Förordning (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen

13 av 26 paragrafer (50 %) har ändrats i förordning (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen sedan utfärdandet (t.om. SFS 2018:480). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Förordning (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen upphävdes 2019-04-01 genom SFS 2019:84


Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2019-10-13


1 §

  Kustbevakningen har till uppgift att bedriva sjöövervakning och utföra räddningstjänst till sjöss.
Kustbevakningen ska också ha förmåga att förebygga, motstå och hantera krissituationer inom sitt ansvarsområde. Verksamheten bedrivs inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt på land i anslutning till dessa vatten. Vad gäller sjöar, kanaler och vattendrag omfattar verksamheten enbart Vänern och Mälaren samt i fråga om miljöräddningtjänst också Vättern.

Kustbevakningen får med stöd av särskilda föreskrifter eller beslut bedriva verksamhet även utanför de områden som anges i första stycket.

Kustbevakningen ska samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter.
Förordning (2010:525)

4 §

  Kustbevakningen ska utreda och besluta i ärenden om vattenföroreningsavgift samt ta emot sådana avgifter.
Förordning (2010:525)

5 §

  Kustbevakningen ska i den utsträckning som följer av föreskrifter, och i förekommande fall efter överenskommelse med annan myndighet, bedriva tillsyns- och kontrollverksamhet i fråga om bl.a.
   1. sjötrafik, sjösäkerhet och transport av farligt gods,
   2. fartygs registrering och identifiering,
   3. personers inresa i, utresa från och vistelse i Sverige,
   4. in- och utförsel av varor,
   5. fiske och därtill anknuten verksamhet,
   6. jakt och annat ianspråktagande av naturresurser,
   7. skydd av miljö- och naturvårdsintressen, och
   8. skyddsobjekt och tillträde för utländska statsfartyg.
Förordning (2012:593)

7 §

  Kustbevakningen ska vara kontaktpunkt för sjötrafiken i fråga om anmälningar enligt föreskrifter om gränskontroll avseende personer och i fråga om sjöfartsskydd enligt överenskommelse med annan myndighet.

Kustbevakningen är behörig myndighet att ta emot och besvara förfrågningar om huruvida ett fartyg är svenskt enligt
   1. tilläggsprotokollet mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, och
   2. Förenta nationernas konvention den 10 mars 1988 för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet med dess protokoll den 14 oktober 2005. Förordning (2014:438)

8 §

  Kustbevakningen ska utanför det område som avses i 1 § första stycket bedriva sådan övervakning av fisket som är en svensk myndighets uppgift och som följer av
   1. konventionen av den 31 december 1932 mellan Sverige och Danmark angående fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen (SÖ 1933:13),
   2. avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ömsesidigt tillträde till fisket i Skagerrak för fartyg som för dansk, norsk och svensk flagg,
   3. gränsälvsöverenskommelsen av den 11 november 2009 mellan Sverige och Finland (SÖ 2010:21), och
   4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG.

För verksamhet enligt första stycket 4 får Kustbevakningen utse behöriga tjänstemän att vara gemenskapsinspektörer.
Förordning (2014:1556)

11 §

  Kustbevakningen ska i enlighet med särskilda föreskrifter ansvara för miljöräddningstjänsten till sjöss i syfte att begränsa konsekvenserna av olyckor och utsläpp.
Kustbevakningen ska ha beredskap för och på anmodan av räddningsledare delta i sjöräddningstjänst och annan räddningstjänst och därigenom bidra till ökad sjösäkerhet, att människoliv kan räddas, att personskador begränsas och att konsekvenserna för egendom och miljö minskas.
Förordning (2010:525)

12 §

  Kustbevakningen får, utöver vad som följer av 9 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, begära bistånd från och lämna bistånd till utländska myndigheter vid räddningsinsatser enligt
   1. överenskommelsen av den 13 september 1983 om samarbete vid bekämpning av förorening av Nordsjön genom olja och andra skadliga ämnen (SÖ 1984:13),
   2. konventionen av den 9 april 1992 om skydd av Östersjöområdets marina miljö (SÖ 1996:22),
   3. konventionen av den 30 november 1990 om beredskap för, insatser vid och samarbete vid föroreningar genom olja (SÖ 1992:16),
   4. tilläggsprotokollet till konventionen under 3 om beredskap för, insatser vid och samarbete vid olyckor förorsakade av farliga och skadliga ämnen 2000 (SÖ 2003:47), och
   5. avtalet om samarbete om beredskap för och insatser vid förorening av den marina miljön genom olja i Arktis.

Vid miljöräddningsinsatser till sjöss får Kustbevakningen även begära bistånd från och lämna bistånd till de länder som deltar i samarbetet inom ramen för Europaparlamentets och rådets beslut 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen. Sådant bistånd får dock endast lämnas under förutsättning att den stat som har begärt biståndet garanterar Kustbevakningen full kostnadstäckning för dess insatser.

Kustbevakningen får vidare begära bistånd vid miljöräddningsinsatser till sjöss av Europeiska unionens sjösäkerhetsbyrå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 724/2004 av den 31 mars 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå. Förordning (2014:1556)

13 §

  Innan Kustbevakningen beslutar att begära eller lämna bistånd enligt 12 § eller 9 kap. 1 § första stycket lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska myndigheten informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om de åtgärder som den avser att vidta. Förordning (2014:1556)

14 §

  Har upphävts genom förordning (2010:525)

15 a §

  Kustbevakningen ska utöva tillsyn enligt lagen (2015:280) om rapportering av olyckor vid olje- och gasverksamhet till havs utanför Europeiska unionen.

Kustbevakningen ska vara kontaktpunkt och ansvara för utbyte av information enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Kustbevakningen ska även ansvara för de uppgifter som i övrigt följer av artikel 32 i direktiv 2013/30/EU, i den ursprungliga lydelsen. Förordning (2015:306)

19 §

  För att bistå Kustbevakningen i arbetet med att samordna civil sjöövervakning och förmedla sjöinformation ska det vid myndigheten finnas ett samrådsorgan för civil sjöövervakning och sjöinformation.

Samrådsorganet består av myndighetens chef, som är ordförande, och högst tolv andra ledamöter samt ersättare för dessa.
Myndighetens chef får sätta en annan tjänsteman vid Kustbevakningen i sitt ställe som ordförande i samrådsorganet.
Förordning (2010:525)

24 §

  Kustbevakningen ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101) och internrevisionsförordningen (2006:1228).
Förordning (2018:480)

25 §

  Kustbevakningen får ta ut avgifter för sin uppdragsverksamhet. Inkomsterna från avgiftsbelagd verksamhet disponeras av myndigheten.

Myndigheten får meddela föreskrifter om avgifternas storlek.
Förordning (2010:525)