Drivmedelslag (2011:319)

24 av 35 paragrafer (69 %) har ändrats i drivmedelslag (2011:319) sedan utfärdandet (t.om. SFS 2018:1513). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2019-08-19


2 §

  I denna lag avses med

alternativt bränsle: ett bränsle avsett för motordrift som inte är bensin eller dieselbränsle och som inte till övervägande del har sitt ursprung i råolja,

bensin: ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av nr 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59 i kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001, om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan,
biodrivmedel: ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som är framställt av biomassa och avsett för motordrift,

dieselbränsle: ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av nr 2710 19 41 eller 2710 19 45 i förordning (EG) nr 2031/2001,
drivmedel: ett bränsle som är avsett för motordrift eller energi i annan form som också är avsedd för motordrift,

drivmedelsleverantör: den som genom att leverera ett drivmedel är skyldig att betala skatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi,
koldioxidekvivalent: den mängd dikväveoxid eller metan som medför en lika stor klimatpåverkan som koldioxid,
sommar: tiden från och med den 16 maj till och med den 31 augusti i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt tiden från och med den 1 maj till och med den 15 september i övriga Sverige, och

vinter: tiden från och med den 16 oktober till och med den 31 mars i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt tiden från och med den 1 november till och med den 15 mars i övriga Sverige.

I övrigt har ord och uttryck i denna lag samma innebörd som i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner, lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar.
Lag (2017:903)

3 §

  Den som tillverkar en bensin eller yrkesmässigt för in en bensin till Sverige ska ange bensinens miljöklass med hänsyn till de tekniska krav enligt 4-6 §§ som bensinen uppfyller.

Om någon miljöklass inte kan anges, ska bensinen betraktas som annan bensin och den avsedda användningen ska specificeras. Lag (2012:340)

4 §

  För klassificering i miljöklass 1 ska en bensin uppfylla följande tekniska krav:
   1. researchoktantalet ska vara lägst 95,
   2. motoroktantalet ska vara lägst 85,
   3. ångtrycket ska vid 37,8 grader Celsius vara lägst 45 kilopascal och högst 95 kilopascal, dock lägst 65 kilopascal under vintern och högst 70 kilopascal under sommaren,
   4. destillationen ska innebära att
      a) under vintern minst 50 procent och under övrig tid minst 47 volymprocent har förångats vid 100 grader Celsius,
      b) minst 75,0 volymprocent har förångats vid 150 grader Celsius, och
      c) slutkokpunkten är högst 205 grader Celsius,
   5. olefiner får förekomma med högst 13,0 volymprocent,
   6. aromater får förekomma med högst 35,0 volymprocent,
   7. bensen får förekomma med högst 1,0 volymprocent,
   8. syre får förekomma med högst 3,7 viktprocent,
   9. i fråga om oxygenater får
      a) metanol förekomma med högst 3,0 volymprocent (stabiliseringsmedel måste tillsättas),
      b) etanol förekomma med högst 10,0 volymprocent (stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt),
      c) isopropylalkohol förekomma med högst 12,0 volymprocent,
      d) tertiär-butylalkohol förekomma med högst 15,0 volymprocent,
      e) isobutylalkohol förekomma med högst 15,0 volymprocent,
      f) etrar som innehåller fem eller flera kolatomer per molekyl förekomma med högst 22,0 volymprocent, och
      g) andra primära alkoholer och etrar med en slutlig kokpunkt som högst motsvarar den som anges i europastandarden SS-EN 228:2013 förekomma med högst 15,0 volymprocent,
   10. svavel får förekomma med högst 10,0 milligram per kilogram,
   11. bly får förekomma med högst 0,005 gram per liter,
   12. metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl (MMT) får förekomma med högst 2 milligram mangan per liter,
   13. fosfor får inte förekomma i någon mätbar mängd,
   14. bensinen ska uppfylla skäliga funktionskrav i fråga om renhet för insugnings- och insprutningsventiler, och
   15. bensinen får inte innehålla askbildande ämnen, om den är avsedd för fordon med katalytisk avgasrening. Lag (2014:536)

5 §

  För klassificering i miljöklass 1 ska en alkylatbensin uppfylla följande tekniska krav:
   1. ångtrycket ska vid 37,8 grader Celsius vara lägst 50 kilopascal och högst 95 kilopascal, dock högst 65 kilopascal under sommaren,
   2. destillationen ska innebära att
      a) mellan 15 och 42 volymprocent har förångats vid 70 grader Celsius,
      b) minst 75,0 volymprocent har förångats vid 150 grader Celsius,
      c) minst 46,0 och högst 72,0 volymprocent har förångats vid 100 grader Celsius, om inte annat följer av d,
      d) om skillnaden i temperatur mellan den temperatur då 45 volymprocent har förångats och den temperatur då 72 volymprocent har förångats understiger 10 grader Celsius, gäller i stället för c att den temperatur då 50 volymprocent har förångats (T50-värdet) ska ligga mellan 90 och 105 grader Celsius, och
      e) slutkokpunkten är högst 200 grader Celsius,
   3. olefiner får förekomma med högst 1,0 volymprocent,
   4. aromater får förekomma med högst 1,0 volymprocent,
   5. bensen får förekomma med högst 0,1 volymprocent,
   6. cyklohexaner får förekomma med högst 2,0 volymprocent,
   7. normalhexan får förekomma med högst 0,5 volymprocent,
   8. svavel får förekomma med högst 10,0 milligram per kilogram,
   9. bly får förekomma med högst 0,002 gram per liter,
   10. metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl (MMT) får förekomma med högst 2 milligram mangan per liter, och
   11. densiteten ska vid 15 grader Celsius vara mellan 680 och 720 kilogram per kubikmeter. Lag (2016:876)

6 §

  För klassificering i miljöklass 2 ska en bensin uppfylla följande tekniska krav:
   1. researchoktantalet ska vara lägst 95,
   2. motoroktantalet ska vara lägst 85,
   3. ångtrycket ska vid 37,8 grader Celsius vara lägst 45 kilopascal och högst 95 kilopascal, dock högst 70,0 kilopascal under sommaren,
   4. destillationen ska innebära att minst 46,0 volymprocent har förångats vid 100 grader Celsius och minst 75,0 volymprocent har förångats vid 150 grader Celsius,
   5. olefiner får förekomma med högst 18,0 volymprocent,
   6. aromater får förekomma med högst 35,0 volymprocent,
   7. bensen får förekomma med högst 1,0 volymprocent,
   8. syre får förekomma med högst 3,7 viktprocent,
   9. i fråga om oxygenater får
      a) metanol förekomma med högst 3,0 volymprocent (stabiliseringsmedel måste tillsättas),
      b) etanol förekomma med högst 10,0 volymprocent (stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt),
      c) isopropylalkohol förekomma med högst 12,0 volymprocent,
      d) tertiär-butylalkohol förekomma med högst 15,0 volymprocent,
      e) isobutylalkohol förekomma med högst 15,0 volymprocent,
      f) etrar som innehåller fem eller flera kolatomer per molekyl förekomma med högst 22,0 volymprocent, och
      g) andra primära alkoholer och etrar med en slutlig kokpunkt som högst motsvarar den som anges i europastandarden SS-EN 228:2013 eller motsvarande förekomma med högst 15,0 volymprocent,
   10. svavel får förekomma med högst 10,0 milligram per kilogram,
   11. bly får förekomma med högst 0,005 gram per liter, och
   12. metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl (MMT) får förekomma med högst 2 milligram mangan per liter.
Lag (2014:536)

7 §

  Den som tillverkar ett dieselbränsle eller yrkesmässigt för in ett dieselbränsle till Sverige ska ange dieselbränslets miljöklass med hänsyn till de tekniska krav enligt 8-10 §§ som dieselbränslet uppfyller.

Om någon miljöklass inte kan anges, ska dieselbränslet betraktas som annat dieselbränsle och den avsedda användningen ska specificeras. Lag (2012:340)

8 §

  För klassificering i miljöklass 1 ska ett dieselbränsle uppfylla följande tekniska krav:
   1. cetanindexet ska vara lägst 50,
   2. cetantalet ska vara lägst 51,0, om bränslet omfattas av nr 2710 19 41 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87,
   3. densiteten ska vid 15 grader Celsius vara lägst 800,0 och högst 830,0 kilogram per kubikmeter,
   4. destillationen ska innebära att begynnelsekokpunkten är lägst 180 grader Celsius och att minst 95 volymprocent har förångats vid 340,0 grader Celsius,
   5. aromatiska kolväten får förekomma med högst 5 volymprocent,
   6. polycykliska aromatiska kolväten får inte förekomma i någon mätbar mängd enligt Svensk Standard SS 155116, utgåva 2 eller motsvarande, före inblandning av fettsyrametylestrar,
   7. svavel får förekomma med högst 10,0 milligram per kilogram,
   8. fettsyrametylestrar får förekomma med högst 7,0 volymprocent och ska uppfylla kraven i Svensk Standard SS-EN 14214:2012+A1:2014, utgåva 1 eller motsvarande, och
   9. metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl (MMT) får förekomma med högst 2 milligram mangan per liter. Lag (2015:593)

9 §

  För klassificering i miljöklass 2 ska ett dieselbränsle uppfylla följande tekniska krav:
   1. cetanindexet ska vara lägst 47,
   2. aromatiska kolväten får förekomma med högst 20 volymprocent,
   3. polycykliska aromatiska kolväten får förekomma med högst 0,1 volymprocent enligt Svensk Standard SS 155116, utgåva 2 eller motsvarande, före inblandning av fettsyrametylestrar, och
   4. i övrigt ska bränslet uppfylla de krav som anges i 8 § 2-4 och 7-9. Lag (2015:593)

10 §

  För klassificering i miljöklass 3 ska ett dieselbränsle uppfylla följande tekniska krav:
   1. cetantalet ska vara lägst 51,0,
   2. densiteten ska vid 15 grader Celsius vara högst 845,0 kilogram per kubikmeter,
   3. destillationen ska innebära att minst 95 volymprocent har förångats vid 360,0 grader Celsius,
   4. polycykliska aromatiska kolväten får förekomma med högst 8,0 procent av bränslets massa enligt Svensk Standard SS-EN 12916, utgåva 2, och
   5. i övrigt ska bränslet uppfylla de krav som anges i 8 § 7-9. Lag (2015:593)

19 §

  En drivmedelsleverantör ska en gång per år till den myndighet som regeringen bestämmer i en kvalitetsrapport lämna uppgifter om sålda kvaliteter och mängder bensin och dieselbränslen. Lag (2017:903)

20 §

  En drivmedelsleverantör ska i en utsläppsrapport till den myndighet som regeringen bestämmer en gång per år lämna uppgifter om de levererade drivmedlens
   1. typ,
   2. volym,
   3. energimängd,
   4. innehåll,
   5. ursprung,
   6. inköpsställe, och
   7. utsläpp av växthusgaser från hela livscykeln.
Lag (2017:903)

21 §

  En drivmedelsleverantör ska vidta de åtgärder som behövs för att de utsläpp av växthusgaser som avses i 20 § 7 senast under år 2020 uppgår till högst 88,5 gram koldioxid eller koldioxidekvivalenter per megajoule levererade drivmedel.

Drivmedelsleverantören får tillgodoräkna sig åtgärder som vidtas i samarbete med andra drivmedelsleverantörer, om samarbetet redovisas i utsläppsrapporten. Lag (2017:903)

22 §

  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
   1. skyldighet för den som bedriver verksamhet med att tillhandahålla ett flytande eller gasformigt drivmedel, eller i en sådan verksamhet tillhandahåller el som drivmedel, att informera konsumenter om
      a) drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan, och
      b) hur stor andel biodrivmedel som en bensin eller ett dieselbränsle har, om metalltillsatser i drivmedlet och om lämplig användning av olika bränsleblandningar,
   2. märkning, utformning, provning och kontroll av anordningar för bränslepåfyllning,
   3. hur koldioxidekvivalenter ska beräknas,
   4. undantag från kraven i 6 § för bensin som är avsedd endast för drift av kolvmotorer i luftfartyg,
   5. sådana undantag från saluföringsförbudet i 16 § som avser försäljning för fordonsindustrins forsknings- och testningsverksamhet eller för fordonsindustrins påfyllning av nytillverkade fordon inför leverans,
   6. skyldigheten enligt 17 § att se till att det finns tillgång till sådan bensin som avses i den paragrafen,
   7. skyldighet för den som ska informera om ett felaktigt drivmedel enligt 18 § att betala kostnaderna för att en myndighet informerar i leverantörens ställe,
   8. rapporteringen enligt 19 och 20 §§ och undantag från rapporteringsskyldigheten,
   9. hur åtgärder får tillgodoräknas som minskning av utsläpp enligt 21 § och hur minskning av utsläpp ska beräknas, och
   10. avgifter för tillsyn och för ärendehandläggning enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Lag (2018:1513)

25 §

  En drivmedelsleverantör som inte har lämnat utsläppsrapport i rätt tid, ska betala en förseningsavgift med 1 000 kronor. Lag (2017:903)

26 §

  Drivmedelsleverantören får befrias från förseningsavgiften, om
   1. förseningen är ursäktlig med hänsyn till omständigheter som leverantören inte har kunnat råda över, eller
   2. det annars finns synnerliga skäl. Lag (2017:903)

27 §

  Den som levererar drivmedel i strid med 21 § ska betala en utsläppsavgift med 7 kronor per kilo koldioxid eller koldioxidekvivalenter som överstiger den utsläppsmängd som anges i den paragrafen.

Drivmedelsleverantörer som har redovisat gemensamma åtgärder ska ansvara solidariskt för att avgiften betalas.
Lag (2017:903)

28 §

  Drivmedelsleverantören får helt eller delvis befrias från utsläppsavgiften, om det finns synnerliga skäl.
Lag (2017:903)

29 §

  Tillsynsmyndigheten prövar frågor om förseningsavgift och utsläppsavgift. Lag (2017:903)

30 §

  En förseningsavgift eller utsläppsavgift ska betalas till tillsynsmyndigheten inom trettio dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften fick laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.

Avgifterna tillfaller staten. Lag (2017:903)

31 §

  Om en förseningsavgift eller utsläppsavgift inte betalas i rätt tid, ska tillsynsmyndigheten lämna den obetalda avgiften för indrivning.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får fordran verkställas enligt utsökningsbalken. Lag (2017:903)

32 §

  En förseningsavgift eller utsläppsavgift faller bort om den inte har verkställts inom fem år från det att beslutet att ta ut avgiften fick laga kraft. Lag (2017:903)

33 §

  Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet i 16 § döms till böter eller fängelse i högst två år.
Lag (2017:903)

34 §

  Den som inte har följt ett vitesföreläggande enligt 24 § får inte dömas till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet. Lag (2017:903)

35 §

  En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2018:848)