Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan

42 av 68 paragrafer (62 %) har ändrats i förordning (2009:130) om yrkeshögskolan sedan utfärdandet (t.om. SFS 2019:63). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2019-08-20


1 kap. 1 §

  Den som enligt 4 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan får vara utbildningsanordnare får ansöka om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan.

Första stycket samt 2-5 och 7 §§ gäller inte för sådana enstaka kurser som avses i 2 kap. 6 §. Förordning (2017:15)

1 kap. 3 §

  För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan krävs det utöver vad som anges i 3, 5, 6, 12 och 13 §§ lagen (2009:128) om yrkeshögskolan att
   1. utbildningen
      a) svarar mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller en utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller
      b) medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, och
   2. utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt lagen om yrkeshögskolan och 2-4 kap. denna förordning.
Förordning (2017:15)

1 kap. 5 §

  Beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan ska innehålla uppgifter om
   1. den tid beslutet avser,
   2. högsta antal årsplatser,
   3. utbildningens lokalisering,
   4. huruvida studerandeavgifter får tas ut, och
   5. i vilken omfattning en kurs inom utbildningen får bedrivas som enstaka kurs.

Till beslutet ska en utbildningsplan för utbildningen enligt 2 kap. 7 § denna förordning eller 6 § förordningen (2017:13) om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan bifogas. Förordning (2017:15)

1 kap. 6 §

  Regeringen beslutar särskilt om det sammanlagda antalet årsplatser för de utbildningar inom yrkeshögskolan för vilka statsbidrag eller särskilda medel enligt 5 kap. inte lämnas. Sådana årsplatser fördelas av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Myndigheten ska vid sitt beslut enligt första stycket särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning
   1. i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället,
   2. finansieras av arbetslivet, och
   3. har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering.

Myndigheten ska vid sitt beslut även beakta resultat från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning.
Förordning (2019:63)

1 kap. 8 §

  Undantag från denna förordning när det gäller uppdragsutbildning och behörighetsgivande förutbildning finns i förordningen (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning och förordningen (2017:13) om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan.
Förordning (2017:15)

1 kap. 9 §

  En sådan anordnare av utbildning inom yrkeshögskolan som ska tillämpa förvaltningslagen (2017:900) behöver inte tillämpa bestämmelserna i 25 och 32 §§ i den lagen om kommunikation och motivering av beslut i ärenden om betygssättning enligt 2 kap. eller antagning enligt 4 kap. 2 § första stycket 2.

Om en motivering har utelämnats ska en sådan om möjligt lämnas i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Förordning (2018:1041)

2 kap. 1 §

  I 6 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan anges de allmänna målen för utbildningen och vad som ska karakterisera den.

Därutöver gäller de särskilda mål och krav som enligt 7 § första stycket 9 ska gälla för en examen.
Förordning (2017:852)

2 kap. 3 §

  För varje utbildning ska det finnas en ansvarig utbildningsanordnare som ansvarar för att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och enligt denna och andra förordningar.

Den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att
   1. det finns platser för lärande i arbete på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om sådant lärande ingår i utbildningen,
   2. det finns vägledning om studiealternativ, antagning och tillträde samt yrkesvägledning, och
   3. de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen får sådant stöd. Förordning (2016:155)

2 kap. 4 §

  Utbildningen ska bedrivas i form av en eller flera kurser.

Utbildningens omfattning ska anges enligt ett poängsystem, där fem poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. En poäng benämns yrkeshögskolepoäng. Förordning (2017:15)

2 kap. 6 §

  Om det efter att en utbildning har påbörjats konstateras att det finns tomma platser på utbildningen kan sökande antas till en eller flera kurser inom utbildningen (enstaka kurs), även om kursen eller kurserna var och en för sig eller tillsammans omfattar mindre än 100 yrkeshögskolepoäng.

Utbildningsanordnaren ska anmäla till Myndigheten för yrkeshögskolan att en enstaka kurs ska bedrivas.

Myndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om anmälan. Förordning (2017:15)

2 kap. 6 a §

  Undervisningen får bedrivas på engelska, om det är befogat utifrån arbetsmarknadens behov. Det allmännas särskilda ansvar enligt språklagen (2009:600) för att svenskan används och utvecklas ska beaktas. Förordning (2011:110)

2 kap. 7 §

  För varje utbildning ska det finnas en utbildningsplan. Av planen ska följande framgå:
   1. den ansvariga utbildningsanordnaren och, i förekommande fall, övriga utbildningsanordnare,
   2. utbildningens mål och inriktning samt den eller de kurser som ingår i utbildningen,
   3. om undervisningen helt eller delvis bedrivs på engelska,
   4. utbildningens omfattning, huvudsakliga uppläggning och organisation,
   5. omfattningen av lärande i arbete på en arbetsplats om sådant lärande ingår i utbildningen,
   6. antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar,
   7. de krav på särskilda förkunskaper som ställs upp enligt 3 kap. 3 §,
   8. de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande till utbildningen,
   9. de särskilda mål och krav som ska gälla för en examen om utbildningen kan få avslutas med en sådan, och
   10. hur utbildningen ska kvalitetssäkras.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om utbildningsplanen. Förordning (2016:155)

2 kap. 8 §

  För utbildningar med inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll får Myndigheten för yrkeshögskolan meddela föreskrifter om vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla studerande ska ha uppnått vid utbildningens slut. Det ska vara fråga om en utbildning som
   1. det ställs vissa krav på i lag eller förordning,
   2. leder till ett yrke eller en funktion där det ställs vissa krav på utbildningens examen för att legitimation för yrket eller funktionen ska kunna utfärdas eller där det ställs andra krav på utbildningen för behörighet, godkännande eller certifiering för yrket eller funktionen,
   3. leder till ett yrke som har en samhällsviktig funktion, eller
   4. av säkerhetsskäl måste ha ett nationellt likvärdigt innehåll.

Myndigheten får även meddela föreskrifter om andra utbildningar med inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll än sådana som anges i första stycket.

Innan myndigheten meddelar föreskrifterna ska den höra företrädare för berörda myndigheter och organisationer.
Förordning (2012:643)

2 kap. 9 §

  För varje kurs ska det finnas en kursplan. Av kursplanen ska följande framgå:
   1. kursens benämning,
   2. det antal yrkeshögskolepoäng som kursen omfattar,
   3. målen för kursen,
   4. kursens huvudsakliga innehåll,
   5. om kursen helt eller delvis ges på engelska, och
   6. de principer för betygssättning och former för kunskapskontroll som ska tillämpas.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om kursplanen. När det gäller utbildningar som avses i 8 § får dessa föreskrifter även avse kursens specifika innehåll.
Förordning (2012:643)

2 kap. 13 §

  En utbildning får avslutas med en yrkeshögskoleexamen, om
   1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i utbildningen,
   2. den studerande uppfyller följande krav på kunskaper: specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om och överblick över områden gränsande till det egna arbets- eller studieområdet, samt kunskaper om arbetsprocesser och kvalitetskriterier inom ett arbets- eller studieområde,
   3. den studerande uppfyller följande krav på färdigheter: kan planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, kan lösa sammansatta problem inom ett arbets- eller studieområde, samt kommunicera åtaganden och lösningar inom ett arbets- eller studieområde på minst ett främmande språk,
   4. den studerande uppfyller följande krav på kompetenser: kan självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling, kan övervaka arbets- eller studieverksamhet samt slutföra förelagda projekt,
   5. utbildningen omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng, och
   6. den studerande inom ramen för kursfordringarna har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Förordning (2015:939)

2 kap. 14 §

  En utbildning får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen, om
   1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i utbildningen,
   2. den studerande uppfyller följande krav på kunskaper: avancerade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling, djup kunskap inom någon del av området samt orientering i områdets aktuella forsknings och utvecklingsfrågor,
   3. den studerande uppfyller följande krav på färdigheter: kan identifiera, formulera, analysera, lösa problem och utföra komplexa uppgifter samt kan kommunicera åtaganden och lösningar inom arbets- eller studieområdet i såväl nationella som internationella sammanhang,
   4. den studerande uppfyller följande krav på kompetenser: kan värdera information och metoder inom arbets- eller studieområdet med hänsyn till relevanta sociala, etiska och vetenskapliga aspekter, kan tillämpa specialiserad kunskap för utveckling inom arbets- eller studieområdet samt ta ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i arbetet,
   5. utbildningen omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng,
   6. minst en fjärdedel av utbildningstiden består av lärande i arbete på en arbetsplats, och
   7. den studerande inom ramen för kursfordringarna har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Förordning (2015:939)

2 kap. 14 a §

  Myndigheten för yrkeshögskolan får, utöver vad som framgår av 8 §, meddela ytterligare föreskrifter om vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som ska ha uppnåtts vid utbildningens slut för att utbildningen ska få avslutas med en yrkeshögskoleexamen enligt 13 § eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen enligt 14 §. Förordning (2015:939)

2 kap. 17 §

  Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för att säkerställa likvärdighet när det gäller betyg, examensarbete samt examens- och utbildningsbevis.

Myndigheten får även meddela föreskrifter om att den ansvariga utbildningsanordnaren ska lämna uppgifter till myndigheten om de studerande och deras studieresultat, betyg och examina.
Myndigheten får meddela föreskrifter om på vilket sätt och när uppgifterna ska lämnas. Förordning (2012:643)

3 kap. 1 §

  Grundläggande behörighet att antas till utbildningen har den som
   1. har avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning,
   2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1,
   3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller
   4. genom svensk eller utländsk utbildning eller praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om kraven i första stycket 2. Förordning (2016:1000)

3 kap. 3 §

  För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i 1 och 2 §§ ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper.

Om det finns särskilda skäl får kraven på särskilda förkunskaper även avse yrkeserfarenhet och andra kunskaper än sådana som avses i första stycket, om de är av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Utöver krav på kunskaper får det även ställas villkor som är en förutsättning för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Förordning (2016:155)

3 kap. 3 a §

  Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper och om sådana villkor som avses i 3 § tredje stycket. Förordning (2017:15)

3 kap. 4 §

  Behörig att antas till utbildningen är, trots vad som anges i 1-3 §§, även den som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sådana sökande.
Förordning (2014:1098)

3 kap. 6 §

  Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom lottning. Förordning (2016:155)

3 kap. 7 §

  Urvalsgrunden särskilt prov får endast avse kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Urvalsgrunden tidigare utbildning ska i första hand avse utbildning på gymnasial nivå. Annan tidigare utbildning får användas som urvalsgrund om det finns särskilda skäl.

Urvalsgrunden yrkeserfarenhet får endast användas om det finns särskilda skäl. Förordning (2016:155)

3 kap. 8 §

  Om det finns särskilda skäl, får utbildningsanordnaren i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildningen får
   1. anstånd med att påbörja studierna, eller
   2. fortsätta sina studier efter studieuppehåll.

Anstånd eller studieuppehåll enligt första stycket får medges inom den tid som beslutet om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan avser.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela närmare föreskrifter om anstånd och studieuppehåll.
Förordning (2017:852)

4 kap. 1 §

  Hos den ansvariga utbildningsanordnaren ska det finnas en ledningsgrupp för utbildningen. Om en utbildningsanordnare är ansvarig för flera utbildningar, får ledningsgruppen vara gemensam för dessa.

En ledningsgrupp för utbildningar som är av särskilt värde för individen och samhället inom ett eller flera smala yrkesområden får vara gemensam för flera utbildningsanordnare. Förordning (2013:873)

4 kap. 2 §

  Ledningsgruppen för utbildningen ska
   1. se till att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, denna och andra förordningar och föreskrifter som har meddelats av Myndigheten för yrkeshögskolan samt i enlighet med beslut av myndigheten,
   2. anta sökande till utbildningen,
   3. pröva frågor om tillgodoräknande enligt 2 kap. 12 §,
   4. utfärda examens- och utbildningsbevis, och
   5. svara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs.

Ledningsgruppen får när det gäller en enstaka kurs överlåta de uppgifter som avses i första stycket 2 och 4 till utbildningsanordnaren. Förordning (2017:15)

4 kap. 3 §

  Ledningsgruppen ska bestå av
   1. företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen,
   2. minst en företrädare för skolväsendet,
   3. minst en företrädare för de studerande, och
   4. den person som avses i 6 §.

Om ledningsgruppen är gemensam för flera utbildningsanordnare, ska varje sådan person som avses i 6 § ingå i gruppen.

Den eller, om ledningsgruppen är gemensam för flera utbildningsanordnare, de ansvariga utbildningsanordnarna får utse ledamöter utöver dem som anges i första och andra styckena.

Ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska dessutom bestå av minst en företrädare för ett universitet eller en högskola som utsetts av universitetet eller högskolan.
Förordning (2017:852)

4 kap. 4 §

  Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta om undantag från kraven i 3 § första stycket 2 och fjärde stycket.

När det gäller utbildningar som är av särskilt värde för individen och samhället inom ett eller flera smala yrkesområden får myndigheten efter ansökan besluta att en ledningsgrupp för en eller flera sådana utbildningar får ha en annan sammansättning än vad som följer av 3 §.

Myndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om sådana ansökningar som avses i första och andra styckena.
Förordning (2019:63)

4 kap. 4 a §

  Flertalet av ledamöterna i en ledningsgrupp ska vara företrädare för arbetslivet. Detta är dock inte ett krav när det gäller en sådan ledningsgrupp som avses i 4 § andra stycket. Förordning (2017:852)

4 kap. 8 §

  Den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den tillsyn över utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Med tillsyn avses i denna förordning en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att utbildningsanordnaren ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.
Förordning (2016:155)

4 kap. 9 §

  Utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den kvalitetsgranskning av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier.

Myndigheten får meddela föreskrifter om kvalitetskriterier. Innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten höra företrädare för arbetslivet.
Förordning (2016:155)

4 kap. 10 §

  Utbildningsanordnaren är skyldig att utvärdera verksamheten och att medverka i den uppföljning och utvärdering av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Förordning (2016:155)

4 kap. 11 §

  Utbildningsanordnaren ska till Myndigheten för yrkeshögskolan lämna de uppgifter som myndigheten begär för myndighetens tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering. Myndigheten får besluta att uppgifterna ska lämnas till någon annan.

Myndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om det uppgiftslämnande som avses i första stycket.
Förordning (2016:155)

5 kap. 2 §

  För utbildningar inom yrkeshögskolan får statsbidrag lämnas till kommuner, landsting eller enskilda fysiska eller juridiska personer och särskilda medel får lämnas till universitet eller högskolor som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434).

Statsbidrag respektive särskilda medel får även lämnas till dem som anges i första stycket för kostnader för
   1. undervisning i svenska med yrkesinriktning i utbildningarna, och
   2. särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionsnedsättning i utbildningarna. Förordning (2016:155)

5 kap. 4 §

  Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om statsbidrag eller särskilda medel efter ansökan av den som enligt 4 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan får anordna en utbildning inom yrkeshögskolan.

Det ska anges i ansökan om den avser statsbidrag eller särskilda medel för en enstaka kurs eller för annan utbildning inom yrkeshögskolan.

Myndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om ansökan. Förordning (2017:15)

5 kap. 4 a §

  Har upphävts genom förordning (2014:1098)

5 kap. 5 §

  Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning
   1. i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället,
   2. finansieras av arbetslivet, och
   3. har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering.

Om det finns särskilda skäl, får myndigheten bortse från första stycket 2 när det gäller en utbildning som medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället.

Myndigheten ska vid fördelningen även beakta resultat från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning.
Förordning (2019:63)

5 kap. 11 §

  Om någon bestämmelse eller något villkor som gäller för statsbidrag enligt denna förordning i väsentlig mån har åsidosatts, får Myndigheten för yrkeshögskolan besluta att bidrag helt eller delvis ska hållas inne från kommande utbetalningar i väntan på rättelse. Om rättelse inte görs, får myndigheten besluta att det innehållna beloppet ska dras av från statsbidraget. Förordning (2010:596)

7 kap. 1 §

  En studerande på en utbildning inom yrkeshögskolan, som anordnas av staten, en kommun eller ett landsting, får avskiljas från utbildningen under de villkor som anges i 19 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.

Frågor om avskiljande prövas av Högskolans avskiljandenämnd enligt 8-20 §§ förordningen (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning och 8 § förordningen (2007:990) med instruktion för Högskolans avskiljandenämnd.

Nämnden tar upp frågor om avskiljande endast efter skriftlig anmälan från ledningsgruppen för utbildningen. Den ansvariga utbildningsanordnaren är den studerandes motpart hos Högskolans avskiljandenämnd eller hos domstolen, om ett beslut av nämnden i fråga om avskiljande överklagas.
Förordning (2009:943)

8 kap. 1 §

  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av Myndigheten för yrkeshögskolan än beslut enligt 5 kap. 11 § får dock inte överklagas. Förordning (2018:1041)

8 kap. 2 §

  Ett beslut av den ansvariga utbildningsanordnaren om avslag på en studerandes begäran att få examensbevis eller utbildningsbevis får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Utöver vad som anges i första stycket får följande beslut av ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman överklagas till Överklagandenämnden för högskolan:
   1. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildningen,
   2. beslut om tillgodoräknande av utbildning, och
   3. beslut om att inte bevilja den som är antagen till utbildning anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll.

Beslut av Överklagandenämnden för högskolan enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2017:852)