Skolförordning (2011:185)

92 av 192 paragrafer (48 %) har ändrats i skolförordning (2011:185) sedan utfärdandet (t.om. SFS 2020:779). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-09-27


1 kap. 1 §

   Träder i kraft 2020-10-10
I denna förordning finns följande kapitel:
   - inledande bestämmelser (1 kap.),
   - huvudmän (2 kap.),
   - lärotider (3 kap.),
   - elever (4 kap.),
   - utbildningen (5 kap.),
   - fjärrundervisning (5 a kap.),
   - distansundervisning (5 b kap.),
   - betyg (6 kap.),
   - förskolan (7 kap.),
   - förskoleklassen (8 kap.),
   - grundskolan (9 kap.),
   - grundsärskolan (10 kap.),
   - specialskolan (11 kap.),
   - sameskolan (12 kap.),
   - fritidshemmet (13 kap.),
   - bidrag till enskilda huvudmän (14 kap.),
   - utbildning vid särskilda ungdomshem (14 a kap.), och
   - övriga bestämmelser (15 kap.).
Förordning (2020:779)

2 kap. 1 §

  En ansökan om godkännande som enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsärskola eller för fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.
Förordning (2014:1029)

2 kap. 3 §

  Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1029)

2 kap. 4 §

  När en enskild huvudman har godkänts för en utbildning ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. Förordning (2014:1029)

2 kap. 5 §

  Avgift för en ansökan till Statens skolinspektion om godkännande av en enskild som huvudman ska betalas med följande belopp:

Ärendeslag                Avgift kronor
Ansökan om nyetablering av fristående
skola                    35 000
Ansökan om utökning av befintligt
godkännande                25 000
Förordning (2018:1574)

3 kap. 4 §

  Elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar.

Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en grupp elever i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl. Förordning (2018:750)

4 kap. 1 §

  Bestämmelserna i detta kapitel gäller förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2017:1116)

4 kap. 1 a §

  Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2011:506)

4 kap. 2 §

  Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till utbildning i förskoleklassen, grundskolan eller grundsärskolan som barn som anses bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svenska medborgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hemkommun vid tillämpningen av skollagen (2010:800). Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnets vårdnadshavare.

En huvudman får även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin förskoleklass eller grundskola. Förordning (2017:1116)

4 kap. 4 §

  Läsåret efter förskoleklassen ska varje elev fortsätta skolgången i grundskolan, om inte något annat beslutas med stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skollagen (2010:800) eller 6 § första stycket.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska varje elev vid slutet av läsåret flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5-7 §§. Förordning (2017:1116)

4 kap. 6 §

  I förskoleklassen får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå i förskoleklassen ytterligare ett läsår, om det finns särskilda skäl för det.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs. Förordning (2017:1116)

4 kap. 7 §

  Det framgår av 7 kap. 11 a och 11 b §§ skollagen (2010:800) att ett barn under vissa förutsättningar helt får hoppa över förskoleklassen. Dessutom får en elev i förskoleklassen flyttas till årskurs 1 i skolan, om skolans rektor bedömer att eleven har goda förutsättningar för det och elevens vårdnadshavare medger det.

Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det. Förordning (2017:1116)

5 kap. 4 §

   Träder i kraft 2020-10-10
En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

Studiehandledning enligt första eller andra stycket får ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid, om det inte finns någon lämplig person inom skolenheten som kan ge studiehandledning och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan.
Förordning (2020:779)

5 kap. 5 a §

  Undervisning i förberedelseklass enligt 3 kap. 12 f § skollagen (2010:800) ska så långt som möjligt i fråga om såväl lokaler som verksamhet bedrivas i nära anslutning till annan undervisning. Förordning (2015:578)

5 kap. 5 b §

  Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800). Förordning (2015:800)

5 a kap. 1 §

  I 22 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om distansundervisning i vissa skolformer. Förordning (2020:779)

5 a kap. 2 §

  Följande bestämmelser gäller inte för utbildning där distansundervisning används:
   - 3 kap. 4 § om skolarbetets förläggning,
   - 5 kap. 6 § om friluftsverksamhet, och
   - bilagorna 1-4 med timplaner för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Förordning (2020:779)

5 a kap. 3 §

  En ansökan om godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning används i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Ansökan ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet.
Förordning (2020:779)

5 a kap. 4 §

  Ansökan ska innehålla uppgifter om
   1. vilken utbildning ansökan avser,
   2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas,
   3. hur många platser utbildningen ska omfatta,
   4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild elevkategori, och
   5. huruvida den sökande tidigare har utfört utbildning där distansundervisning eller liknande undervisning används.

Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om vilka ytterligare uppgifter ansökan ska innehålla.
Förordning (2020:779)

5 a kap. 5 §

  I 22 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om vad som krävs för att en sökande ska godkännas som utförare av utbildning där distansundervisning används. Det ska dessutom krävas att
   1. den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, och
   2. utbildningen bedöms tillgodose ett behov hos huvudmän som vill ge elever särskilt stöd i form av distansundervisning.
Förordning (2020:779)

5 a kap. 6 §

  Ett beslut om godkännande ska innehålla uppgifter om
   1. vilken utbildning beslutet avser,
   2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas,
   3. hur många platser utbildningen får omfatta, och
   4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild elevkategori.

Beslutet ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Förordning (2020:779)

5 a kap. 7 §

  Den som har godkänts som utförare av utbildning där distansundervisning används ska börja utföra distansundervisningen senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. Förordning (2020:779)

6 kap. 1 §

  Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2011:506)

6 kap. 2 §

  I 3-6 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.
Förordning (2011:506)

6 kap. 3 §

  Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2011:506)

6 kap. 4 §

  Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2014:857)

6 kap. 5 §

  Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 3 och 4 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning
   1. i modersmål, eller
   2. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.

Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1 eller 2.
Förordning (2012:498)

6 kap. 6 §

  Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 5 § vid den tidpunkt då betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506)

6 kap. 7 §

  Kunskapskrav ska finnas för betygen A-E.

Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda.
Förordning (2011:506)

6 kap. 8 §

  I fristående grundskolor och grundsärskolor med waldorfpedagogisk inriktning ska betyg sättas när ett ämne har avslutats och slutbetyg utfärdas enligt de föreskrifter som gäller för den aktuella skolformen.

I sådana fristående skolor behöver inte betyg sättas innan ett ämne har avslutats eller terminsbetyg utfärdas.
Förordning (2011:506)

6 kap. 9 §

  Enligt 3 kap. 18 § skollagen (2010:800) ska betyg utfärdas skriftligt. I 10-16 §§ i detta kapitel finns kompletterande föreskrifter om betygskatalog och om utfärdande av betygsdokument. Förordning (2011:506)

6 kap. 10 §

  Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog.

Med beslut om betyg avses beslut att
   1. sätta betyg, och
   2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro.

Det ska framgå om ett betyg har satts innan eller efter det att ett ämne har avslutats.

Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.
Förordning (2011:506)

6 kap. 11 §

  Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av
   1. varje termin i årskurserna 6-8 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan, årskurserna 7-9 i specialskolan och årskurs 6 i sameskolan, och
   2. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan och årskurs 10 i specialskolan.

Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 14 §. Förordning (2011:506)

6 kap. 12 §

  Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska framgå om ämnet har avslutats.

Terminsbetyget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2011:506)

6 kap. 13 §

  Rektorn ska utfärda terminsbetyget. Förordning (2011:506)

6 kap. 14 §

  För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör. En sådan elev som därefter har slutfört den högsta årskursen har rätt att få ett nytt slutbetyg.

För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen.
Förordning (2011:506)

6 kap. 15 §

  Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs som eleven genomgått och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts innan ett ämne har avslutats ska inte ingå i slutbetyget. Förordning (2011:506)

6 kap. 16 §

  Rektorn ska utfärda slutbetyget. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506)

6 kap. 17 §

  Ett avgångsintyg ska utfärdas
   1. om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att slutbetyg utfärdas, eller
   2. när en elev i sameskolan avgår från utbildningen innan eleven har gått ut årskurs 6.

Intyget ska innehålla uppgifter om
   1. den årskurs i vilken eleven slutat,
   2. tiden för avgången,
   3. de ämnen i vilka eleven undervisats,
   4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och
   5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits.

Rektorn ska utfärda avgångsintyget. Förordning (2011:506)

6 kap. 18 §

  Ett avgångsintyg ska sändas till elevens vårdnadshavare.
Om det är känt var eleven ska fortsätta sin utbildning, ska intyget också sändas till huvudmannen för utbildningen.
Förordning (2011:506)

6 kap. 19 §

  Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 § eller 12 kap. 18 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel.
Förordning (2011:506)

6 kap. 20 §

  I 10 kap. 23 § och 12 kap. 23 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om prövning för betyg från grundskolan och specialskolan. Förordning (2011:506)

6 kap. 21 §

  Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg.
Förordning (2011:506)

6 kap. 22 §

  Rektorn ska utfärda betyg efter prövning. Om prövningen avser hela utbildningen, får rektorn inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506)

6 kap. 23 §

  Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg efter prövning. Förordning (2011:506)

7 kap. 1 §

  För förskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan. Förordning (2019:275)

8 kap. 2 §

  Nationella kartläggningsmaterial ska användas för att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Förordning (2018:750)

8 kap. 3 §

  Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella kartläggningsmaterial och användningen av dessa. Förordning (2018:750)

9 kap. 2 §

  Kunskapskrav ska finnas för
   - läsförståelse i årskurs 1,
   - matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3,
   - samtliga ämnen utom moderna språk i årskurs 6, och
   - samtliga ämnen i årskurs 9.

Kunskapskraven i årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen. Kunskapskraven i årskurs 6 anger den kunskapsnivå som krävs för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Kunskapskraven i årskurs 9 anger den kunskapsnivå som krävs för ett visst betyg när ett ämne avslutas. Förordning (2016:336)

9 kap. 3 §

  Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 1.

Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.
Förordning (2017:1236)

9 kap. 4 a §

  En nyanländ elev eller en annan elev vars kunskaper bedömts enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800) får ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning av den undervisningstid huvudmannen beslutat enligt 4 § (prioriterad timplan).

Ett beslut om prioriterad timplan får fattas om det behövs för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen.

Rektorn beslutar om prioriterad timplan.
Förordning (2015:578)

9 kap. 11 a §

  Rektorn beslutar om en elev ska erbjudas lovskola.
Förordning (2017:847)

9 kap. 18 §

  Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får anordna delar av undervisningen på engelska för andra elever än sådana som avses i 14 §, om
   1. undervisningens innehåll och utformning säkerställer att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen,
   2. de lärare som undervisar på engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § eller 17 § första stycket 1 skollagen (2010:800), och
   3. utbildningen håller god kvalitet.

Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet får återkallas om villkoren enligt första stycket inte längre är uppfyllda.

Enligt 6 § språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
Förordning (2014:457)

9 kap. 19 a §

  Har upphävts genom förordning (2017:1107)

9 kap. 20 §

  Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 21 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107)

9 kap. 21 §

  Nationella prov ska användas i
   1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3, 6 och 9,
   2. engelska i årskurs 6 och 9,
   3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 9, och
   4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 9.

Statens skolverk ska fördela de nationella prov som anges i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne och att antalet provdeltagare så långt som möjligt blir lika stort för varje nationellt prov.
Förordning (2017:1107)

9 kap. 21 a §

  Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 9 på dator eller annan digital enhet.

Rektorn får besluta att en elev inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107)

9 kap. 22 §

  Nationella prov ska genomföras i slutet av årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder.

Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering. Förordning (2018:1386)

9 kap. 22 a §

  Statens skolverk får meddela föreskrifter om att nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov.
Förordning (2019:687)

9 kap. 22 b §

  Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2017:1107)

9 kap. 22 c §

  Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och användningen av dessa.
Förordning (2017:1107)

9 kap. 28 §

   Träder i kraft 2020-10-10
I 10 kap. 7 a och 7 b §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser om integrerad samisk undervisning för samiska elever i grundskolan. Förordning (2020:779)

10 kap. 2 §

  Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden på ämnen och ämnesområden (timplaner) finns i bilaga 2.

Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.
Förordning (2017:1236)

10 kap. 11 §

  En huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336)

11 kap. 2 §

  Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 3.

Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om fördelningen av den garanterade undervisningstiden för elever som läser ämnet svenska i stället för ämnet teckenspråk enligt 12 kap. 4 § andra stycket skollagen (2010:800). Förordning (2017:1236)

11 kap. 9 a §

  Har upphävts genom förordning (2017:1107)

11 kap. 10 §

  Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 4 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107)

11 kap. 11 §

  Nationella prov ska användas i
   1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 4, 7 och 10,
   2. engelska i årskurs 7 och 10,
   3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 10, och
   4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 10.

Statens skolverk ska fördela nationella prov som avses i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne. Förordning (2017:1107)

11 kap. 11 a §

  Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 10 på dator eller annan digital enhet.

Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107)

11 kap. 12 §

  Nationella prov ska genomföras i slutet av årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder.

Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering. Förordning (2018:1575)

11 kap. 12 a §

  Statens skolverk får meddela föreskrifter om att nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov.
Förordning (2019:687)

11 kap. 12 b §

  Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2017:1107)

11 kap. 12 c §

  Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och om användningen av dessa.
Förordning (2017:1107)

12 kap. 2 §

  Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 4.
Förordning (2017:1236)

12 kap. 9 a §

  Har upphävts genom förordning (2017:1107)

12 kap. 10 §

  Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107)

12 kap. 11 §

  Nationella prov ska användas i
   1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3 och 6, och
   2. engelska i årskurs 6. Förordning (2017:1107)

12 kap. 11 a §

  Har upphävts genom förordning (2016:9)

12 kap. 12 §

  Nationella prov ska genomföras i slutet av årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder.

Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering. Förordning (2018:1575)

12 kap. 12 a §

  Statens skolverk får meddela föreskrifter om att nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov.
Förordning (2019:687)

12 kap. 12 b §

  Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2017:1107)

12 kap. 12 c §

  Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och om användningen av dessa.
Förordning (2017:1107)

12 kap. 13 §

   Träder i kraft 2020-10-10
I 10 kap. 7 a och 7 b §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser om integrerad samisk undervisning för samiska elever i grundskolan. Förordning (2020:779)

12 kap. 14 §

  Upphör att gälla 2020-10-10 genom förordning (2020:779)

14 kap. 6 §

  Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet.

Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan etableras. Förordning (2018:3)

14 kap. 8 §

  Med tilläggsbelopp enligt 8 kap. 23 §, 9 kap. 21 §, 10 kap. 39 §, 11 kap. 38 § och 14 kap. 17 § skollagen (2010:800) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktas till barn och elever med stora inlärningssvårigheter.

Utöver vad som anges i första stycket avses med tilläggsbelopp enligt
   - 10 kap. 39 § skollagen ersättning för elever som ska ges modersmålsundervisning eller deltar i lovskola, och
   - 11 kap. 38 § skollagen ersättning för elever som ska ges modersmålsundervisning. Förordning (2017:847)

14 a kap. 1 §

  I 24 kap. 8 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om utbildning för skolpliktiga barn som vistas i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem).

För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i ett sådant hem. Förordning (2015:293)

14 a kap. 2 §

  Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som utbildningen motsvarar har. Förordning (2015:293)

14 a kap. 3 §

  Upphör att gälla 2020-10-10 genom förordning (2020:779)

14 a kap. 4 §

  Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om verkställigheten av detta kapitel. Förordning (2015:293)

15 kap. 1 §

  Beslut enligt denna förordning får endast överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725). Förordning (2017:1051)

15 kap. 3 §

  Statens skolinspektion respektive Statens skolverk får i fråga om ansökningar som myndigheten ska pröva enligt denna förordning meddela föreskrifter om överföring av en elektronisk ansökan och om elektronisk underskrift samt de ytterligare föreskrifter som behövs om ansökningsförfarandet och om betalning av avgift. Förordning (2018:1574)