Riksdagsordning (2014:801)

35 av 200 paragrafer (18 %) har ändrats i riksdagsordning (2014:801) sedan utfärdandet (t.om. SFS 2020:770). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-09-18


3 kap. 4 §

  Riksdagen ska, enligt 4 kap. 2 § regeringsformen, välja en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman. De väljs var för sig i nu nämnd ordning. Valen gäller till valperiodens slut.

Om det bara finns en nominerad kandidat ska valet genomföras med acklamation.

Om det finns fler än en nominerad kandidat, och valet av talman sker med slutna sedlar enligt bestämmelserna i 12 kap., är den vald som får mer än hälften av rösterna. Om en sådan röstövervikt inte uppnås ska ett nytt val genomföras. Om inte heller då någon får mer än hälften av rösterna ska ett tredje val genomföras mellan de två som vid den andra omröstningen fick flest röster. Vid den tredje omröstningen är den vald som får de flesta rösterna. Lag (2018:605)

5 kap. 2 §

  En ledamot har rätt till arvode för sitt uppdrag av allmänna medel. Närmare bestämmelser om arvode och ekonomiska villkor för ledamöter och ersättare finns i lag.

Registrering av åtaganden och ekonomiska intressen

Tilläggsbestämmelse 5.2.1

Bestämmelser om registrering av ledamöters åtaganden och ekonomiska intressen finns i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen.

Registrering och hantering av gåvor

Tilläggsbestämmelse 5.2.2

Bestämmelser om registrering och hantering av gåvor mottagna av ledamöter finns i lagen (2016:1117) om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter. Lag (2016:1119)

6 kap. 8 §

  En ledamot får inte obehörigen röja vad som har framkommit vid ett sammanträde i kammaren som hållits inom stängda dörrar. Kammaren får besluta att i ett särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten. Lag (2018:94)

6 kap. 13 §

  Talmannen ska till varje sammanträde upprätta en föredragningslista över vad som ska behandlas under sammanträdet. Undantag får göras för sådant som antas bli behandlat inom stängda dörrar. Föredragningslistan ska göras tillgänglig för ledamöterna.

Det ska framgå av föredragningslistan om sammanträdet är ett arbetsplenum.

Vid sammanträdet ska ärenden och val behandlas i den ordning som de har tagits upp på föredragningslistan.

Yrkanden m.m. som ska tas upp först på föredragningslistan

Tilläggsbestämmelse 6.13.1

Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga, statsministeromröstning enligt 6 kap. 3 § regeringsformen, förslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring, ska tas upp som första punkt på föredragningslistan. Om det finns fler än ett sådant yrkande, ska de tas upp i den ordning de nu har angetts. Talmannen får bestämma en annan ordning mellan statsministeromröstning och ett yrkande om misstroendeförklaring.

Vad som ska tas upp på föredragningslistan

Tilläggsbestämmelse 6.13.2

Utöver vad som framgår av 6.13.1 ska följande tas upp på föredragningslistan:
   1. val,
   2. propositioner, skrivelser från regeringen, framställningar och redogörelser från riksdagsorgan, motioner och EU-dokument som ska hänvisas till utskott,
   3. betänkanden och utlåtanden från utskott som ska bordläggas, debatteras eller avgöras och om ett utskott eller talmannen har föreslagit att ett ärende ska avgöras efter kortare tid än som avses i 11 kap. 2 § första stycket,
   4. beslut och information om att sammansättningen av ledamöter ändras,
   5. andra beslut som ska fattas av kammaren,
   6. meddelande om att en särskilt anordnad debatt ska äga rum,
   7. protokollsutdrag från utskott enligt 10 kap. 3 § tredje stycket, och
   8. övriga frågor i den omfattning som talmannen bestämmer.

Vidare bör ett meddelande om att ett statsråd kommer att lämna muntlig information tas upp på föredragningslistan. Om det är möjligt ska även ett yrkande om att ett lagförslag ska vila i tolv månader tas upp på föredragningslistan.
Lag (2018:1932)

7 kap. 1 §

  I detta kapitel finns bestämmelser om
   - val (2-4 §§),
   - utskottens uppgifter och fördelningen av ärenden (5-11 §§),
   - EU-frågor (12-14 a §§), och
   - sammanträden (15-21 §§). Lag (2018:1932)

7 kap. 14 §

  Regeringen ska underrätta EU-nämnden om frågor som ska beslutas i Europeiska unionens råd. Regeringen ska också rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet ska föras inför besluten i rådet.

Regeringen ska rådgöra med nämnden inför möten och beslut i Europeiska rådet. Lag (2018:1932)

7 kap. 14 a §

  Riksdagen deltar genom utskottens och EU-nämndens ledamöter i det interparlamentariska samarbetet mellan de nationella parlamenten i Europeiska unionens medlemsstater och med Europaparlamentet. Lag (2018:1932)

7 kap. 15 §

  Utskotten och EU-nämnden sammanträder när riksdagsarbetet kräver det.

Kallelse

Tilläggsbestämmelse 7.15.1

Utskotten och EU-nämnden sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter valet av utskottet eller nämnden. Därefter sammanträder utskotten och EU-nämnden på kallelse av ordföranden. Ordföranden ska kalla till sammanträde om minst fem ledamöter av utskottet eller nämnden begär det.

En kallelse ska skickas till samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelsen bör anslås senast kl. 18.00 dagen före sammanträdet.

För ändamål som avses i 9 kap. 5 § regeringsformen ska talmannen sammankalla finansutskottet också på begäran av regeringen.

Ledning av sammanträde innan ordförande har valts

Tilläggsbestämmelse 7.15.2

Ålderspresidenten i utskottet eller i EU-nämnden leder sammanträdet innan en ordförande har valts.

Utskottssammanträden samtidigt som kammarsammanträden

Tilläggsbestämmelse 7.15.3

Endast om utskottet har fattat ett enhälligt beslut i förväg, får utskottet sammanträda under arbetsplenum eller val i kammaren. Dock får ett sådant sammanträde inte vara offentligt enligt 17 §. I övrigt får ett utskottssammanträde äga rum samtidigt med att kammaren sammanträder.

Protokoll

Tilläggsbestämmelse 7.15.4

Protokoll ska föras vid sammanträden i utskott och i EU-nämnden.

Yttranden i EU-nämnden

Tilläggsbestämmelse 7.15.5

Vad som yttras vid regeringens samråd med EU-nämnden ska nedtecknas i läsbar form. Lag (2018:1932)

7 kap. 16 §

  Utskotten och EU-nämnden ska sammanträda inom stängda dörrar.

Utskotten och EU-nämnden får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i utskottet eller EU-nämnden får närvara vid ett sammanträde inom stängda dörrar. För EU-nämnden och för överläggningar i utskott i EU-frågor enligt 12 § krävs inget beslut för att ett statsråd, eller en tjänsteman som åtföljer statsrådet, ska få närvara.

Deltagande på distans

Tilläggsbestämmelse 7.16.1

Om det finns synnerliga skäl får riksdagen eller talmannen besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges. Om ett sådant beslut har fattats får ett utskott medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde.

Om det finns särskilda skäl får EU-nämnden medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde.

En ledamot eller en suppleant som deltar på distans ska anses närvarande vid sammanträdet.

Den som leder sammanträdet får inte delta på distans.
Lag (2020:487)

7 kap. 20 §

  En ledamot eller en suppleant i ett utskott eller EU-nämnden får inte obehörigen röja vad som enligt beslut av regeringen, utskottet eller EU-nämnden ska omfattas av sekretess till skydd för rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl som rör förhållandet till en främmande stat eller en mellanfolklig organisation.
Lag (2018:94)

8 kap. 4 §

  En interpellation ska besvaras i ett anförande av ett statsråd inom två veckor från det att den har överlämnats till statsrådet. Om planeringen av kammarens arbete medför att interpellationer inte kan besvaras en viss vecka, förlängs svarstiden till dess att planeringen medger att svar lämnas.

Om ett svar inte lämnas inom den tid som har angetts i första stycket eller om ett svar inte kommer att lämnas, ska statsrådet meddela kammaren skälen för detta. Meddelandet får inte följas av överläggning.

En interpellation faller om den inte har besvarats under den valperiod då den väcktes.

När svar ska lämnas

Tilläggsbestämmelse 8.4.1

Talmannen bestämmer efter samråd med statsrådet vid vilket sammanträde svaret ska lämnas. Om svaret inte kan lämnas inom den tid som anges i 4 § första stycket ska talmannen även samråda med interpellanten innan talmannen bestämmer vid vilket sammanträde svaret ska lämnas.

Utkastet till svar på en interpellation får göras tillgängligt för ledamöterna i förväg. Lag (2018:605)

9 kap. 1 §

  I detta kapitel finns bestämmelser om
   - ärenden som väcks av regeringen (2-9 §§),
   - ärenden som väcks av ledamöter (10-15 §§),
   - ärenden som väcks av riksdagsorgan (16-19 §§),
   - ärenden som väcks genom dokument från EU och dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU (20 §),
   - information om EU (21-23 §§),
   - andra frågor som riksdagen har att hantera (24 och 25 §§), och
   - vissa gemensamma frågor (26 och 27 §§). Lag (2018:1932)

9 kap. 5 §

  Regeringen ska lämna en proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för det kommande budgetåret (budgetproposition). Budgetåret sammanfaller med kalenderåret.

Budgetpropositionen ska innehålla en finansplan och ett förslag till beslut om statens budget. I förslaget till statens budget ska utgifterna hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på, om inte riksdagen med stöd av 11 kap. 18 § genom lag har beslutat något annat.

Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska skäl, får en proposition om statens inkomster eller utgifter för det närmast följande budgetåret lämnas efter budgetpropositionen.

En proposition med förslag om ett nytt eller väsentligen höjt anslag eller om riktlinjer enligt 9 kap. 6 § regeringsformen för statens verksamhet för längre tid än anslaget till verksamheten avser bör innehålla en uppskattning av de framtida kostnaderna för det ändamål som förslaget avser. Om ett förslag till anslag grundar sig på en plan för en längre tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas.

Avlämnande av budgetproposition

Tilläggsbestämmelse 9.5.1

Budgetpropositionen ska lämnas senast den 20 september.

De år då riksdagsval hålls i september ska budgetpropositionen i stället lämnas senast två veckor efter riksmötets öppnande. Om detta till följd av ett regeringsskifte inte är möjligt, ska budgetpropositionen lämnas inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november.

Ekonomisk vårproposition

Tilläggsbestämmelse 9.5.2

Regeringen ska årligen senast den 15 april lämna en proposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekonomisk vårproposition).

Utgiftsområden
      9.5.3 /Upphör att gälla U:2020-09-01/

Statens utgifter ska hänföras till följande utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4 Rättsväsendet, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 7 Internationellt bistånd, 8 Migration, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studiestöd, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional tillväxt, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, 24 Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska unionen.

Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som ska innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.
Lag (2015:382)

9 kap. 17 §

  Riksdagsorganen riksdagsstyrelsen, Riksbankens fullmäktige och direktion, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen får göra framställningar hos riksdagen i frågor som rör riksdagsorganets kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer.

Riksdagen får föreskriva att riksdagsstyrelsen, Riksbankens fullmäktige och direktion samt Riksdagens ombudsmän även i andra fall får göra framställningar hos riksdagen.

Särskilda bestämmelser om redogörelser till riksdagen från ett riksdagsorgan finns i lag.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller förutom riksrevisorn även riksrevisionsdirektören. Ytterligare föreskrifter om sådana framställningar finns i lag.
Lag (2020:104)

9 kap. 18 §

  Riksrevisorn lämnar sina granskningsrapporter över effektivitetsrevisionen till riksdagen. Riksrevisorn lämnar också den årliga rapporten med de viktigaste iakttagelserna vid effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen till riksdagen.

Rapporterna ska ges in till Riksdagsförvaltningen. De anmäls vid ett sammanträde med kammaren efter det att de har gjorts tillgängliga för ledamöterna.

Den årliga rapporten och de granskningsrapporter som rör den verksamhet som bedrivs av Riksdagsförvaltningen och myndigheter under riksdagen lämnas som redogörelser.

Övriga rapporter ska överlämnas till regeringen och berörda utskott av talmannen. Lag (2020:104)

9 kap. 20 §

  Talmannen får efter samråd med gruppledarna bestämma att dokument från Europeiska unionen, med undantag för förslag till rättsakter, och dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet i unionen ska granskas av riksdagen.

Riksdagen ska pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen.

Riksdagen ska godkänna eller avslå initiativ från Europeiska rådet om att bemyndiga rådet att ändra beslutsordningen på ett visst område eller i ett visst fall från enhällighet till kvalificerad majoritet eller från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Riksdagen ska också godkänna eller avslå förslag från Europeiska kommissionen om att ange vilka aspekter av familjerätten som har gränsöverskridande följder och som kan bli föremål för lagstiftningsakter som antas med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Lag (2018:1932)

10 kap. 8 §

   Träder i kraft 2020-10-15
En statlig myndighet ska lämna upplysningar och avge yttrande till ett utskott som begär det, om inte annat följer av 7 kap. 17 § tredje stycket. En myndighet som inte lyder under riksdagen får hänskjuta en sådan begäran till regeringen för avgörande.

Regeringens skyldighet enligt denna paragraf att lämna upplysningar och avge yttrande till ett utskott är begränsad till dels frågor om arbetet inom Europeiska unionen, dels de av riksrevisorns och riksrevisionsdirektörens granskningsrapporter över effektivitetsrevisionen som har överlämnats till regeringen. Lag (2020:770)

10 kap. 9 §

   Träder i kraft 2020-10-15
Ett utskott ska inhämta upplysningar eller ett yttrande enligt 4, 7 eller 8 § om minst fem av dess ledamöter begär det vid behandlingen av ett ärende. Om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen eller sådana rapporter från riksrevisorn eller riksrevisionsdirektören som avses i 9 kap. 18 § och 13 kap. 5 § får en sådan begäran framställas utan samband med behandlingen av ett ärende.

Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, ska ett utskott som fått tillfälle att yttra sig till ett annat utskott, enligt 7 §, avge ett yttrande.

Utskottet får avslå en begäran om upplysningar eller ett yttrande enligt första eller andra stycket, om den har framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet ska i sitt betänkande eller utlåtande redovisa skälen till att en sådan begäran har avslagits. Har en begäran enligt andra stycket avslagits ska utskottet redovisa skälen i sitt protokoll. Lag (2020:770)

11 kap. 18 §

  Beslut om statens budget ska fattas enligt andra-sjätte styckena, om inte riksdagen genom lag har beslutat något annat.

Statens budget för det närmast följande budgetåret beslutas i två steg.

I ett första steg fastställs genom ett enda beslut
   1. en beräkning av inkomsterna på statens budget,
   2. för varje utgiftsområde det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (utgiftsram),
   3. en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov, och
   4. beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat att använda.

Sedan ett beslut enligt tredje stycket har fattats fastställs i ett andra steg genom ett enda beslut för varje utgiftsområde anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Ändringar i statens budget beslutas genom ett enda beslut. Endast om ändringarna är mycket omfattande får beslut fattas i två steg, enligt tredje och fjärde styckena.

Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till en proposition om statens budget ska ingå i något av besluten i tredje-femte styckena. Lag (2018:1210)

13 kap. 3 §

  Riksdagens ombudsmän samt ställföreträdande ombudsmän väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas samma förfarande som vid val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje stycket.

Valet av en ombudsman gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att ett nytt val har genomförts under fjärde året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet ska aldrig gälla längre än till utgången av det året.

Valet av en ställföreträdande ombudsman gäller för en tid av två år från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer. Lag (2018:605)

13 kap. 5 §

  Riksdagen ska enligt 13 kap. 8 § regeringsformen välja en eller flera riksrevisorer.

Riksdagen väljer endast en riksrevisor. Riksdagen väljer också en riksrevisionsdirektör att vara riksrevisorns ställföreträdare.

Om riksrevisorn har uppdragit åt riksrevisionsdirektören att i riksrevisorns ställe avgöra ett granskningsärende, beslutar riksrevisionsdirektören självständigt hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av den. Riksrevisionsdirektören får lämna granskningsrapporten över ett sådant ärende till riksdagen.

Om riksrevisorn förklarat sig jävig, får riksrevisionsdirektören efter samråd med riksrevisorn besluta att inleda en granskning. Riksrevisionsdirektören beslutar även i ett sådant fall självständigt hur granskningen ska bedrivas samt om slutsatserna av den och får lämna granskningsrapporten till riksdagen.

Om riksrevisorns uppdrag upphör i förtid får konstitutionsutskottet välja en tillförordnad riksrevisor för tiden till dess att en ordinarie riksrevisor har valts och tillträtt. Vad som i denna lag sägs om riksrevisorn gäller även en tillförordnad riksrevisor.

Riksrevisorn eller riksrevisionsdirektören får inte vara i konkurs, underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. De får inte heller inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan påverka självständigheten i deras ställning. Lag (2020:104)

13 kap. 6 §

  Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas samma förfarande som vid val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje stycket.

Valen av riksrevisor respektive riksrevisionsdirektör gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att ett nytt val har genomförts under sjunde året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet ska aldrig gälla längre än till utgången av det året. En riks- revisor kan inte väljas om.

Om det finns särskilda skäl, kan valet av riksrevisionsdirektör också gälla för en viss kortare tid än sju år. Lag (2020:104)

13 kap. 7 §

  Riksdagen får enligt 13 kap. 8 § regeringsformen skilja en riksrevisor från uppdraget. Begäran om detta görs av konstitutionsutskottet.

Konstitutionsutskottet får besluta om en särskild utredning av omständigheter som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget.

Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid, ska riksdagen snarast välja efterträdare för en ny sjuårsperiod.
Lag (2019:26)

13 kap. 7 a §

  Riksdagen får skilja en riksrevisionsdirektör från uppdraget endast om riksrevisionsdirektören inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller grovt har åsidosatt sina åligganden. Ett sådant beslut fattas på begäran av konstitutionsutskottet. Lag (2020:104)

13 kap. 8 §

  Riksdagen väljer för valperioden riksdagens råd för Riksrevisionen.

Rådet består av en riksdagsledamot från varje partigrupp som avses i 3 kap. 5 § .

Riksdagen väljer bland rådets ledamöter en ordförande och en eller flera vice ordförande. Ordföranden och varje vice ordförande väljs var för sig. Lag (2019:26)

13 kap. 13 §

  Riksdagen ska välja en valprövningsnämnd och till nämnden välja ordförande och ledamöter enligt bestämmelserna i 3 kap. 12 § regeringsformen.

Riksdagen väljer särskilt en ersättare för ordföranden. Bestämmelserna i 3 kap. 12 § regeringsformen om ordföranden tillämpas också på ersättaren.

Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för ordföranden tillämpas samma förfarande som vid val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje stycket. Lag (2018:605)

13 kap. 14 a §

   Träder i kraft 2020-10-15
Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner består av en ordförande och fyra andra ledamöter, varav en ska vara ordförandens ersättare. De väljs var för sig av riksdagen året före ett ordinarie val till riksdagen för tiden till dess att ett nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter ska inte utses.

Ordföranden och hans eller hennes ersättare ska vara eller ha varit ordinarie domare. Minst en av de övriga ledamöterna ska ha varit statsråd, och minst en av dem ska ha varit statssekreterare. Lag (2020:770)

13 kap. 15 §

  Riksdagens arvodesnämnd består av en ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter ett ordinarie val till riksdagen för tiden till dess att ett nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter ska inte utses.

Riksdagen väljer särskilt en ersättare för ordföranden. Valet av ersättare gäller för samma tid som för ordföranden.
Lag (2018:605)

13 kap. 16 §

   Träder i kraft 2020-10-15
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn består av en ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter ett ordinarie val till riksdagen för tiden till dess att ett nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter ska inte utses.

Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller hennes ställe så länge hindret varar. Lag (2020:770)

13 kap. 17 §

  Riksdagens överklagandenämnd består av en ordförande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och inte vara ledamot av riksdagen, och fyra andra ledamöter, valda inom riksdagen. Ordföranden väljs särskilt. Val till överklagandenämnden avser riksdagens valperiod.

För ordföranden ska det finnas en ersättare. Bestämmelser om ordföranden ska tillämpas även på ersättaren.

Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för ordföranden i överklagandenämnden tillämpas samma förfarande som vid val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje stycket.
Lag (2018:605)

13 kap. 20 §

  Om val av riksföreståndare, vice riksföreståndare eller en person som ska tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare enligt 5 kap. 5 och 7 §§ regeringsformen ska ske med slutna sedlar, tillämpas förfarandet som gäller för val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje stycket. Valet gäller till dess riksdagen beslutar annat. Lag (2018:605)

13 kap. 22 a §

  Riksdagen väljer fyra ledamöter i en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol). Delegationen väljs för riksdagens valperiod.

Delegationen ska årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Lag (2018:1932)

13 kap. 24 §

  Åtal mot nedan angivna befattningshavare för ett brott begånget i utövningen av hans eller hennes uppdrag eller anställning får beslutas
   1. endast av finansutskottet när det gäller åtal mot en fullmäktig i Riksbanken eller en ledamot av Riksbankens direktion, och
   2. endast av konstitutionsutskottet när det gäller åtal mot en ledamot av riksdagsstyrelsen, Valprövningsnämnden eller Riksdagens överklagandenämnd, mot en av riksdagens ombudsmän, riksrevisorn, riksrevisionsdirektören eller mot riksdagsdirektören.

Bestämmelserna i första stycket om åtal mot en ledamot av Riksbankens direktion ska inte tillämpas i fråga om ett brott begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering.
Lag (2020:104)

14 kap. 2 §

  Riksdagsförvaltningen ska ge stöd till arbetet i kammaren, utskotten och EU-nämnden samt bistå riksdagens ledamöter och organ med sakuppgifter för riksdagsarbetet.

Riksdagsförvaltningen ska därutöver, när det gäller riksdagen och riksdagens myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer
   1. ansvara för centrala förhandlingar med de fackliga organisationerna samt företräda riksdagens myndigheter i sådana tvister,
   2. upprätta förslag till anslag på statens budget, dock inte för Riksrevisionen,
   3. i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken,
   4. besluta om föreskrifter och allmänna råd i sådana frågor som avses i 1-3, och
   5. besluta om föreskrifter och allmänna råd om registrering och gallring av allmänna handlingar samt arkiv- och dokumenthantering. Lag (2018:605)

14 kap. 8 §

  Beslut av ett riksdagsorgan i ett förvaltningsärende som får överklagas enligt särskilda bestämmelser, prövas av allmän förvaltningsdomstol i de fall som riksdagen bestämmer och i övriga fall av Riksdagens överklagandenämnd.


Övergångsbestämmelser

2014:801
   1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2014, då riksdagsordningen (1974:153) ska upphöra att gälla.
   2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser i riksdagsordningen (1974:153) som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.
   3. Föreskrifter som har meddelats med stöd av riksdagsordningen (1974:153) och som gäller när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.
   4. Beslut som har fattats med stöd av riksdagsordningen (1974:153) ska anses fattade med stöd av denna lag.
   5. Val som har genomförts med stöd av riksdagsordningen (1974:153) ska anses genomförda med stöd av denna lag.
   6. Ärenden som väckts inom riksdagen före den 1 september 2014 men ännu inte avgjorts ska handläggas enligt denna lag.

2015:382
   1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2015.
   2. Lagen tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2016.

2018:678
   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
   2. I stället för vad som anges i 13 kap. 14 a § första stycket andra meningen sker val av ledamöter första gången 2018.

2020:104
   1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2020.
   2. Uppdraget för dem som är riksrevisorer när lagen träder i kraft fortsätter utan hinder av den nya lagen.
   3. Lagen börjar tillämpas när riksrevisorernas antal nedgått under två.

Bilaga (tilläggsbestämmelse 7.5.1)

   1. Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden om
      a) lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen,
      b) lagstiftning om radio, television och film,
      c) yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet,
      d) press- och partistöd,
      e) Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisorn och riksrevisionsdirektören, skiljande av riksrevisorn respektive riksrevisionsdirektören från uppdraget, åtal mot riksrevisorn och riksrevisionsdirektören, Riksrevisionens årsredovisning och revision av Riksrevisionen,
      f) riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom Riksbanken,
      g) länsförvaltningen och rikets administrativa indelning,
      h) den kommunala självstyrelsen,
      i) medgivande från riksdagen att väcka talan mot en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet, samt
      j) anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
   2. Finansutskottet ska bereda ärenden om
      a) penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken,
      b) kredit- och fondväsendet,
      c) det affärsmässiga försäkringsväsendet,
      d) Riksrevisionen i den mån ärendena inte tillhör konstitutionsutskottets beredning,
      e) den kommunala ekonomin,
      f) statliga arbetsgivarfrågor, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering,
      g) statens egendom och upphandling i allmänhet,
      h) förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör enbart ett visst ämnesområde,
      i) budgettekniska frågor, samt
      j) anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska unionen.
   3. Skatteutskottet ska bereda ärenden om
      a) skatteförfarandet,
      b) folkbokföring,
      c) exekutionsväsendet, samt
      d) anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
   4. Justitieutskottet ska bereda ärenden om
      a) domstolarna,
      b) arrendenämnderna och hyresnämnderna,
      c) åklagarväsendet,
      d) polisväsendet,
      e) rättsmedicinen,
      f) kriminalvården,
      g) brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar, samt h) anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.
   5. Civilutskottet ska bereda ärenden om
      a) äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, jorda-, handels- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning,
      b) försäkringsavtalsrätt,
      c) associationsrätt,
      d) skadeståndsrätt,
      e) transporträtt,
      f) konkursrätt,
      g) konsumentpolitik,
      h) internationell privaträtt,
      i) lagstiftning av annat allmänt civilrättsligt slag,
      j) bostadsförsörjning och annan bostadspolitik,
      k) plan- och bygglagstiftningen samt andra frågor som har nära samband med denna,
      l) vattenrätt,
      m) expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet, samt
      n) anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.
   6. Utrikesutskottet ska bereda ärenden om
      a) rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer,
      b) internationellt utvecklingssamarbete,
      c) utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, samt
      d) anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan och 7 Internationellt bistånd.
   7. Försvarsutskottet ska bereda ärenden om
      a) totalförsvar,
      b) samhällets räddningstjänst,
      c) åtgärder för att minska samhällets sårbarhet,
      d) kärnteknisk säkerhet och strålskydd,
      e) sjö- och kustövervakning, allt i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, samt
      f) anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
   8. Socialförsäkringsutskottet ska bereda ärenden om
      a) socialförsäkringsbalken och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i denna, i den mån ärendena inte hör till ett annat utskotts beredningsområde,
      b) familjeförmåner,
      c) förmåner vid sjukdom och arbetsskada,
      d) förmåner vid ålderdom,
      e) förmåner till efterlevande,
      f) bostadsstöd,
      g) sjuklön,
      h) socialavgifter,
      i) migration,
      j) svenskt medborgarskap, samt
      k) anslag inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.
   9. Socialutskottet ska bereda ärenden om
      a) omsorger om barn och ungdom i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning,
      b) omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning,
      c) åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor,
      d) alkoholpolitiska åtgärder,
      e) hälso- och sjukvård,
      f) sociala ärenden i övrigt, samt
      g) anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
   10. Kulturutskottet ska bereda ärenden om
      a) allmänna kultur- och bildningsändamål,
      b) kulturarv,
      c) folkbildning,
      d) ungdomsverksamhet,
      e) internationellt kulturellt samarbete,
      f) idrotts- och friluftsverksamhet,
      g) tillsyn och reglering av spelmarknaden,
      h) trossamfunden i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning,
      i) radio och television i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning, samt
      j) anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
   11. Utbildningsutskottet ska bereda ärenden om
      a) skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet,
      b) högre utbildning, forskning och rymdfrågor,
      c) studiestöd, samt
      d) anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning.
   12. Trafikutskottet ska bereda ärenden om
      a) vägar och vägtrafik,
      b) järnvägar och järnvägstrafik,
      c) hamnar och sjöfart,
      d) flygplatser och luftfart,
      e) post,
      f) elektroniska kommunikationer,
      g) it-politik, samt
      h) anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
   13. Miljö- och jordbruksutskottet ska bereda ärenden om
      a) jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske,
      b) vädertjänst,
      c) naturvård,
      d) miljövård i övrigt som inte tillhör ett annat utskotts beredning, samt
      e) anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

/Upphör att gälla U:2020-09-01/
   14. Näringsutskottet ska bereda ärenden om
      a) allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor,
      b) industri och hantverk,
      c) handel,
      d) immaterialrätt,
      e) energipolitik,
      f) regional tillväxtpolitik,
      g) statlig företagsamhet,
      h) pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet, samt
      i) anslag inom utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv.

Träder i kraft 2020-09-01

   14. Näringsutskottet ska bereda ärenden om
      a) allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor,
      b) industri och hantverk,
      c) handel,
      d) immaterialrätt,
      e) energipolitik,
      f) regional utvecklingspolitik,
      g) statlig företagsamhet,
      h) pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet, samt
      i) anslag inom utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv.
   15. Arbetsmarknadsutskottet ska bereda ärenden om
      a) arbetsmarknadspolitik med arbetslöshetsförsäkring,
      b) arbetslivspolitik med arbetsrätt, arbetsmiljö och frågor som rör lönebildning,
      c) integration,
      d) åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning,
      e) jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, samt
      f) anslag inom utgiftsområdena 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Lag (2020:608)