Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare

25 av 53 paragrafer (47 %) har ändrats i förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare sedan utfärdandet (t.om. SFS 2016:1362). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare upphävdes 2018-01-01 genom SFS 2017:819


Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2019-08-21


1 kap. 1 §

  Denna förordning innehåller föreskrifter om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och om ersättning för vissa resekostnader.

Med nyanländ avses en person som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Förordning (2016:1362)

2 kap. 3 §

  Om den nyanlände har ett förvärvsarbete som omfattas av etableringsplanen enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, lämnas etableringsersättning enligt 2 § endast i den omfattning som den nyanlände inte förvärvsarbetar. Förordning (2015:936)

2 kap. 4 §

  Etableringsersättning får inte lämnas för samma tid som någon av följande förmåner lämnas enligt socialförsäkringsbalken:
   1. graviditetspenning,
   2. föräldrapenning,
   3. tillfällig föräldrapenning,
   4. sjukpenning,
   5. rehabiliteringspenning,
   6. sjuk- eller aktivitetsersättning,
   7. arbetsskadelivränta,
   8. smittbärarpenning, eller
   9. närståendepenning.

Etableringsersättning får inte heller lämnas för samma tid som sjuklön lämnas enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.
Förordning (2010:1742)

2 kap. 5 §

  Har upphävts genom förordning (2012:534)

2 kap. 6 §

  Om en nyanländ som deltar i aktiviteter som ingår i en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare på 75 procent av heltid samtidigt får föräldrapenning enligt 12 kap.
socialförsäkringsbalken, ska etableringsersättningen minskas så att den tillsammans med föräldrapenningen inte överstiger den ersättning som lämnas vid deltagande i etableringsaktiviteter på heltid. Förordning (2010:1742)

2 kap. 9 §

  Etableringstillägg lämnas månadsvis med
   - 800 kronor per barn som inte har fyllt 11 år, och
   - 1 500 kronor per barn som har fyllt 11 men inte 20 år.

Etableringstillägg lämnas för högst tre barn. Är barnen fler än tre lämnas etableringstillägg för de tre äldsta barnen.
Om en nyanländ får underhållsstöd för tre barn enligt 18 kap.
socialförsäkringsbalken, ska etableringstillägg enligt denna paragraf endast lämnas för de två äldsta barnen. Om underhållsstöd lämnas för fyra eller fem barn, ska etableringstillägg endast lämnas för det äldsta barnet. Om underhållsstöd lämnas för sex eller flera barn, lämnas inte något etableringstillägg. Förordning (2010:1742)

2 kap. 10 §

  Om den nyanlände har en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare på 75, 50 eller 25 procent av heltid, lämnas etableringstillägg enligt 9 § första stycket i motsvarande omfattning. Förordning (2014:45)

2 kap. 15 §

  Bostadsersättningen ska minskas med de belopp som för varje månad lämnas som
   1. preliminärt bostadsbidrag enligt 95 kap. 4 § socialförsäkringsbalken, eller
   2. bostadstillägg enligt 99-103 kap. socialförsäkringsbalken.
Förordning (2010:1742)

2 kap. 16 §

  Ersättning lämnas till en nyanländ för skäliga kostnader för resor för att den nyanlände ska kunna delta i
   1. etableringssamtal enligt förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, eller
   2. kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen (2010:800) eller samhällsorientering, om utbildningen eller samhällsorienteringen följer av en etableringsplan som har upprättats enligt förordningen om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Ersättning lämnas endast för resor med allmänna kommunikationsmedel, om det inte av särskilda skäl är motiverat att en resa görs med eget fordon. Kostnader enligt första stycket 2 ersätts endast till den del som de överstiger 600 kronor per månad. Förordning (2016:1362)

2 kap. 16 a §

  Har upphävts genom förordning (2016:665)

2 kap. 17 §

  Vid frånvaro från aktiviteter som ingår i en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, lämnas etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning endast i följande fall. Ersättningen lämnas om frånvaron inte överstiger en sammanhängande tid av 30 kalenderdagar och frånvaron beror på
   1. sjukdom som innebär att den nyanlände är förhindrad att delta i aktiviteter som ingår i etableringsplanen, med undantag för karensdagen enligt 18 §, förutsatt att den nyanlände anmält sjukdomen till Arbetsförmedlingen,
   2. tillfällig vård av barn under sådana förutsättningar som anges i 13 kap. socialförsäkringsbalken, eller
   3. något annat uppehåll i aktiviteterna som ingår i etableringsplanen, om det finns godtagbart skäl för sådant uppehåll. Förordning (2010:1742)

2 kap. 19 §

  Vid frånvaro på grund av sjukdom enligt 17 § 1 ska den nyanlände ge in en skriftlig försäkran till Arbetsförmedlingen om sådant förhinder. Försäkran ska innehålla uppgifter om sjukdomen och en beskrivning av den nyanländes egen bedömning av förmågan att delta i aktiviteter.
Uppgifterna i försäkran ska lämnas på heder och samvete.

Den nyanlände ska ge in läkarintyg till Arbetsförmedlingen för att styrka förhinder på grund av sjukdom och oförmåga att delta i aktiviteter som ingår i etableringsplanen enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare senast från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen.

Vid frånvaro enligt 17 § 2 tillämpas bestämmelserna i 110 kap. 14 § 3, och 17-19 §§ socialförsäkringsbalken om en förälders skyldighet att ge in intyg eller annan utredning och Försäkringskassans befogenhet att kräva viss utredning i fråga om den nyanlände respektive Arbetsförmedlingen.
Förordning (2010:1742)

3 kap. 1 a §

  Ansökan om ersättning för resekostnader enligt 2 kap. 16 § första stycket ska ges in till Arbetsförmedlingen senast en månad från den dag då kostnaden uppstod. Förordning (2016:1362)

3 kap. 5 a §

  Arbetsförmedlingen prövar frågor om och betalar ut ersättning för resekostnader enligt 2 kap. 16 § första stycket. Förordning (2016:1362)

3 kap. 6 §

  Etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning betalas ut månadsvis i efterskott. Etableringsersättning för medverkan till upprättandet av en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare får dock betalas ut i efterskott var fjortonde dag eller oftare. Om det sammanlagda beloppet är lägre än 10 kronor, ska det inte betalas ut.

Etableringstillägg och bostadsersättning som ska lämnas för en del av en månad betalas ut med ett belopp per dag som motsvarar en trettiondel av månadsbeloppet. Beloppet avrundas uppåt till helt krontal. Förordning (2016:1362)

3 kap. 7 §

  Etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden.

En ändring av etableringstillägg och bostadsersättning ska gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändringen uppkom. Om rätten till ändrad ersättning uppkommit den första dagen i en månad, ska dock ersättningen lämnas från och med den månaden.
Förordning (2014:1483)

3 kap. 9 §

  En nyanländ som har beviljats etableringsersättning, etableringstillägg eller bostadsersättning enligt denna förordning är skyldig att till Arbetsförmedlingen lämna uppgifter och anmäla förändringar i fråga om inkomst och andra förhållanden som kan antas påverka rätten till etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning och storleken av dessa.
Förordning (2014:1483)

3 kap. 17 §

  Om en ersättningsmottagare är återbetalningsskyldig enligt 16 §, ska den myndighet som beslutat om ersättningen besluta att kräva tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet.

Om ett beslut om återkrav har fattats av Arbetsförmedlingen, ska Arbetsförmedlingen överlämna ärendet till Försäkringskassan för vidare handläggning. Det gäller dock inte om återkravet avser ersättning för resekostnader.
Förordning (2016:1362)

3 kap. 18 §

  Vid återkrav enligt 17 § får den myndighet som beslutat om återkrav bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan.
Myndigheten ska i ett sådant fall ta ut ränta på det obetalda beloppet.

Ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet senast skulle ha betalats.

Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.
Förordning (2014:1483)

3 kap. 19 §

  Om ett belopp som har återkrävts med stöd av 16 § inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på beloppet. Detsamma gäller när den återbetalningsskyldige beviljats anstånd med betalningen eller träffat avtal om en avbetalningsplan enligt 18 § och betalning inte sker inom överenskommen tid.
Förordning (2014:1483)

3 kap. 21 §

  Vid återkrav enligt 17 § får den myndighet som har beslutat återkravet vid senare utbetalning av ersättning till den återbetalningsskyldige dra av ett skäligt belopp för att kvitta vad som har betalats ut för mycket. Detsamma gäller skyldighet att betala ränta enligt 18 eller 19 §.
Förordning (2014:1483)

3 kap. 24 §

  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan än beslut enligt 22 och 23 § får dock inte överklagas.

Om ett beslut av Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning.

I fråga om överklagande av beslut om etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning finns bestämmelser i 17 § lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Förordning (2015:936)

3 kap. 25 §

  Arbetsförmedlingen får, efter att ha gett Försäkringskassan tillfälle att yttra sig, meddela närmare föreskrifter om etableringsersättning enligt 2 kap. 1-6 och 17-20 §§, om anmälningsskyldighet och uppgiftsskyldighet enligt 3 kap. 9 § första stycket och 10 § och om ansökan om etableringsersättning enligt denna förordning.

Arbetsförmedlingen får meddela föreskrifter om sådant uppehåll i aktiviteterna som avses i 2 kap. 17 § 3.

Arbetsförmedlingen får meddela närmare föreskrifter om ersättning för resekostnader enligt 2 kap. 16 § första stycket och om ansökan om och utbetalning av sådan ersättning. Förordning (2016:1362)

3 kap. 25 a §

  Har upphävts genom förordning (2016:1362)

3 kap. 26 §

  Försäkringskassan får, efter att ha gett Arbetsförmedlingen tillfälle att yttra sig, meddela närmare föreskrifter om etableringstillägg och bostadsersättning enligt 2 kap. 7-15 §§ samt om ansökan om och utbetalning av etableringstillägg och bostadsersättning.
Förordning (2015:936)