Förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

11 av 34 paragrafer (32 %) har ändrats i förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. sedan utfärdandet (t.om. SFS 2019:1119). Här finner du samtliga ändrade paragrafer och deras nuvarande lydelser.

Filtrera

Vill du inte visa alla ändringar? Välj den äldsta ändringsförfattningen som saknas i din lagbok, så plockar vi fram alla paragrafändringar du saknar.

[+] Ändringsförfattningar

Vill du endast visa aktuell lagtext?


Ändrade paragrafer

[+] Innehållsförteckning


Lydelse 2020-01-18


1 §

   Träder i kraft 2020-01-01
Denna förordning innehåller bestämmelser om kommuners och regioners rätt till statlig ersättning för vissa kostnader för asylsökande och vissa andra utlänningar. Förordning (2019:1119)

3 §

   Träder i kraft 2020-01-01
En kommun eller en region har rätt till ersättning för kostnader för utbildning för
   1. barn som avses i 1 § första stycket samt 8 § andra och tredje styckena lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., utom i fall som avses i tredje stycket, och
   2. barn som vistas här enligt ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716).

Ersättning får betalas ut för barn som vistas på en mottagningsenhet eller i en kommun och som enligt 29 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 skollagen (2010:800) ska anses som bosatta här vid tillämpningen av nämnda lag och därför har rätt till utbildning enligt den lagen.

Rätt till ersättning enligt första stycket 1 finns inte för barn som bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd utom i fall då vårdnadshavaren omfattas av 8 § andra och tredje styckena lagen om mottagande av asylsökande m.fl.
Förordning (2019:1119)

3 a §

   Träder i kraft 2020-01-01
En kommun eller en region har, i mån av tillgång på medel, rätt till ersättning för kostnader för utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan som de erbjuder en person som omfattas av 1 § första stycket 1 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. om personen
   1. påbörjat ett introduktionsprogram innan han eller hon fyllt 18 år, och därefter
   2. påbörjar det nationella programmet efter att han eller hon fyllt 18 år, dock senast under det första kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år.

Ersättning får betalas ut fram till dess att rätten till bistånd har upphört enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2019:1119)

4 §

  Schablonersättning enligt 3 eller 3 a § betalas ut med
   - 65 300 kronor per år för ett barn i förskola enligt 8 kap. 4 § skollagen (2010:800),
   - 53 400 kronor per år för en elev i förskoleklass,
   - 104 800 kronor per år för en elev i grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola, och
   - 119 100 kronor per år för en elev i gymnasieskola eller gymnasiesärskola.

För ett barn i förskola eller en elev som inte genomgår en utbildning under ett helt år betalas ersättning ut med ett belopp som för varje påbörjad fyraveckorsperiod uppgår till en tiondel av det belopp som anges i första stycket.
Förordning (2018:1971)

5 §

   Träder i kraft 2020-01-01
Utöver den schablonersättning som ska betalas ut enligt 4 § får, efter särskild prövning, ersättning betalas ut till en kommun eller en region för extra kostnader för ett barn i förskola eller för en elev med behov av särskilt stöd och för andra extraordinära kostnader för sådan utbildning.
Förordning (2019:1119)

16 §

   Träder i kraft 2020-01-01
För en utlänning som av medicinska skäl enligt 5 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716) har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd som gäller kortare tid än ett år har en kommun rätt till ersättning för det bistånd som har betalats ut enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

En region har rätt till ersättning för sjukvårdskostnader för en utlänning som avses i första stycket. Detta gäller inte, om utlänningen omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2019:1119)

17 §

   Träder i kraft 2020-01-01
För en person som vistas här med stöd av en ansökan eller ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716) har en kommun rätt till ersättning för kostnader för det bistånd som har lämnats enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och den vård som har lämnats med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

En region har rätt till ersättning för kostnader för den hälso- och sjukvård som den lämnat till en person som avses i första stycket. Förordning (2019:1119)

18 §

  En kommun har rätt till ersättning för det bistånd som den har betalat ut enligt 3 a § andra eller tredje stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Förordning (2018:1971)

22 §

   Träder i kraft 2020-01-01
Kommuner och regioner är skyldiga att lämna de uppgifter som krävs till Migrationsverket för att deras rätt till ersättning enligt denna förordning ska kunna bedömas.
Förordning (2019:1119)

23 §

   Träder i kraft 2020-01-01
Ersättning som en kommun eller en region har tagit emot enligt denna förordning får krävas åter helt eller delvis om den betalats ut till följd av att kommunen eller regionen har lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter.

Om ett fel som avses i första stycket inte har orsakats av mottagaren av ersättningen, är mottagaren återbetalningsskyldig om han eller hon insett eller skäligen borde ha insett felet.

En upplysning om bestämmelserna i denna paragraf ska tas in i beslutet om ersättning. Förordning (2019:1119)

25 §

  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Beslut enligt 3 a och 14 §§ får dock inte överklagas.
Förordning (2018:913)