Luftkvalitetsförordning (2010:477)

19 av 51 paragrafer (37 %) har ändrats i luftkvalitetsförordning (2010:477) sedan utfärdandet (t.om. SFS 2019:1260). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-04-05


1 §

  Denna förordning är meddelad med stöd av
   - 5 kap. 1 § miljöbalken i fråga om 8-25 §§,
   - 5 kap. 10 § miljöbalken i fråga om 32-36, 45 och 47 §§,
   - 5 kap. 12 § miljöbalken i fråga om 26, 27, 30, 38, 43, 44 och 49 §§,
   - 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 50 § andra stycket, och
   - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
Förordning (2019:1260)

5 §

  I denna förordning avses med

PM10: partiklar som inte är större än att de kan passera genom ett selektivt intag som med 50 procents effektivitet skiljer av partiklar med en aerodynamisk diameter av 10 mikrometer,
PM2,5: partiklar som inte är större än att de kan passera genom ett selektivt intag som med 50 procents effektivitet skiljer av partiklar med en aerodynamisk diameter av 2,5 mikrometer, och

kväveoxider: summan av det volymmässiga blandningsförhållandet i luften (ppbv) av kvävemonoxid och kvävedioxid uttryckt som masskoncentrationen av kvävedioxid (mikrogram per kubikmeter).
Förordning (2019:1260)

21 §

  För att skydda människors hälsa ska det eftersträvas att bens(a)pyren inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt 1 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde). Förordning (2013:123)

22 §

  För att skydda människors hälsa ska det eftersträvas att arsenik inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt 6 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).
Förordning (2013:123)

23 §

  För att skydda människors hälsa ska det eftersträvas att kadmium inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).
Förordning (2013:123)

24 §

  För att skydda människors hälsa ska det eftersträvas att nickel inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt 20 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).
Förordning (2013:123)

26 §

  Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna i 10, 12, 14, 17-19 och 21-25 §§ följs inom kommunen.
Kontrollen får ske genom samverkan mellan flera kommuner.

Kontrollen ska ske genom mätningar, beräkningar eller skattning, genom analyser samt genom redovisningar och rapportering.

Om kontrollen sker genom mätningar, ska den ske
   1. i de områden och på de platser där det är sannolikt att befolkningen exponeras för de högsta koncentrationerna, och
   2. i de områden och på de platser som är representativa för den exponering som befolkningen i allmänhet är utsatt för.
Förordning (2013:123)

27 §

  Om tidigare mätningar eller beräkningar av luftkvaliteten enligt 26 § under en representativ tidsrymd visar att värdet för en genomsnittsperiod
   1. överstiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning eller mätning med lägre kvalitetskrav,
   2. understiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, får kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning, eller
   3. understiger den nedre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, får kontrollen ske genom enbart beräkning eller skattning eller en kombination av metoderna. Förordning (2013:123)

28 §

  Naturvårdsverket ska
   1. kontrollera förekomsten av kväveoxider och svaveldioxid enligt 11 och 13 §§ i regional bakgrund i enlighet med artikel 14.2 i och bilaga III A1, och bilaga III B2 samt bilaga V C till luftkvalitetsdirektivet,
   2. kontrollera förekomsten av ozon enligt 15 och 16 §§ i enlighet med artiklarna 9-11 i och bilaga VII A2 till luftkvalitetsdirektivet,
   3. mäta partiklar (PM2,5) enligt 20 § i urban bakgrund i enlighet med bilaga III, bilaga V B och bilaga XIV A till luftkvalitetsdirektivet,
   4. fastställa en nationell nivå för den genomsnittliga exponeringen på befolkningen av partiklar (PM2,5) enligt 20 § andra stycket i enlighet med bilaga XIV A till luftkvalitetsdirektivet,
   5. mäta partiklar (PM2,5) i regional bakgrund i enlighet med artikel 6.5 i luftkvalitetsdirektivet,
   6. kontrollera bidraget av bens(a)pyren i luften genom att mäta andra polycykliska aromatiska kolväten i regional bakgrund i enlighet med artikel 4.8 i direktivet om metaller och PAH i luft,
   7. mäta arsenik, kadmium, nickel, gasformigt totalkvicksilver, bens(a)pyren och andra polycykliska aromatiska kolväten i regional bakgrund i enlighet med artikel 4.9 i direktivet om metaller och PAH i luft,
   8. mäta det totala nedfallet av arsenik, kadmium, nickel, kvicksilver, bens(a)pyren och andra polycykliska aromatiska kolväten i regional bakgrund i enlighet med artikel 4.9 i direktivet om metaller och PAH i luft, och
   9. dokumentera förfarandet vid kontroller och mätningar enligt 1-8 i enlighet med bilaga III D till luftkvalitetsdirektivet.
Förordning (2019:1260)

29 §

  Naturvårdsverket ska
   1. utse de zoner och tätbebyggelser som behövs till följd av artikel 4 i luftkvalitetsdirektivet,
   2. klassificera de zoner och tätbebyggelser som avses i första punkten och se över klassificeringen i enlighet med artikel 5 i samma direktiv, och
   3. utse de zoner och tätbebyggelser som behövs till följd av artikel 3 i direktivet om metaller och PAH i luft.
Förordning (2019:1260)

30 a §

  Naturvårdsverket ska anmäla till regeringen om verket bedömer att de gränsvärden för kvävedioxid som avses i artikel 22.1 i luftkvalitetsdirektivet inte kommer att kunna följas inom de i artikeln avsedda tidsfristerna i en zon eller i en tätbebyggelse som verket har utsett enligt 29 §.
Anmälan ska innehålla de uppgifter som behövs för att regeringen ska kunna bedöma om artikel 22.1 i luftkvalitetsdirektivet är tillämplig. Förordning (2013:123)

31 §

  Naturvårdsverket ska undersöka behovet av ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. miljöbalken
   1. efter en underrättelse enligt 30 §, eller
   2. om kontrollen enligt 28 § 1, 2 eller 3 visar att en föroreningsnivå som anges i miljökvalitetsnormerna kan antas komma att överskridas.

Om Naturvårdsverket finner att ett åtgärdsprogram behövs, ska verket rapportera detta till de berörda länsstyrelserna.

Naturvårdsverket ska rapportera behovet av åtgärdsprogram till regeringen om det
   1. finns särskilda skäl för att det inte ska vara en länsstyrelse eller en kommun som upprättar ett förslag till eller fastställer ett åtgärdsprogram, eller
   2. behövs ett åtgärdsprogram på grund av betydande gränsöverskridande föroreningar som innebär att artikel 25 i luftkvalitetsdirektivet ska tillämpas. Förordning (2019:1260)

33 §

  Ett åtgärdsprogram ska, utöver det som anges i 5 kap. 9 § miljöbalken, innehålla information om
   1. var ett överskridande av en miljökvalitetsnorm inträffat,
   2. det berörda områdets typ, storlek, väderleksförhållanden och skyddsvärda objekt,
   3. luftföroreningens typ och hur den har konstaterats,
   4. föroreningens ursprung,
   5. den analys av situationen som har gjorts,
   6. genomförda förbättringsåtgärder och effekterna av dem,
   7. pågående förbättringsåtgärder,
   8. på vilket sätt de förbättringsåtgärder som har genomförts, pågår eller behöver vidtas är lämpliga för att hålla perioden av överskridande av miljökvalitetsnormen så kort som möjligt, och
   9. publikationer eller andra dokument som kompletterar informationen enligt 1-8. Förordning (2019:1260)

35 §

  Den som har upprättat ett förslag till åtgärdsprogram ska i samrådet enligt 5 kap. 7 § tredje stycket miljöbalken sträva efter att komma överens med de berörda myndigheterna och kommunerna om de åtgärder som myndigheterna eller kommunerna kommer att behöva vidta enligt programmet.
Förordning (2018:2112)

36 §

  När samrådet enligt 5 kap. 7 § miljöbalken är avslutat, ska den som har upprättat förslaget till åtgärdsprogram fastställa programmet i de delar som de berörda myndigheterna och kommunerna är överens. I övriga delar får frågan om att fastställa programmet överlämnas till regeringens prövning. Förordning (2018:2112)

37 §

  Den som har fastställt ett åtgärdsprogram ska
   1. skicka en kopia av programmet till Naturvårdsverket och de andra myndigheter och kommuner som berörs, och
   2. kostnadsfritt genom internet göra information tillgänglig för allmänheten och andra berörda eller intresserade om programmet, om hur det genomförs och om var allmänheten kan få regelbundet uppdaterad information om programmet och dess genomförande.

Om ett åtgärdsprogram har fastställts av en länsstyrelse, får länsstyrelsen överlåta till en eller flera kommuner att göra den information som avses i första stycket 2 tillgänglig för allmänheten och andra berörda eller intresserade om det är lämpligt att göra en sådan överlåtelse och de berörda kommunerna är överens med länsstyrelsen om detta.

Om ett åtgärdsprogram har fastställts av regeringen, får regeringen överlåta till berörd länsstyrelse att göra den information som avses i första stycket 2 tillgänglig för allmänheten och andra berörda eller intresserade.
Länsstyrelsen får i sin tur överlåta informationsskyldigheten till en eller flera kommuner, om de förutsättningar som anges i andra stycket är uppfyllda. Förordning (2013:123)

48 §

  Naturvårdsverket ska fullgöra de uppgifter i fråga om information och rapportering till Europeiska kommissionen som följer av
   1. artiklarna 6.5, 11.2, 19, 23.1 och 27, bilaga III D samt bilaga VI B2 till luftkvalitetsdirektivet,
   2. artikel 5 i direktivet om metaller och PAH i luft, och
   3. kommissionens genomförandebeslut av den 12 december 2011 om fastställande av regler för Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG och 2008/50/EG vad gäller ömsesidigt utbyte av information och rapportering av luftkvaliteten.

Rapporteringen ska ske enligt den geografiska indelning som Naturvårdsverket bestämmer.

Vid rapporteringen ska Naturvårdsverket särskilt ange om informationen är preliminär. Förordning (2019:1260)

49 §

  Naturvårdsverket får meddela
   1. föreskrifter om att mätsystem som används för kontrollen enligt 26-28 §§ ska vara godkända av Naturvårdsverket,
   2. de föreskrifter i övrigt om provtagning och andra metoder som behövs för kontrollen enligt 26 och 27 §§, och
   3. de föreskrifter om rapportering som behövs för att Naturvårdsverket ska kunna fullgöra den rapporteringsskyldighet som avses i 48 §.

Föreskrifter enligt första stycket 1 och 2 får innebära sådana undantag från kraven på hur kontrollen enligt 27 § ska ske som är förenliga med luftkvalitetsdirektivet och som behövs med hänsyn till förhållandena i en kommun eller till att kommuner samverkar om kontrollen. Förordning (2016:831)

50 §

  Naturvårdsverket ska utse en statlig myndighet att vara nationellt referenslaboratorium för luftkvalitet och se till att det uppfyller de krav och utför de uppgifter som anges i bilaga I C.1 ii, iv, v och vi till luftkvalitetsdirektivet.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om referenslaboratoriets verksamhet. Förordning (2019:1260)