Förordning (2010:178) om skatt på energi

26 av 39 paragrafer (67 %) har ändrats i förordning (2010:178) om skatt på energi sedan utfärdandet (t.om. SFS 2017:1235). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2019-08-19


1 a §

  Med huvudsaklig verksamhet förstås
   1. i 7 b och 7 c §§ den verksamhet där den största volymen bränsle avses att tillverkas, bearbetas, lagras eller tas emot, och
   2. i 15 a § den verksamhet där den största volymen bränsle förbrukats under den period som ansökan om återbetalning avser. Förordning (2016:507)

2 §

  Skatteverket får meddela föreskrifter om
   1. förfarandet vid märkning och färgning enligt 14 §,
   2. godkännande av skatteupplag,
   3. säkerhet enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi,
   4. inbetalning av särskild avgift enligt 10 kap. 5 § lagen om skatt på energi,
   5. det tekniska förfarandet för uppgiftslämnande i det datoriserade systemet,
   6. hantering och dokumentation av alternativa bevis enligt 6 kap. 8 a § lagen om skatt på energi, dokument i reservsystemet och ledsagardokument,
   7. inköp av bränsle befriat från skatt enligt 8 kap. 1 § tredje stycket lagen om skatt på energi,
   8. avdrag för skatt på bränsle enligt 7 kap. 1 § första stycket 3-5 lagen om skatt på energi,
   9. upplagshavares och skattebefriade förbrukares bokföring enligt 4 kap. 3 a § och 8 kap. 2 § lagen om skatt på energi, och
   10. hantering av mottagningsrapporter, när bränsle tas emot av mottagare som avses i 3 a kap. 2 § första stycket 1 d lagen om skatt på energi.

Skatteverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen om skatt på energi. Förordning (2017:1235)

4 §

  Har upphävts genom förordning (2011:1477)

5 §

  Frågor om upplagshavare, skatteupplag, registrerade varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare, representant vid distansförsäljning, lagerhållare, skattebefriade förbrukare och frivilligt skattskyldiga prövas av Skatteverket.

Beslut om godkännande av upplagshavare, skatteupplag, registrerade varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare, representant vid distansförsäljning, lagerhållare, skattebefriade förbrukare och frivilligt skattskyldiga meddelas efter särskild ansökan. Förordning (2016:1082)

7 §

  I en ansökan om godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare, tillfälligt registrerad varumottagare eller registrerad avsändare eller av skatteupplag, ska anges vilket eller vilka bränslen sökanden avser att godkännandet ska omfatta.

I ett beslut om godkännande ska anges för vilket eller vilka bränslen godkännandet gäller.

Bränslet ska anges enligt de koder som finns i bilaga II i kommissionens förordning (EG) 684/2009 av den 24 juli 2009 om genomförande av rådets direktiv 2008/118/EG vad gäller datoriserade förfaranden för flyttning av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov. Förordning (2017:1235)

7 a §

  Ett företag som ansöker om godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare eller lagerhållare ska i sin ansökan lämna uppgifter om
   1. vilken typ av företag (inom kategorin små eller medelstora respektive inom kategorin stora) det hör till enligt bilaga I till Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget,
   2. den region där det är beläget på NUTS 2-nivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och
   3. det verksamhetsområde det hör till på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen. Förordning (2016:507)

7 b §

  Ett företag som ansöker om godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare eller lagerhållare ska vid fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet enligt 7 a § 2 ange den region på NUTS 2-nivå där företagets huvudkontor finns.

Om företaget ansöker om godkännande som upplagshavare eller lagerhållare och avser att driva verksamhet som innebär att företaget är en stödmottagare enligt 1 kap. 11 b § lagen (1994:1776) om skatt på energi, ska även regionen för sådan verksamhet anges på den NUTS 2-nivå där företagets huvudsakliga verksamhet avses att drivas inom respektive stödordning.

Andra stycket gäller även ett företag som ansöker om godkännande som registerad varumottagare och avser att driva en verksamhet som innebär att företaget är en stödmottagare enligt 1 kap. 11 b § 2 lagen om skatt på energi.
Förordning (2016:1082)

7 c §

  Ett företag som ansöker om godkännande som upplagshavare, registerad varumottagare eller lagerhållare ska vid fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet enligt 7 a § 3 ange det verksamhetsområde som företagets verksamhet huvudsakligen hör till på Nace-gruppnivå. Om företaget avser att driva verksamhet som innebär att företaget är en stödmottagare enligt 1 kap. 11 b § lagen (1994:1776) om skatt på energi, ska huvudsakligt verksamhetsområde även anges för respektive stödordning. Förordning (2016:507)

7 d §

  I en ansökan om godkännande som frivilligt skattskyldig ska den sökande ange vilket eller vilka förbrukningsändamål godkännandet är avsett att grundas på.

I ett beslut om godkännande ska det anges vilket eller vilka förbrukningsändamål som godkännandet grundas på.
Förordning (2016:1082)

8 §

  Upplagshavare, registrerade varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare, lagerhållare, skattebefriade förbrukare och frivilligt skattskyldiga ska anmäla till Skatteverket om
   1. det sker betydande ändringar av ägarförhållandena,
   2. firmatecknare, revisor eller styrelse ändras, eller
   3. det i övrigt sker ändringar av de uppgifter som
      a) har lämnats eller skulle ha lämnats i samband med ansökan om godkännande, eller
      b) efter godkännandet har anmälts till Skatteverket.

Upplagshavare, registrerade varumottagare och registrerade avsändare ska även anmäla till Skatteverket om grunderna för beräkningen av ställd säkerhet ändras. Detsamma gäller den som säljer bränsle till Sverige genom distansförsäljning enligt 4 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Upplagshavare ska även anmäla till Skatteverket om det sker ändringar av de uppgifter som lämnats i ansökan om godkännande av skatteupplag eller av sådana uppgifter avseende det godkända skatteupplaget som senare lämnats till Skatteverket. Förordning (2016:1082)

11 §

  Skatteverket tilldelar godkända skatteupplag och den som godkänns som upplagshavare, registrerad varumottagare, tillfälligt registrerad varumottagare eller registrerad avsändare ett sådant punktskattenummer som avses i artikel 19.2 a i rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004.
Förordning (2012:330)

12 §

  Vid prövning av en ansökan om godkännande som upplagshavare ska kravet på lagerhållning enligt 4 kap. 3 § första stycket 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi anses uppfyllt om den sökande disponerar över en lagerkapacitet för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § lagen om skatt på energi på minst 500 kubikmeter. Förordning (2010:1819)

13 a §

  Har upphävts genom förordning (2017:1235)

15 §

  Skatteverket får medge att en ansökan om återbetalning av skatt enligt 9 kap. 7 § lagen (1994:1776) om skatt på energi får göras per kalenderkvartal om årsförbrukningen för vilken återbetalning kan medges beräknas uppgå till
   1. minst 15 kubikmeter för eldningsolja och dieselbrännolja,
   2. minst 15 000 kilogram för gasol och kolbränslen, eller
   3. minst 15 000 kubikmeter för metan och naturgas.
Förordning (2017:1235)

15 a §

  Den som ansöker om återbetalning av skatt på bränsle och enligt 9 kap. 2 § andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi är skyldig att lämna sådana uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet som avses i 1 kap. 13 § 2 och 3 den lagen ska vid fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet för respektive stödordning ange
   1. den region på NUTS 2-nivå där företagets huvudsakliga verksamhet bedrivits under den period ansökan avser, och
   2. det verksamhetsområde som företaget hör till på Nace-gruppnivå för den huvudsakliga verksamhet som återbetalning av skatt söks för. Förordning (2017:1235)

15 b §

  Den som yrkar avdrag för eller ansöker om återbetalning av skatt och enligt 9 kap. 8 § tredje stycket eller 11 kap. 17 § lagen (1994:1776) om skatt på energi är skyldig att lämna sådana uppgifter om stödmottagare som avses i 1 kap. 13 § 2 och 3 den lagen ska vid fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet för respektive stödordning ange
   1. den region på NUTS 2-nivå där stödmottagaren har förbrukat de bränslen och den elektriska kraft som skattenedsättningen avser, och
   2. det verksamhetsområde på Nace-gruppnivå inom vilket stödmottagaren har förbrukat de bränslen och den elektriska kraft som skattenedsättningen avser.

Om bränsle eller elektrisk kraft har förbrukats i flera regioner eller inom flera verksamhetsområden ska uppgifterna enligt första stycket avse den region respektive det verksamhetsområde där förbrukningen motsvarar den största andelen av stödmottagarens skattenedsättning. Motsvarande gäller om både bränsle och elektrisk kraft har förbrukats i flera regioner eller inom flera verksamhetsområden. Förordning (2017:1235)

15 c §

  Har upphävts genom förordning (2017:1235)

16 §

  I ett beslut om godkännande av skattebefriad förbrukare ska Skatteverket ange
   1. för vilka ändamål förbrukaren har rätt att ta emot bränsle befriat från skatt,
   2. vilka bränslen som får tas emot med skattebefrielse,
   3. skattebefrielsens storlek, och
   4. vilka villkor som gäller för godkännandet.
Förordning (2017:1235)

18 §

  När Skatteverket har tilldelat ett elektroniskt administrativt dokument en administrativ referenskod, ska verket utan dröjsmål via det datoriserade systemet vidarebefordra dokumentet till de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten eller, vid export, till de behöriga myndigheterna i det land där bränslet har hänförts till förfarandet för export i enlighet med artikel 269.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen. Förordning (2016:308)

22 §

  En exportrapport ska grundas på den underrättelse om att det punktskattepliktiga bränslet har lämnat unionens territorium som lämnas av utförseltullkontoret enligt artikel 329 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen eller av det kontor där formaliteterna enligt artikel 3.2 i rådets direktiv 2008/118/EG fullgjorts.

Skatteverket ska göra en elektronisk kontroll av uppgifterna i underrättelsen. Om bränslet har avsänts från ett annat EU-land, ska exportrapporten därefter snarast sändas till den behöriga myndigheten i det landet via det datoriserade systemet. Har bränslet avsänts från Sverige, ska exportrapporten i stället vidarebefordras via det datoriserade systemet till den som avsänt bränslet.
Förordning (2016:308)

23 a §

  Sådan uppdelning av en flyttning av bränsle under uppskovsförfarande som avses i artikel 23 i rådets direktiv 2008/118/EG där flyttningen påbörjats i en annan medlemsstat får ske på svenskt territorium. Förordning (2012:467)

23 b §

  För sådan uppdelning av en flyttning av bränsle under uppskovsförfarande som avses i artikel 23 i rådets direktiv 2008/118/EG där flyttningen påbörjats i Sverige krävs att
   1. uppdelningen sker på svenskt territorium eller på territoriet hos en annan medlemsstat som tillåter sådan uppdelning,
   2. den totala kvantiteten skattepliktigt bränsle inte ändras, och
   3. avsändaren via det datoriserade systemet informerar Skatteverket om i vilken medlemsstat uppdelningen sker.

Första stycket 3 gäller inte flyttning av bränsle som sker enbart på svenskt territorium.

Närmare bestämmelser om meddelanden som ska utbytas genom det datoriserade systemet vid uppdelning av flyttning finns i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) 684/2009.
Förordning (2012:467)

25 §

  Har upphävts genom förordning (2011:391)

26 §

  Har upphävts genom förordning (2011:391)

27 §

  Har upphävts genom förordning (2011:391)

28 §

  Skatteverket får ingå sådana överenskommelser med andra medlemsstater inom EU om att göra undantag från krav på säkerhet som avses i artikel 18.4 b i rådets direktiv 2008/118/EG. Förordning (2011:103)