnader i dödlighet beräknas enligt följande. Skillnaden mellan faktiskt antal avlidna och förväntat antal avlidna personer i kommunen för perioden sex år före utjämningsåret och två år före utjämningsåret beräknas. Skillnaden summeras sedan med det faktiska antalet invånare 65 år eller äldre i kommunen. Summan multipliceras därefter med den korrigerade åldersersättningen omräknad från kronor per invånare till kronor per invånare 65 år eller äldre och divideras med befolkningen i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret. Denna kvot minskas med den korrigerade åldersersättningen för de kommuner som har fler avlidna personer än förväntat. För de kommuner som har färre avlidna personer än förväntat minskas den uppkomna skillnaden med hälften.

Med förväntat antal avlidna avses hur många personer som skulle avlida per kommun om dödligheten skulle vara lika hög per ålder som riksgenomsnittet.

Beräkning tillägg för institutionsboende i glesbygd

Kommunens glesbygdsfaktor beräknas genom att tätortsgraden i kvadrat multipliceras med roten ur antalet invånare per kvadratkilometer.

Tillägg för institutionsboende i glesbygd beräknas enligt följande. Kommunens glesbygdsfaktor divideras med tio. Därefter minskas 0,08 med denna kvot. Differensen multipliceras sedan med den korrigerade åldersersättningen.

Variabeln tätortsgrad i kommunen avser år 2015 och uppdateras vart femte år.

Glesbygdsindex för äldreomsorg

Glesbygdsindex för äldreomsorg anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Lönekostnadsandel äldreomsorg

Lönekostnadsandelen i äldreomsorg är 0,739.

Infrastruktur och skydd

Klimattillägg

Följande kommuner får ett klimattillägg på 103 kronor per invånare: kommunerna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Följande kommuner får ett klimattillägg på 66 kronor per invånare: kommunerna i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län samt Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommuner.

Övriga kommuner får ett klimattillägg på 44 kronor per invånare.

Beloppen anges i 2016 års prisnivå.

Ortstillägg

Om inget annat anges får samtliga kommuner i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län och följande kommuner ett ortstillägg på 65 kronor per invånare: Södertälje, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Helsingborg, Kristianstad, Lund, Halmstad, Borås, Örebro och Västerås.

Följande kommuner får ett ortstillägg på 80 kronor per invånare: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker, Håbo, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge, Kungsbacka, Ale, Alingsås, Bollebygd, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungssund och Öckerö.

Följande kommuner får ett ortstillägg på 128 kronor per invånare: Malmö, Karlstad, Falun, Gävle, Sundsvall, Örnsköldsvik, Härjedalen, Östersund, Skellefteå, Umeå, Åsele och Luleå.

Göteborgs kommun får ett ortstillägg på 193 kronor per invånare.

Stockholms kommun får ett ortstillägg på 580 kronor per invånare.

Övriga kommuner får inget ortstillägg.

Beloppen anges i 2016 års prisnivå.

Räddningstjänst

Följande kommuner får ett tillägg för räddningstjänst på 150 kronor per invånare: Heby, Boxholm, Valdemarsvik, Ydre, Ödeshög, Aneby, Tingsryd, Uppvidinge, Högsby, Hylte, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Svenljunga, Eda, Filipstad, Hagfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby, Laxå, Ljusnarsberg, Skinnskatteberg, Leksand, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Kramfors, Sollefteå, Örnsköldsvik, Krokom, Skellefteå, Boden och Kiruna.

Följande kommuner får ett tillägg för räddningstjänst på 300 kronor per invånare: Kinda, Årjäng, Hällefors, Malung-Sälen, Vansbro, Älvdalen, Ånge, Berg, Bräcke, Strömsund, Åre, Bjurholm, Lycksele, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Gällivare, Haparanda, Kalix och Älvsbyn.

Följande kommuner får ett tillägg för räddningstjänst på 700 kronor per invånare: Härjedalen, Ragunda, Dorotea, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Åsele, Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå.

Övriga kommuner får inget tillägg för räddningstjänst.

Beloppen anges i 2016 års prisnivå.

Verksamhetsövergripande kostnader

Eftersläpning av intäkter

Tillägg för eftersläpning av intäkter beräknas som differensen mellan kommunens bidrag eller avgift i utjämningssystemet året före utjämningsåret och motsvarande bidrag eller avgift där inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften har omräknats utifrån en uppräknad folkmängd. Differensen divideras med antalet invånare den 31 december två år före utjämningsåret.

Den uppräknade folkmängden utgör summan av antalet personer som motsvarar den befolkningsökning i kommunen som överskrider 1,2 procent mellan den 1 november två år före utjämningsåret och den 1 november året före utjämningsåret samt kommunens folkmängd den 1 november två år före utjämningsåret.

Omräkningen av inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften sker genom att kommunens inkomstutjämningsbidrag eller inkomstutjämningsavgift omräknas med den uppräknade folkmängden utifrån landets och kommunens skatteunderlag som användes vid beräkningen av inkomst- utjämningen året före utjämningsåret. Summan, i kronor per invånare året före utjämningsåret, av bidrag eller avgift i kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost samt det inkomstutjämningsbidrag eller den inkomstutjämningsavgift som omräknats utifrån den uppräknade folkmängden multipliceras med den uppräknade folkmängden.

Uppvärmningsindex

Uppvärmningsindex anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Byggnation

Tillägg eller avdrag för byggnation anges efter kommunens länstillhörighet, med undantag för Västra Götalands län.

I Västra Götalands län får kommunerna Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Lilla Edet, Göteborg, Mölndal, Kungälv och Alingsås ett tillägg om 18 kronor per invånare. Övriga kommuner i länet får ett avdrag om 79 kronor per invånare.

Län                Belopp, kronor per invånare
Stockholms            73
Uppsala                -7
Södermanlands            -7
Östergötlands            -37
Jönköpings            -117
Kronobergs            -117
Kalmar                -117
Gotlands             -117
Blekinge            -8
Skåne                -8
Hallands            -79
Värmlands            -48
Örebro                -7
Västmanlands            -7
Dalarnas            -48
Gävleborgs            13
Västernorrlands            11
Jämtlands            11
Västerbottens            52
Norrbottens            52
Beloppen anges i 2016 års prisnivå.

Administration

Följande kommuner får ett tillägg för administrationskostnader på 150 kronor per invånare: Boxholm, Vadstena, Valdemarsvik, Ödeshög, Aneby, Mullsjö, Torsås, Perstorp, Essunga, Färgelanda, Grästorp, Gullspång, Karlsborg, Munkfors, Storfors, Laxå, Lekeberg och Norberg.

Följande kommuner får ett tillägg för administrationskostnader på 950 kronor per invånare: Kinda, Uppvidinge, Filipstad, Hagfors, Torsby, Årjäng, Malung-Sälen, Mora, Rättvik, Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker, Sollefteå, Ånge, Härjedalen, Krokom, Strömsund, Åre, Lycksele, Gällivare, Kalix, Kiruna och Älvsbyn.

Följande kommuner får ett tillägg för administrationskostnader på 1 900 kronor per invånare: Ydre, Högsby, Dals-Ed, Hällefors, Ljusnarsberg, Skinnskatteberg, Orsa, Vansbro, Älvdalen, Ockelbo, Berg, Bräcke, Ragunda, Bjurholm, Dorotea, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå.

Övriga kommuner får inget tillägg för administrationskostnader.

Beloppen anges i 2016 års prisnivå.

Hälso- och sjukvård

Befolkningens indelning i grupper och genomsnittliga kostnader för respektive grupp

Uppgifter om genomsnittliga kostnader för befolkningen hämtas från Skåne län, Västra Götalands län och Norrbottens län och avser år 2016.

Genomsnittlig kostnad för barn och ungdomar

Ålder        Låg disponibel inkomst    Hög disponibel inkomst
0 år        35 029            31 318
1-5 år        12 885            11 144
6-18         9 731            9 424
Genomsnittlig kostnad för vuxna under 80 år

Ålder      Låg disponibel inkomst    Hög disponibel inkomst
      Låg utbild-    Hög utbild-   Låg utbild-   Hög utbild-
      ning        ning          ning        ning
19-49 år  18 079    13 155          10 750        9 697
50-69 år  30 922    25 095          18 657        16 700
70-79 år  41 479    39 951          36 448        34 058
Genomsnittlig kostnad för 80 år eller äldre

Ålder        Ensamboende        Sammanboende
80-90 år    53 830            52 209
90 eller äldre    57             62 064
Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att den genomsnittliga kostnaden för befolkningens vårdbehov överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för hälso- och sjukvård enligt följande. Kostnaden för befolkningens vårdbehov multipliceras med befolkningen i regionen och därefter summeras produkterna för samtliga regioner. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för hälso- och sjukvård divideras därefter med denna kvot.

Index för vård respektive bemanning i glesbygd

Index för vård i glesbygd respektive för bemanning i glesbygd anges under rubriken Fasta index för regioner.

Lönekostnadsandel för regioner

Lönekostnadsandelen i hälso- och sjukvård är 0,706.

Befolkningsförändringar

Eftersläpning av intäkter i region

Tillägg för eftersläpning av intäkter beräknas som differensen mellan regionens bidrag eller avgift i utjämningssystemet året före utjämningsåret och motsvarande bidrag eller avgift där inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften har omräknats utifrån en uppräknad folkmängd. Differensen divideras med antalet invånare den 31 december två år före utjämningsåret.

Den uppräknade folkmängden utgör summan av antalet personer som motsvarar den befolkningsökning i regionen som överskrider 1,2 procent mellan den 1 november två år före utjämningsåret och den 1 november året före utjämningsåret samt regionens folkmängd den 1 november två år före utjämningsåret.

Omräkningen av inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften sker genom att regionens inkomstutjämningsbidrag eller inkomstutjämningsavgift omräknas med den uppräknade folkmängden utifrån landets och regionens skatteunderlag som användes vid beräkningen av inkomstutjämningen året före utjämningsåret. Summan, i kronor per invånare året före utjämningsåret, av bidrag eller avgift i kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost samt det inkomstutjämningsbidrag eller den inkomstutjämningsavgift som omräknats utifrån den uppräknade folkmängden multipliceras med den uppräknade folkmängden.

Kollektivtrafik

Beräkning av det modellberäknade värdet

Det modellberäknade värdet per län ska beräknas genom att summera
   1. 23,10668,
   2. 0,0006133 multiplicerat med antalet boende i tätort med mer än 11 000 invånare i länet,
   3. 28,33119 multiplicerat med andelen personer som arbetspendlar över kommungräns i länet, och
   4. 16,09601 multiplicerat med roten ur det genomsnittliga avståndet mellan invånarna i länet.

Uppgift om tätortsgrad i beräkningen av antal boende i tätort avser år 2015 och uppdateras vart femte år.

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att det genomsnittliga modellberäknade värdet överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för kollektivtrafik enligt följande. Det modellberäknade värdet multipliceras med befolkningen i länet, därefter summeras produkterna för samtliga län. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för kollektivtrafik divideras därefter med denna kvot.

Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden i vissa län

Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden i Västmanlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län ska beräknas genom att summera
   1. Ett länsspecifikt värde,
   2. - 1 114,609 multiplicerat med den naturliga logaritmen av antal boende i tätort med mer än 11 000 invånare i kommunen,
   3. 65,1762 multiplicerat med den naturliga logaritmen av antal boende i tätort med mer än 11 000 invånare i kommunen i kvadrat,
   4. 22,12085 multiplicerat med roten ur det genomsnittliga avståndet mellan invånarna i kommunen,
   5. 0,016393 multiplicerat med pendlingsavstånd i kommunen.

Summan av 1-5 ska sedan multipliceras med folkmängden i kommunen till en kostnad per kommun. Därefter divideras denna produkt med summan av kostnaderna för alla kommuner i länet.

Uppgift om tätortsgrad i beräkningen av antal boende i tätort avser år 2015 och uppdateras vart femte år.

De länsspecifika värden som ska användas i beräkningen är

Västmanland    4 508,60
Västernorrland    4 575,85
Västerbotten    4 574,97
Norrbotten    4 160,17
Fasta index för kommuner /inte med här - se SFS 2019:797/ Förordning (2019:797)