Vallag (2005:837)

87 av 210 paragrafer (41 %) har ändrats i vallag (2005:837) sedan utfärdandet (t.om. SFS 2018:1969). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2019-08-20


1 kap. 1 §

  I denna lag finns bestämmelser om genomförande av val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige samt Europaparlamentet.

Vissa grundläggande bestämmelser om val finns i regeringsformen och kommunallagen (2017:725).

Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.


AVDELNING I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 kap. - Inledande bestämmelser

2 kap. - Partier och kandidater

3 kap. - Valmyndigheter m.m.

4 kap. - Valkretsar och valdistrikt m.m.

5 kap. - Röstlängder och röstkort

6 kap. - Valsedlar och kuvert


AVDELNING II. GENOMFÖRANDE AV VAL

7 kap. - Allmänna bestämmelser om röstning

8 kap. - Allmänna bestämmelser om röstmottagning

9 kap. - Röstmottagning i vallokal

10 kap. - Röstmottagning i röstningslokal


AVDELNING III. RÄKNING AV RÖSTER

11 kap. - Preliminär rösträkning i vallokal

12 kap. - Valnämndens rösträkning

13 kap. - Slutlig rösträkning


AVDELNING IV. FÖRDELNING AV MANDAT

14 kap. - Fördelning av mandat


AVDELNING V. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER

15 kap. - Överklagande Lag (2017:748)

1 kap. 3 §

  Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige ska hållas samma dag. Valdag ska vara den andra söndagen i september. Val till Europaparlamentet ska hållas i juni vart femte år. Om Europeiska unionens råd i ett särskilt fall beslutar det, ska valet i stället hållas i april, maj eller juli valåret.

Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag. Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag. Ett omval ska hållas så snart det kan ske och senast inom tre månader efter beslut om omval.

Vid extra val enligt 3 kap. 11 § regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 6 kap. 5 § regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 5 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) bestämmer landstings- eller kommunfullmäktige, efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag. Lag (2018:28)

1 kap. 5 §

  Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt enligt 4 §. En unionsmedborgare som inte är svensk medborgare är dock valbar endast under den ytterligare förutsättningen att han eller hon i sin hemstat inte förlorat sin valbarhet vid val till Europaparlamentet. Lag (2013:1159)

1 kap. 6 §

  Ett uppdrag som ledamot av Europaparlamentet är inte förenligt med att vara
   1. ledamot av ett nationellt parlament,
   2. ledamot av regeringen i en medlemsstat,
   3. ledamot av Europeiska kommissionen,
   4. domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska unionens domstol eller tribunal,
   5. ledamot av Europeiska centralbankens direktion,
   6. ledamot av Europeiska revisionsrätten,
   7. EU-ombudsman,
   8. medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen,
   9. medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift,
   10. styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken, eller
   11. tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska unionens institutioner eller i organ som är knutna till dem eller i Europeiska centralbanken. Lag (2010:1434)

2 kap. 1 §

  Ett parti som vill registrera sin beteckning ska skriftligen anmäla detta hos den centrala valmyndigheten.

Om anmälan görs senast den sista februari det år då ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kommunfullmäktige eller val till Europaparlamentet ska hållas, gäller registreringen från och med det valet.

Om det är fråga om ett extra val ska en anmälan i stället göras senast en vecka efter det att beslutet om valdag har meddelats för att registreringen ska gälla från och med det valet. Lag (2018:28)

2 kap. 3 §

  En partibeteckning ska registreras om följande villkor är uppfyllda:
   1. Partibeteckningen ska bestå av eller innehålla ord. Den får innehålla en partisymbol.
   2. Om ett parti inte redan är representerat i den beslutande församling som anmälan gäller, ska anmälan ha ett dokumenterat stöd av minst
      a) för val till riksdagen: 1 500 personer som har rösträtt i hela landet,
      b) för val till landstings- eller kommunfullmäktige: 100 respektive 50 personer som har rösträtt i det landsting eller den kommun som anmälan gäller,
      c) för val till Europaparlamentet: 1 500 personer som har rösträtt i hela landet.
   3. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som redan
      a) är registrerad, eller
      b) har anmälts för registrering, om beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val.
   4. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som tidigare gällt för samma slag av val men som avregistrerats för högst fem år sedan på grund av namnbyte.
   5. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning för något annat parti som redan anmält sitt deltagande i val eller som ska anses ha anmält sitt deltagande enligt 15 § andra eller tredje stycket, om beteckningarna skulle komma att gälla i samma val.
Lag (2014:1384)

2 kap. 9 §

  Ett parti som vill anmäla samtliga sina kandidater för ett visst val ska skriftligen göra detta hos den centrala valmyndigheten eller, i den utsträckning som regeringen bestämmer, länsstyrelsen.

Tillsammans med anmälan ska partiet lämna en egenhändigt undertecknad förklaring från varje kandidat att han eller hon samtycker till anmälan.

En anmälan av kandidater för ett visst val och en kandidats samtycke till anmälan gäller även för ett omval i det valet. Ett parti får dock ändra en anmälan som har gjorts enligt första stycket. Lag (2018:28)

2 kap. 11 §

  En unionsmedborgare som inte är svensk medborgare och som önskar kandidera vid val till Europaparlamentet ska i en egenhändigt undertecknad försäkran till den centrala valmyndigheten
   1. ange sin nationalitet och sin adress i Sverige, sitt födelsedatum och sin födelseort samt den senaste adressen i hemstaten,
   2. ange den valkrets eller det område i hemstaten där han eller hon senast var upptagen i röstlängd, och
   3. förklara att han eller hon inte kandiderar vid val till Europaparlamentet i någon annan stat och inte genom ett rättsligt avgörande eller administrativt beslut har förlorat sin valbarhet i sin hemstat.

När en unionsmedborgare har förklarat att han eller hon vill kandidera vid val till Europaparlamentet i Sverige och att han eller hon inte har förlorat sin valbarhet i hemstaten, ska den centrala valmyndigheten sända en underrättelse om detta till den behöriga myndigheten i den stat där personen är medborgare. Lag (2013:1159)

2 kap. 11 a §

  I fall som avses i 11 § ska den centrala valmyndigheten begära upplysningar från den behöriga myndigheten i unionsmedborgarens hemstat om huruvida unionsmedborgaren har förlorat sin valbarhet i hemstaten.

Om en behörig myndighet i en annan medlemsstat begär upplysningar från den centrala valmyndigheten om huruvida en svensk medborgare som vill kandidera i val till Europaparlamentet i den andra staten har förlorat sin valbarhet här, ska den centrala valmyndigheten så snart som möjligt och senast inom fem arbetsdagar från det att begäran togs emot lämna den begärande myndigheten upplysningar om kandidatens valbarhet i val till Europaparlamentet i Sverige. Lag (2013:1159)

2 kap. 12 §

  En anmälan av kandidater ska inte beaktas om partiet inte kan visa att det har fått kandidaternas samtycke till att anmäla dem.

Om en unionsmedborgare som inte är svensk medborgare anmäls som kandidat i val till Europaparlamentet och den behöriga myndigheten i kandidatens hemstat lämnar upplysningar som visar att han eller hon har förlorat sin valbarhet där, ska anmälan inte beaktas. Lag (2013:1159)

2 kap. 14 §

  Ett parti som vill delta i ett val ska skriftligen anmäla detta till den centrala valmyndigheten. Av anmälan ska det framgå vilken beteckning partiet går till val under (partibeteckning) och vilket slag av val anmälan gäller. Om anmälan avser val till landstings- eller kommunfullmäktige, ska det framgå vilket landsting eller vilken kommun den gäller. Lag (2014:1384)

2 kap. 15 §

  Om ett parti anmäls för val till riksdagen, gäller anmälan också för val till landstings- och kommunfullmäktige i hela landet och för val till Europaparlamentet. I övriga fall gäller anmälan endast för det val som anmälan avser.

Ett parti som är representerat i en beslutande församling ska vid nästa val anses ha anmält deltagande i val i den omfattning som följer av första stycket.

Ett parti som har anmält kandidater enligt 9 § ska anses ha anmält deltagande i valet. Lag (2014:1384)

2 kap. 16 §

  En anmälan om deltagande i val gäller även för omval i det val som anmälan avser.

Ett parti som inte har deltagit i ett val kan inte göra en särskild anmälan om deltagande i ett omval i det valet.
Lag (2018:28)

2 kap. 17 §

  En anmälan om deltagande i val ska göras senast 30 dagar före valdagen i det val som anmälan avser. Vid extra val ska dock en anmälan som kommer in senare godtas, om den kommer in inom en vecka från beslutet om valdag. Lag (2018:28)

2 kap. 18 §

  En anmälan om deltagande i val ska registreras om följande villkor är uppfyllda:
   1. Anmälan ska ha gjorts inom den tid som föreskrivs i 17 §.
   2. Partibeteckningen ska bestå av eller innehålla ord. Den får innehålla en partisymbol.
   3. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som redan
      a) är registrerad, eller
      b) har anmälts för registrering, om beteckningarna skulle komma att gälla i samma val.
   4. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som tidigare har varit registrerad och gällt för samma slag av val men som avregistrerats för högst fem år sedan på grund av namnbyte.
   5. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning för något annat parti som redan anmält sitt deltagande i val eller som ska anses ha anmält sitt deltagande enligt 15 § andra eller tredje stycket, om beteckningarna skulle komma att gälla i samma val.
Lag (2014:1384)

2 kap. 19 §

  När en anmälan om deltagande i val har registrerats, ska den centrala valmyndigheten omedelbart kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (2014:1384)

2 kap. 20 §

  Den som kandiderar för ett parti som har anmält sitt deltagande i ett val ska skriftligen ha samtyckt till kandidaturen. Ett sådant samtycke ska ges in till den centrala valmyndigheten eller, i den utsträckning som regeringen bestämmer, länsstyrelsen senast fredagen före valdagen.

En förklaring som avses i 9 § andra stycket ska anses som ett samtycke till kandidaturen enligt första stycket för det parti förklaringen avser.

Ett samtycke till kandidaturen för ett parti i ett val gäller även för ett omval i det valet. Lag (2018:28)

3 kap. 2 §

  Länsstyrelsen är regional valmyndighet med ansvar i länet för frågor om val och för utbildning av valnämnderna.
Lag (2014:301)

3 kap. 3 §

  I varje kommun ska det finnas en valnämnd, som är lokal valmyndighet med ansvar i kommunen för frågor om val.

Att kommunerna ska se till att det finns lokaler för röstmottagning framgår av 4 kap. 20, 22 och 23 §§.
Lag (2014:301)

3 kap. 4 §

  För varje valdistrikt ska det utses minst fyra röstmottagare, varav en ordförande och en ersättare för ordföranden. Lag (2014:301)

3 kap. 5 §

  Röstmottagare förordnas av valnämnden. Röstmottagare hos en utlandsmyndighet förordnas dock av myndighetens chef. Om valnämnden har beslutat att röstmottagning ska äga rum på ett sjukhus, en kriminalvårdsanstalt, ett häkte eller någon liknande inrättning, får nämnden överlåta åt den som är chef för inrättningen att förordna röstmottagare där.

Som röstmottagare får endast den förordnas som har fått sådan utbildning som behövs för uppdraget. Lag (2014:301)

3 kap. 6 §

  På varje röstmottagningsställe ska det finnas så många röstmottagare som behövs för att röstmottagningen ska kunna genomföras.

Vid röstmottagning i en vallokal ska minst tre av röstmottagarna vara närvarande. En av dessa ska vara ordföranden eller ordförandens ersättare.

Vid röstmottagning i en röstningslokal ska minst två röstmottagare vara närvarande. Lag (2014:301)

3 kap. 7 §

  Postnord Group AB ska biträda vid val genom att de lantbrevbärare som är anställda av bolaget ska vara bud enligt bestämmelserna i 7 kap.

Vid val som inte gäller hela landet får den centrala valmyndigheten begränsa Postnord Group AB:s skyldighet enligt första stycket. Lag (2018:28)

4 kap. 2 §

  Vid val till riksdagen är landet indelat i följande valkretsar:
   1. Stockholms kommun,
   2. Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av Stockholms kommun),
   3. Uppsala län,
   4. Södermanlands län,
   5. Östergötlands län,
   6. Jönköpings län,
   7. Kronobergs län,
   8. Kalmar län,
   9. Gotlands län,
   10. Blekinge län,
   11. Malmö kommun,
   12. Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner),
   13. Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Sjöbo, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner),
   14. Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads, Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, Åstorps, Ängelholms, Örkelljunga och Östra Göinge kommuner),
   15. Hallands län,
   16. Göteborgs kommun,
   17. Västra Götalands läns västra valkrets (Ale, Alingsås, Härryda, Kungälvs, Lerums, Lilla Edets, Mölndals, Partille, Stenungsunds, Tjörns och Öckerö kommuner),
   18. Västra Götalands läns norra valkrets (Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Lysekils, Melleruds, Munkedals, Orusts, Sotenäs, Strömstads, Tanums, Trollhättans, Uddevalla, Vänersborgs och Åmåls kommuner),
   19. Västra Götalands läns södra valkrets (Bollebygds, Borås, Herrljunga, Marks, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamns och Vårgårda kommuner),
   20. Västra Götalands läns östra valkrets (Essunga, Falköpings, Grästorps, Gullspångs, Götene, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings, Mariestads, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholms, Töreboda och Vara kommuner),
   21. Värmlands län,
   22. Örebro län,
   23. Västmanlands län,
   24. Dalarnas län,
   25. Gävleborgs län,
   26. Västernorrlands län,
   27. Jämtlands län,
   28. Västerbottens län, och
   29. Norrbottens län.
Lag (2014:1384)

4 kap. 5 §

  Vid val till landstingsfullmäktige är landstinget en enda valkrets, om inte fullmäktige beslutar att dela in landstinget i två eller flera valkretsar.

En valkrets ska omfatta en eller flera kommuner, om inte något annat följer av 6 § andra stycket. Lag (2014:1384)

4 kap. 9 §

  Mandaten i landstingsfullmäktige i ett landsting som är indelat i valkretsar består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat.

Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet när antalet fasta valkretsmandat beräknas, ska det rundas av till närmaste lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat. Lag (2014:1384)

4 kap. 10 §

  Om ett landsting är indelat i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i landstinget delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, ska lotten avgöra vilken valkrets som ska få mandatet.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om fördelning av mandat får meddelas senare än den dag som anges i första stycket.
Lag (2014:1384)

4 kap. 12 §

  Om en kommun har 36 000 personer eller fler som har rösträtt, får kommunen delas in i två eller flera valkretsar.
En kommun som har färre än 36 000 personer som har rösträtt får delas in i valkretsar endast om det finns särskilda skäl för det.

Antalet röstberättigade ska beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars det år beslutet om valkretsindelning fattas.

En valkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst 13 fasta valkretsmandat. Den ska ha en sammanhängande gränslinje, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Lag (2014:1384)

4 kap. 14 §

  Mandaten i kommunfullmäktige i en kommun som är indelad i valkretsar består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat.

Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet när antalet fasta valkretsmandat beräknas, ska det rundas av till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat. Lag (2014:1384)

4 kap. 15 §

  Om en kommun är indelad i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, ska lotten avgöra vilken valkrets som ska få mandatet.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om fördelning av mandat får meddelas senare än den dag som anges i första stycket.
Lag (2014:1384)

4 kap. 20 §

  Varje kommun ska se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler och som i fråga om lokalisering, tillgänglighet och öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta.

För varje valdistrikt ska det finnas en vallokal.

En vallokal ska vara tydligt avgränsad och även i övrigt lämpad för ändamålet så att väljare inte hindras eller störs under röstningen. Den ska inte ha anknytning till en viss politisk sammanslutning och den bör inte ha sådan anknytning till en viss religiös sammanslutning eller till ett visst företag som kan påverka väljaren i samband med röstningen.
Lag (2014:301)

4 kap. 22 §

  I val som gäller hela landet ska varje kommun se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som röstningslokaler och som i fråga om lokalisering, tillgänglighet och öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta.

En röstningslokal ska vara tydligt avgränsad och även i övrigt lämpad för ändamålet så att väljare inte hindras eller störs under röstningen. Den ska inte ha anknytning till en viss politisk sammanslutning och den bör inte ha sådan anknytning till en viss religiös sammanslutning eller till ett visst företag som kan påverka väljaren i samband med röstningen. Lag (2014:301)

4 kap. 23 §

  Vid omval ska det i de kommuner som valet gäller finnas röstningslokaler enligt 22 §.

I övriga kommuner ska det finnas minst en röstningslokal enligt 22 § som ger väljarna goda möjligheter att rösta.

Varje kommun ska senast 32 dagar före valdagen meddela den centrala valmyndigheten var och när röstning inom kommunen kan ske. Lag (2018:28)

4 kap. 24 §

  Kommunen bestämmer vilka dagar och tider en röstningslokal ska vara öppen för röstning. I varje kommun som valet gäller ska dock minst en röstningslokal vara öppen varje dag under den tid som röstmottagning får ske i röstningslokaler som kommunen har anordnat.

På valdagen ska minst en röstningslokal i varje kommun vara öppen för röstmottagning under den tid som enligt 21 § första stycket gäller för röstning i en vallokal. Lag (2014:301)

4 kap. 25 §

  Den centrala valmyndigheten bestämmer, efter samråd med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet), hos vilka svenska utlandsmyndigheter det ska finnas röstningslokaler.
Lag (2014:301)

4 kap. 26 §

  Den centrala valmyndighetens beslut enligt 3 § skall omedelbart kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

Länsstyrelsens beslut enligt 8, 10, 13, 14 och 17 §§ skall omedelbart kungöras i ortstidning samt i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (2014:301)

5 kap. 2 a §

  Vid val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige ska unionsmedborgare som enligt 1 kap. 7 § andra stycket kommunallagen (2017:725) har rösträtt tas upp i röstlängd om de skriftligen senast 30 dagar före valdagen hos den centrala valmyndigheten
   1. anmäler att de vill bli upptagna i röstlängden, och
   2. anger sin nationalitet, sin adress i Sverige samt sin födelsetid eller i förekommande fall sitt personnummer.

Väljare som har tagits upp i röstlängd enligt denna paragraf står kvar där tills de stryks från den på egen begäran eller villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda. Lag (2017:748)

5 kap. 3 §

  Vid val till Europaparlamentet ska unionsmedborgare som inte är svenska medborgare tas upp i röstlängd endast om de fyller 18 år senast på valdagen, är folkbokförda här i landet eller är bosatta här men, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras här och om de senast 30 dagar före valdagen skriftligen hos länsstyrelsen
   1. anmäler att de vill bli upptagna i röstlängden,
   2. anger sin nationalitet, sin adress i Sverige samt, i fråga om den som inte är folkbokförd, sin födelsetid eller i förekommande fall sitt personnummer,
   3. anger den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var upptagna i röstlängd, och
   4. försäkrar att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat.

Underrättelse om att någon har tagits upp i röstlängd enligt denna paragraf ska sändas till den behöriga myndigheten i den stat där väljaren är medborgare.

Väljare som har tagits upp i röstlängd enligt denna paragraf står kvar där till dess de stryks från den på egen begäran eller villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda.
Lag (2013:1159)

5 kap. 8 §

  Den centrala valmyndigheten ska upprätta ett röstkort för varje väljare. För väljare som inte har någon känd adress eller som inte är folkbokförda här i landet ska det upprättas röstkort bara om de begär det.

Röstkort som avses i första stycket ska skickas ut i så god tid att de kan beräknas vara väljarna tillhanda senast 18 dagar före valdagen. Vid extra val och omval ska röstkorten i stället skickas ut i så god tid att de kan beräknas vara väljarna tillhanda senast 10 dagar före valdagen.

För varje väljare som inte är folkbokförd här i landet ska den centrala valmyndigheten upprätta ett utlandsröstkort. Sådana röstkort ska skickas till väljarna senast 50 dagar före valdagen. Vid extra val och omval ska röstkorten i stället skickas så snart det är möjligt sedan det har beslutats vilken dag som ska vara valdag. Lag (2018:28)

5 kap. 9 §

  Ett röstkort ska innehålla uppgift om
   1. väljarens namn och nummer i röstlängden,
   2. vilka val som väljaren får delta i, och
   3. väljarens vallokal och dess öppettider.

Ett utlandsröstkort ska innehålla uppgift om
   1. väljarens namn, och
   2. vilket val som väljaren får delta i. Lag (2008:1276)

6 kap. 3 §

  Kandidatnamnen ska vara uppförda i nummerordning. Varje kandidat ska identifieras så att det framgår vem som avses.
Valsedlarna ska dessutom vara utformade så att väljarna kan lämna en särskild personröst och innehålla upplysning om personvalets innebörd. Lag (2010:1416)

7 kap. 1 §

  Röstning äger rum på röstmottagningsställen. Väljare röstar i första hand i sin vallokal på valdagen. De kan också före eller under valdagen rösta i röstningslokaler som kommunerna eller utlandsmyndigheterna har inrättat. Väljare får dessutom i vissa fall lämna sina röster till av valnämnden särskilt förordnade röstmottagare (ambulerande röstmottagare) eller rösta genom bud eller brev. Lag (2014:301)

7 kap. 2 §

  För att göra i ordning en röst ska väljarna för varje slag av val de vill delta i
   1. ta en valsedel,
   2. lägga in valsedeln i ett valkuvert utan att vika den, och
   3. försluta valkuvertet.

Väljare som vill lämna en särskild personröst ska på valsedeln markera detta i det särskilda utrymme för personröst som finns vid den kandidat som de helst vill se vald.

Om en väljare skriver till en kandidat på en valsedel för ett parti som inte har registrerat sin partibeteckning eller anmält kandidater enligt 2 kap., ska väljaren anses ha lämnat en personröst för den kandidaten. Om väljaren skriver till flera kandidater på en sådan valsedel, ska väljaren anses ha lämnat en personröst för den första kandidaten.

Om en väljare skriver till en kandidat på en sådan valsedel som avses i 6 kap. 1 § 1 eller 3 för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater enligt 2 kap., ska väljaren anses ha lämnat en personröst för den kandidaten under förutsättning att kandidaten är anmäld av partiet. Om väljaren skriver till flera kandidater på en sådan valsedel, ska väljaren anses ha lämnat en personröst för den första av kandidaterna som är anmäld av partiet.

Valsedlar och valkuvert får inte förses med obehöriga märkningar. Lag (2018:1969)

7 kap. 3 §

  Väljare ska göra i ordning sina röster bakom en valskärm och därefter lämna valkuverten till röstmottagarna.

Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster, ska på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna i den utsträckning som behövs. En sådan väljare får också anlita någon annan person som hjälper honom eller henne vid röstningen. Lag (2014:301)

7 kap. 3 a §

  Väljare som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe får om de begär det lämna sina valsedlar till ambulerande röstmottagare.

Vid röstmottagning enligt första stycket gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om röstning och röstmottagning i detta kapitel och 8 kap. och bestämmelserna om röstmottagning i röstningslokal i 10 kap. Lag (2014:301)

7 kap. 4 §

  Väljare som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe får lämna sina valsedlar där genom bud.

Dessutom får följande väljare budrösta:
   1. väljare som betjänas av Postnord Group AB:s lantbrevbärare, i den utsträckning som följer av 3 kap. 7 §,
   2. väljare som är intagna i häkte,
   3. väljare som är intagna i kriminalvårdsanstalt och av säkerhetsskäl inte kan rösta i samma röstningslokal som andra intagna på anstalten.

Budröster ska lämnas i ytterkuvert för budröst. Lag (2018:28)

7 kap. 5 §

  Följande personer får vara bud:
   1. väljarens make eller sambo och väljarens, makens eller sambons barn, barnbarn, föräldrar eller syskon,
   2. de som yrkesmässigt eller på liknande sätt ger väljaren vård eller som annars brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,
   3. lantbrevbärare anställda av Postnord Group AB,
   4. anställda vid ett häkte eller en kriminalvårdsanstalt.

Ett bud ska ha fyllt 18 år. Lag (2018:28)

7 kap. 7 §

  En väljare som vill rösta genom bud ska
   1. för varje val själv lägga en valsedel i ett valkuvert,
   2. i närvaro av budet och ett vittne lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för budröst,
   3. klistra igen ytterkuvertet,
   4. på kuvertet
      a) ange sitt namn och sitt personnummer, och
      b) intyga att han eller hon gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet på detta sätt och att valkuvert inte har gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet samt, om han eller hon är en väljare som avses i 4 § första stycket, på ytterkuvertet intyga att han eller hon uppfyller kraven för att få budrösta.

På ytterkuvertet ska vittnet och budet ange sina namn och personnummer och intyga att väljaren själv har gjort det som sägs i första stycket 2-4 och att de inte känner till något som gör att de uppgifter som väljaren har lämnat inte är riktiga. Vidare ska det antecknas vilken av kategorierna i 5 § första stycket som är tillämplig på budet.

Ett vittne ska ha fyllt 18 år. Lag (2014:301)

7 kap. 8 §

  I stället för 7 § första och andra styckena gäller att bud som är lantbrevbärare inte behöver vara närvarande när väljaren gör i ordning ett ytterkuvert för budröst. Ett sådant bud får på ytterkuvertet i stället för personnummer ange sitt tjänstgöringsnummer. Budet ska intyga att kuvertet har tagits emot från väljaren själv.

I stället för 7 § andra stycket gäller att ett bud som är anställd vid ett häkte eller en kriminalvårdsanstalt i stället för personnummer får ange sitt tjänstgöringsnummer.

Den som inte har något personnummer eller tjänstgöringsnummer ska i stället ange någon motsvarande identifikationsuppgift.
Lag (2014:301)

7 kap. 14 §

  När ytterkuvertet gjorts i ordning ska väljarna
   1. lägga kuvertet i ett omslagskuvert för brevröst,
   2. lägga i antingen röstkort eller utlandsröstkort eller om väljaren inte har tillgång till någotdera, ett adresskort som väljaren själv skrivit personnummer och namn på,
   3. klistra igen detta kuvert,
   4. från utlandet eller ett fartyg i utrikes fart skicka kuvertet till en valmyndighet. Lag (2008:1276)

8 kap. 2 §

  I anslutning till ett röstmottagningsställe ska det ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut. Om en sådan plats inte kan anordnas i anslutning till röstmottagningsstället får den i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats ska väljarna ha tillgång till
   1. valsedlar med enbart valbeteckning,
   2. valsedlar med parti- och valbeteckning
      a) för val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet,
      b) för val till landstings- och kommunfullmäktige för varje parti som redan är representerat där och som inte uppfyller kraven i a ovan, när det gäller röstmottagningsställen inom det landsting eller den kommun där partiet är representerat,
   3. valsedlar med parti- och valbeteckning för val till Europaparlamentet för varje parti som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller valsedlar med parti- och valbeteckning samt uppgifter om kandidater om ett sådant parti deltar med endast en valsedel.

De partier som deltar i valen ska också kunna lägga ut sina valsedlar på denna plats.

Första stycket 2 och 3 gäller endast under förutsättning att partiet har gjort en begäran enligt 6 kap. 7 §.
Lag (2018:1969)

8 kap. 7 a §

  Om ett röstmottagningsställe under någon tid när röstmottagning sker inte är tillgängligt för väljare med funktionsnedsättning, får röstmottagarna ta emot dessa väljares valkuvert utanför röstmottagningsstället, om det kan ske under betryggande former. Lag (2014:301)

9 kap. 4 §

  Har upphävts genom lag (2014:301)

9 kap. 7 §

  Om det inte finns några hinder mot att ta emot valkuvert, ska röstmottagarna, i väljarens eller budets närvaro, lägga kuverten i valurnan för de val valsedlarna gäller och markera detta i röstlängden. Valkuvert som har tagits emot med stöd av 8 kap. 7 a § läggs i valurnan utan att väljaren är närvarande.

I röstlängden ska det anges hur väljarens eller budets identitet har kontrollerats. Lag (2018:28)

10 kap. 7 §

  Det ska fortlöpande föras anteckningar över röstmottagningen i en röstningslokal.

Om röstmottagningen avbryts ska anteckningarna och det valmaterial som tagits emot förvaras på ett säkert sätt under avbrottet.

Anteckningarna och det valmaterial som tagits emot ska också förvaras avskilt och på ett säkert sätt i avvaktan på rösträkningen. Lag (2014:301)

11 kap. 2 §

  Om det har hållits val till riksdagen samtidigt med annat val, ska riksdagsvalet räknas först. Räkningen ska för varje slag av val gå till på följande sätt:
   1. Valurnan ska tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare som enligt röstlängden deltagit i valet ska räknas.
   2. Valsedlarna ska tas ur valkuverten. Om ett valkuvert innehåller fler än en valsedel ska valsedlarna inte godkännas utan läggas tillbaka i kuvertet.
   3. En valsedel som kan antas vara ogiltig enligt 13 kap. 7 § första stycket 1 eller 3 ska inte godkännas.
   4. En valsedel som kan antas vara ogiltig enligt någon annan av de grunder som anges i 13 kap. 7 § ska inte godkännas utan läggas tillbaka i sitt valkuvert.
   5. Valsedlar och valkuvert som avses i 2-4 ska läggas i särskilda omslag.
   6. De valsedlar som godkänts ska sorteras i grupper efter partibeteckning. Antalet valsedlar i varje grupp ska räknas.
Valsedlarna för varje parti ska sedan läggas i särskilda omslag.
   7. Omslag enligt 5 och 6 ska förseglas.

Resultatet av rösträkningen ska antecknas i det protokoll som anges i 9 kap. 16 §. Lag (2014:1384)

12 kap. 1 §

  På onsdagen efter valdagen ska valnämnden sammanträda för att granska och räkna de röster som inte räknats i vallokalerna. Sammanträdet är offentligt. Resultatet av nämndens rösträkning är preliminärt.

Vid sammanträdet ska nämnden granska
   1. fönsterkuvert och omslagskuvert för brevröst som till och med valdagen kommit in till nämnden och behållits där,
   2. fönsterkuvert och omslagskuvert för brevröst som röstmottagarna lämnat tillbaka till nämnden enligt 9 kap. 13 §,
   3. fönsterkuvert och omslagskuvert för brevröst som kommit in till nämnden innan någon av de valurnor som sägs i 2 § har tömts, och
   4. fönsterkuvert och omslagskuvert för brevröst som röstmottagarna enligt 9 kap. 12 § lagt in i särskilda omslag.

Granskningen går i tillämpliga delar till på samma sätt som enligt 9 kap. 9-12 §§.

Om det behövs ytterligare tid för att på ett betryggande sätt genomföra rösträkningen, får valnämnden fortsätta sammanträdet för rösträkning på torsdagen efter valdagen.
Lag (2014:301)

12 kap. 7 §

  När sammanträdet för rösträkning avslutats, ska valnämnden till länsstyrelsen genast överlämna
   1. nämndens protokoll, och
   2. de omslag som nämnden gjort i ordning.

Om länsstyrelsen begär det ska nämnden också överlämna röstlängderna.

Om valnämnden med stöd av 1 § fjärde stycket fortsätter sammanträdet på torsdagen efter valdagen, ska nämnden på onsdagen till länsstyrelsen lämna över de omslag som gjorts i ordning för de val som räknats färdigt fram till dess.
Lag (2014:301)

12 kap. 8 §

  Om rösträkningen avbryts ska de omslag som gjorts i ordning och övrigt valmaterial förvaras på ett säkert sätt under avbrottet. Lag (2014:301)

13 kap. 7 §

  En valsedel är ogiltig om den
   1. saknar partibeteckning,
   2. har mer än en partibeteckning,
   3. har en partibeteckning för ett parti som inte anmält sitt deltagande i valet enligt 2 kap., eller
   4. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.

Finns det fler än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om kuvertet innehåller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning, ska dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om kandidatnamn eller de särskilda personrösterna, ska namnen på valsedlarna anses obefintliga.

Vid prövningen enligt första och andra styckena bortses i förekommande fall från en partisymbol som en väljare skriver till på en valsedel. Lag (2014:1384)

13 kap. 8 §

  Ett kandidatnamn på en valsedel ska anses obefintligt om
   1. kandidaten inte är valbar eller det inte framgår klart vem som avses,
   2. kandidaten har skrivits till på en valsedel som gäller för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 2 kap., i annat fall än när kandidaten ska anses ha fått väljarens personröst enligt 7 kap. 2 § fjärde stycket,
   3. kandidaten inte är anmäld och finns på en valsedel för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 2 kap., eller
   4. kandidaten inte har samtyckt till kandidaturen enligt 2 kap.

Kandidatnamnen på en valsedel ska vidare anses obefintliga om
   1. valsedeln upptar kandidater men inte är försedd med ett markerat utrymme för personröstning,
   2. det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte framgår vem personrösten avser,
   3. markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts maskinellt, eller
   4. ordningen mellan kandidaterna inte framgår klart.

Kandidatnamn ska inte anses obefintliga på grund av att de har strukits från en valsedel som upptar kandidater. I 7 kap. 2 § tredje och fjärde styckena finns särskilda bestämmelser för det fall en väljare skriver till kandidater på en valsedel. Lag (2018:1969)

14 kap. 1 a §

  Om Sverige under en löpande valperiod får ytterligare mandat i Europaparlamentet ska den centrala valmyndigheten, på grundval av resultatet av sammanräkningen av rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet, fördela de ytterligare mandaten och fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare. Lag (2010:1327)

14 kap. 2 §

  Om det vid en beräkning enligt detta kapitel blir lika stora tal, ska lotten avgöra vilket parti, vilken kandidat eller vilken valkrets som ska få mandatet eller vilket mandat som ska återföras för ny fördelning. Lag (2014:1384)

14 kap. 2 a §

  Om det vid sammanläggningen av valsedlar i grupper för en beräkning av gruppernas röstetal enligt detta kapitel inte går att avgöra vilken grupp en valsedel med en kandidat som har skrivits till enligt 7 kap. 2 § fjärde stycket tillhör, ska lotten avgöra vilken grupp en sådan valsedel med den tillskrivna kandidaten ska anses tillhöra.
Lag (2018:1969)

14 kap. 3 §

  De fasta valkretsmandaten ska för varje valkrets fördelas proportionellt mellan partier som får delta i fördelningen.
Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för partierna med utgångspunkt i valresultatet i valkretsen. Det parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet tilldelas ett mandat.

Beräkningen ska göras med tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden. Denna innebär att så länge ett parti ännu inte tilldelats något mandat beräknas jämförelsetalet genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,2. När ett parti har fått ett mandat beräknas nytt jämförelsetal genom att partiets röstetal delas med 3. Därefter fortsätter man på samma sätt att dela partiets röstetal med närmast högre udda tal för varje tilldelat nytt mandat. Lag (2014:1384)

14 kap. 4 §

  För att avgöra hur många mandat som ett parti ska ha sammanlagt i riksdagen för att vara proportionellt representerat i hela landet ska den jämkade uddatalsmetoden tillämpas på hela landet som en valkrets. Lag (2014:1384)

14 kap. 4 a §

  Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått fler mandat än vad som motsvarar en proportionell representation i hela landet, ska överskjutande mandat återföras.

Återföringen enligt första stycket ska göras i den eller de valkretsar där partiet tilldelats mandatet eller mandaten med lägst jämförelsetal. Återföring får dock inte göras i en valkrets som har färre än tre fasta valkretsmandat.

Mandat som återförs enligt andra stycket ska, med tillämpning av bestämmelserna i 3 §, fördelas mellan de övriga partier i valkretsen som inte har uppnått proportionell representation i hela landet vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten.
Lag (2014:1384)

14 kap. 4 b §

  Om mandat har återförts i två eller flera valkretsar ska dessa mandat fördelas i den ordningen att det parti som har störst jämförelsetal tilldelas första mandatet och så vidare, allt efter storleken på jämförelsetalen för de partier som ska tilldelas mandat. Lag (2014:1384)

14 kap. 4 c §

  Varje parti ska tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att partiet ska få en representation som svarar mot dess andel av samtliga giltiga röster i landet.
Lag (2014:1384)

14 kap. 5 §

  Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3, 4 a och 4 b §§ har fått så många mandat som behövs för att det ska vara proportionellt representerat i riksdagen, ska man vid fördelningen av utjämningsmandaten bortse från partiet och de mandat det har fått. Detsamma gäller för ett parti och de mandat partiet fått, om det fått mindre än 4 procent av rösterna i landet.

Av de utjämningsmandat som ett parti har fått tillförs det första den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten har större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående mandat tillförs ett efter ett den valkrets där partiet för varje gång har störst jämförelsetal vid en fortsatt tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden på partiets röstetal i valkretsarna. I en valkrets där partiet inte har fått något fast valkretsmandat ska dock jämförelsetalet vid tilldelningen av det första mandatet vara lika med partiets röstetal. Lag (2014:1384)

14 kap. 6 §

  Mandaten i kommunfullmäktige i en kommun som är en enda valkrets ska fördelas mellan partier som fått minst 2 procent av rösterna i kommunen. I en kommun som är indelad i två eller flera valkretsar ska mandaten fördelas mellan partier som fått minst 3 procent av rösterna i kommunen.

Mandaten i landstingsfullmäktige ska fördelas mellan partier som fått minst 3 procent av rösterna i landstinget.

Mandaten i Europaparlamentsvalet ska fördelas mellan partier som fått minst 4 procent av rösterna i landet. Lag (2014:1384)

14 kap. 8 §

  Vid fördelningen av mandat i sådana landsting och kommuner som är indelade i valkretsar tillämpas bestämmelserna om riksdagsval i 3-5 §§ på motsvarande sätt.
Lag (2014:1384)

14 kap. 9 §

  I första hand ska ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal. Persoligt röstetal ska fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen.

Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda personröster som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats särskilda personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje kandidat i gruppen. En kandidats personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för kandidaten under samma partibeteckning. Den kandidat som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen, den som har näst störst tar andra plats och så vidare enligt samma grund. Lag (2010:1416)

14 kap. 16 §

  Ersättare i kommunfullmäktige utses i första hand på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 9 §.

I andra hand utses ersättare genom en beräkning inom det parti för vilket han eller hon har blivit vald. Vid varje beräkning tas hänsyn bara till de valsedlar som upptar ledamotens namn och som därför gällde för detta namn, när det fick plats i ordningen. Varje valsedel gäller som en hel röst. Röstvärdet ska tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln av dem som inte blivit utsedda till ledamot. Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den ledamot som beräkningen avser.

Om det antal ersättare som har utsetts är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 8 § andra stycket kommunallagen (2017:725) och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter. Då ska även namnet på en kandidat som genom valet blivit utsedd till ersättare för den ledamot som beräkningen avser anses som obefintligt. I övrigt görs på det sätt som anges i första och andra stycket.

Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 8 § andra stycket kommunallagen och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare beräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt.

Om andelen ersättare av de platser som ett parti fått utgör ett brutet tal, ska detta avrundas till närmast högre hela tal. Lag (2017:748)

14 kap. 22 §

  Om en ersättare i landstingsfullmäktige har utsetts till ordinarie ledamot, blivit invald i en annan valkrets efter ett omval där eller avgått som ersättare av någon annan orsak, ska länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande göra nya beräkningar och utse ytterligare en ersättare för varje ledamot som berörs.

Ersättare för en annan ledamot som har utsetts i stället för en ledamot som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna ledamoten.

Vid beräkningen ska samma beräkning tillämpas som när ersättare utses. Kan någon ersättare inte utses enligt första stycket, utses ingen ersättare. Lag (2018:28)

14 kap. 23 §

  Om en ersättare i kommunfullmäktige har utsetts till ordinarie ledamot, blivit invald i en annan valkrets efter ett omval där eller avgått som ersättare av någon annan orsak, ska länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande göra nya beräkningar och utse ytterligare en ersättare för varje ledamot som berörs. I de fall antalet ersättare också efter det att ersättare har avgått uppgår till minst det antal som fullmäktige bestämt, ska en ny ersättare utses bara om ledamoten i annat fall skulle komma att sakna ersättare som utsetts för henne eller honom.

Ersättare för en annan ledamot som har utsetts i stället för en ledamot som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna ledamoten.

Vid beräkningen ska 16 § tillämpas. Kan någon ersättare inte utses enligt första stycket, utses ingen ersättare.
Lag (2018:28)

14 kap. 25 §

  När den centrala valmyndigheten har fördelat mandaten mellan partierna och utsett ledamöter och ersättare, ska valresultatet kungöras genom att det anslås på myndighetens fysiska anslagstavla och publiceras på myndighetens webbplats. Därmed är valet avslutat.

På samma sätt ska det kungöras när nya ledamöter och ersättare har utsetts enligt 18-20 och 24 §§.

I fråga om kungörandet tillämpas lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
Lag (2018:28)

15 kap. 2 §

  Har upphävts genom lag (2014:301)

15 kap. 3 §

  Hos Valprövningsnämnden får överklagas
   1. följande beslut av länsstyrelsen:
      a) beslut enligt 4 kap. 8 och 13 §§ om fastställande av valkretsindelning för val till landstings- och kommunfullmäktige,
      b) beslut enligt 4 kap. 10 och 14 §§ om antalet valkretsmandat för val till landstings- och kommunfullmäktige,
      c) beslut enligt 4 kap. 17 § om indelning i valdistrikt,
   2. länsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut om rättelse i en röstlängd,
   3. följande beslut av den centrala valmyndigheten eller, i förekommande fall, länsstyrelsen:
      a) beslut enligt 4 kap. 3 § om antalet valkretsmandat vid val till riksdagen,
      b) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om registrering av partibeteckning,
      c) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om anmälan av kandidater eller 6 kap. om valsedlar,
      d) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om anmälan om deltagande i val,
   4. länsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut att fastställa utgången av ett val eller beslut om att utse nya ledamöter eller ersättare enligt 14 kap. 18-24 §§.
Lag (2014:1384)

15 kap. 5 §

  Ett överklagande av ett beslut att fastställa utgången av ett val enligt 3 § 4 ska ges in till Valprövningsnämnden.

Ett överklagande av beslut i andra fall ska ges in till den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet (beslutsmyndigheten). Lag (2018:28)

15 kap. 6 §

  Ett överklagande ska ha kommit in till beslutsmyndigheten eller, när det gäller ett överklagande av beslut att fastställa utgången av ett val enligt 3 § 4, till Valprövningsnämnden
   1. i ett ärende som avses i 3 § 1 samt 3 a och b: senast inom tre veckor från den dag det överklagade beslutet kungjordes eller, om beslutet inte har kungjorts, inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet,
   2. i ett ärende som avses i 3 § 2: senast onsdagen före valdagen,
   3. i ett ärende som avses i 3 § 3 c: senast inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet,
   4. i ett ärende som avses i 3 § 3 d: senast inom en vecka från den dag det överklagade beslutet kungjordes eller, om beslutet inte har kungjorts, inom en vecka från den dag klaganden fick del av beslutet,
   5. i ett ärende som avses i 3 § 4: tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att valet avslutades eller, om överklagandet gäller beslut om att utse nya ledamöter eller ersättare enligt 14 kap. 18-24 §§, inom tio dagar efter det att sammanräkningen avslutades.

Det är Valprövningsnämnden som avgör om överklagandet har kommit in i rätt tid. Lag (2018:28)

15 kap. 7 §

  Om ett överklagande som ska ges in till beslutsmyndigheten har kommit in till Valprövningsnämnden inom överklagandetiden, ska det tas upp till prövning även om skrivelsen med överklagandet inte har kommit till beslutsmyndigheten i tid.

Om ett överklagande av ett beslut att fastställa utgången av ett val enligt 3 § 4 har kommit in till beslutsmyndigheten inom överklagandetiden, ska det tas upp till prövning även om skrivelsen med överklagandet inte har kommit till Valprövningsnämnden i tid. Lag (2018:28)

15 kap. 8 §

  I de ärenden som avses i 3 § 4 ska samtliga överklaganden på en gång kungöras genom att de anslås på Valprövningsnämndens fysiska anslagstavla och publiceras på nämndens webbplats snarast möjligt efter att tiden för överklagande har gått ut. I fråga om kungörandet tillämpas lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

Beslutsmyndigheten ska skyndsamt till Valprövningsnämnden överlämna de överklaganden av beslut om att utse nya ledamöter eller ersättare enligt 14 kap. 18-24 §§ som har kommit in till beslutsmyndigheten. Lag (2018:28)

15 kap. 9 §

  Beslutsmyndigheten ska skyndsamt till Valprövningsnämnden yttra sig över de överklaganden som den överlämnar till nämnden. Lag (2018:28)

15 kap. 10 §

  Ett beslut genom vilket någon har förordnats till ledamot i landstings- eller kommunfullmäktige eller till ersättare gäller även om beslutet har överklagats. Om någon annan förordnats till ledamot eller ersättare med anledning av överklagandet, gäller det beslutet så snart det val eller den sammanräkning har avslutats som ledamoten eller ersättaren blivit förordnad genom.

Ledamöter i Europaparlamentet tillträder sitt uppdrag då de förordnats och deras behörighet prövats av Europaparlamentet.

Bestämmelserna om inhibition i 48 § förvaltningslagen (2017:900) tilllämpas inte i fråga om förordnande som avses i denna paragraf. Lag (2018:823)

15 kap. 13 §

  Valprövningsnämnden ska upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen
   1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller
   2. om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Ett omval till riksdagen, landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige avser endast det antal fasta mandat och utjämningsmandat som tilldelades den eller de valkretsar som är berörda vid det upphävda valet. Lag (2018:28)

15 kap. 16 §

  I fråga om beslut som får överklagas enligt detta kapitel tillämpas inte 37-39 §§ förvaltningslagen (2017:900). Lag (2018:823)